Regeringen har beslutat om att införa ett tillfälligt undantag för sjukskrivna med anledningen av coronakrisen.

Beslutet innebär att den som varit sjukskriven i 180 dagar och får sin vård eller rehabilitering uppskjuten på grund av pandemin inte ska riskera att förlora sin sjukpenning.

"Regeringens beslut innebär att fler sjukskrivna får behålla sin sjukpenning och ges bättre förutsättningar att återgå i sitt vanliga förvärvsarbete", skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Beslutet ska även skydda från utförsäkring efter dag 365, skriver SVT Nyheter.

Undantaget gäller retroaktivt från den 2 april fram till och med den 31 december i år.

Redan 2012 påbörjades utvecklingen av Skolplattformen i Stockholm. Webbtjänsten skulle förenkla för elever, lärare och föräldrar genom att samla allt från elevdokumentation till scheman. Åtta år och 675 miljoner kronor senare och projektet brottas fortfarande med brister.

– Man kan vara efterklok och tänka: Var det här rimligt att ta sig an? Nej, sannolikt inte, säger Isabel Smedberg-Palmqvist (L), kommunens skolborgarråd.

Visar på brister

I augusti 2019 flaggade en vårdnadshavare för allvarliga säkerhetsproblem då personnummer och omdömen för 140 000 elever legat öppet för alla inloggade på plattformen, nära 400 000 personer. Dåvarande skolborgarrådet Lotta Edholm (L) krävde då en utredning av Skolplattformen, och utredningen som nu är klar visar på brister i allt från dokumentation till arbetet med konsulter. Framför allt var projektet allt för stort för att inte delas upp i delprojekt, menar Smedberg-Palmqvist.

– Man kan dra slutsatsen att en kommun inte ska dra igång såna här stora projekt som är alldeles för omfattande.

Då det har varit många olika brister i projektet ställs ingen till svars, varken enskilda personer eller delar av organisationen.

TT: Är det ingens fel?

– Det är väl i så fall allas fel, säger Smedberg-Palmqvist, som medger att som skolborgarråd är hon högsta ansvarig politiskt.

Fortfarande problem

Skolplattformens säkerhetsproblem är åtgärdade och tjänsten har varit en stor hjälp under coronapandemins distansundervisning, anser Smedberg-Palmqvist. Men fortfarande finns problem.

– Det handlar mycket om användarvänligheten, det är krångligt. Det gör mig oerhört frustrerad att elever, lärare och föräldrar ska ha svårigheter att använda det här systemet.

Trots problemen upplever Smedberg-Palmqvist att det finns ett förtroende för Skolplattformen. Hon tycker också det är bra att en riktig genomlysning av projektet har gjorts.

– Nu finns det bara en sak kvar och det är att dra lärdom av det här. Lära oss så mycket som möjligt av de här misstagen så att de inte någonsin upprepas igen, säger Isabel Smedberg-Palmqvist.

Jennifer Berg Eidebo/TT

En man knivskars av en annan man i centrala Uddevalla på torsdagseftermiddagen. Polisen har satt in flera patruller och söker gärningsmannen som sprang iväg från brottsplatsen.

– Mannen var talbar men tillståndet kan ju förvärras, säger Hans Lippens vid polisen till TT.

I början rubricerade polisen händelsen som grov misshandel, men under dagen ändrade polisen rubriceringen till försök till mord alternativt synnerligen grov misshandel.

– Den sammanlagda bedömningen från mannens skador och från vittnesuppgifter gör att vi ändrar brottsrubricering, säger Hans Lippens.

Den skadade mannen har fått skador både på sin rygg och delar av ansiktet. Polisen genomför en teknisk undersökning av brottsplatsen i Uddevalla och en polispatrull finns också på plats på sjukhuset. Ännu är ingen gripen för händelsen.

Insatsen har pågått i flera månader, stora tillslag har gjorts och flera personer som är inblandade i den grovt kriminella brottsligheten har frihetsberövats. I Sverige rör det sig om flera tiotal människor som har gripits.

– Vi har genom den här insatsen kunnat förhindra ett tiotal mordförsök i Sverige, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten på polisens Nationella operativa avdelning (Noa).

Flera länder

Exakt hur många som har frihetsberövats och från vilket land de kommer ifrån vill polisen inte gå in närmare på. Genom samarbetet, som innefattar länder som Frankrike, Norge, Nederländerna, Spanien och Storbritannien, har polisen kunnat följa kommunikation mellan kriminella.

– Innehavare av den här tekniken har tidigare trott att det varit tryggt att kommunicera genom den här tekniken, men vi har kunnat följa kommunikationen i realtid, säger Linda H Staaf.

Enligt Europol hade franska myndigheter redan 2017 börjat utreda en speciell telefon, kallad Encrochat, som hittats i samband med insatser mot organiserad brottslighet. Företaget bakom telefonerna använde sig av franska servrar och till slut kunde fransk polis komma igenom telefonernas kryptering som gjort att man kunnat följa kommunikationen mellan användarna. Något som gjorde att initiativet inom Europol togs.

"Det är förfärligt"

Något som Linda H Staaf slås av efter att ha tagit del av kommunikationen mellan personer involverade i organiserad brottslighet är hur lite ett människoliv är värt för dem som planerar mord.

– Hur man planerar ett mord på det här sättet som vedergällning för en skuld eller liknande företeelser. Det är förfärligt, säger Linda H Staaf.

Utöver att frihetsberöva människor och därmed förhindra mord, har polisen genom insatsen också lyckats säkra mångmiljonbelopp i kontanter, flertalet vapen och stora mängder narkotika.

När det gäller var i Sverige polisens insatser har skett i samband med Europolsamarbetet vill Linda H Staaf inte gå närmare in på. Men enligt henne har det skett i flera delar av landet.

– Insatserna har skett i områden där vi ser att den här typen av skjutningar och sprängningar förekommer, säger hon.

TT: Kommer inte verksamma innan organiserad brottslighet byta sätt att kommunicera efter den här insatsen?

– Det försöker de alltid, men vi är dem hack i häl, säger hon.

Skyddsvakten vid Drottningholms slott frihetsberövade en person som ska ha flugit en drönare över slottsområdet på torsdagseftermiddagen. Polispatrullen som tillkallades beslutade att gripa den misstänkte.

– Personen greps och fördes in till stationen för förhör och identifikation, säger Ola Österling, presstalesperson vid polisen, till TT.

Drottningholms slott är skyddsklassat och personen misstänks för brott mot skyddslagen. Polisen vill inte säga om personen är svensk eller utländsk medborgare.

– Jag vill varken säga något om kön eller identitet i det här läget, säger Ola Österling.

TT: Har ni hittat drönaren?

– Jag är övertygad om att man gjort det eller åtminstone har den på film, säger Ola Österling.

Tidigare på dagen ska en eller flera drönare ha siktats ovanför regeringskansliet och utrikesdepartementet i centrala Stockholm i samband med att regeringen hade sammanträde. Polisen hittade dock inga spår efter luftfarkosterna.