Avslutning för avgångselever innan avveckling
I ett klassrum i Hässleholms tekniska skolas K-byggnad hänger girlanger i svenska flaggans färger över den vita whiteboardtavlan. Serpentiner i blått, gult och silver pryder de uppradade borden. Längst fram i rummet ligger nio kuvert och nio certifikat till de elever som nu avslutar teknikprogrammets fjärde år. När eleverna går hem för dagen är de färdiga gymnasieingenjörer.
– Detta är fjärde året i rad som jag står här framför avgångseleverna och håller ett anförande, säger Johan Gunnarsson, biträdande rektor på HTS, och fortsätter:
– Nästa år är det annorlunda, då har vi ingen antagning till programmet. Vi hoppas att vi kan använda det året till att komma tillbaka året därpå.
Beslutet att avveckla det fjärde gymnasieåret har tagits av barn- och utbildningsnämnden. Detta eftersom utbildningen de senaste åren inneburit en stor kostnad för kommunen.
– Om 20 elever studerar det fjärde året går vi runt med de anslag vi får från Skolverket. I år har de varit nio, och då får kommunen stå för en stor del av kostnaden, säger Daniel Lange som arbetar med gymnasieingenjörsutbildningen på Hässleholms tekniska skola.
Nu har kommunen valt att avvakta ett eventuellt besked om att höja anslagen från Skolverket. På så sätt kan kostnaderna för det fjärde året täckas, och utbildningen leva vidare. Än så länge finns emellertid inget sådant besked.
– Därför avvecklar vi verksamheten nu. Om Skolverket höjer anslagen är det möjligt att vi kan starta upp utbildningen igen, säger Daniel Lange.
– Vi är beviljade från Skolverket att starta utbildningen fram till läsåret 2022-23, säger Johan Gunnarsson.
Stöd från näringslivet
Det är inte första gången som gymnasieingenjörsutbildningen tar en paus. Fram till år 1994 var den en del av Hässleholms tekniska skola, innan den lades ner.
– Men snart märkte industrin att det finns ett behov av den kompetens som en gymnasieingenjör besitter. Därför togs det fjärde året tillbaka år 2012, säger Daniel Lange.
Utbildningen är en fortsättning på teknikprogrammets tre högskoleförberedande år. Här ligger fokus på fördjupade och yrkesförberedande tekniska kunskaper, som genomförs i samarbete med det lokala näringslivet.
Hässleholm har varit en av fem städer i Skåne som erbjuder en sådan utbildning.
– I Ängelholm har man fått stöd från det lokala näringslivet, vilket innebär att de kan behålla det fjärde året med kostnaderna täckta. Men utöver det är vi många i Skåne som kämpat för att få utbildningen att fortgå.
Nio elever tar examen
– Det är en viktig utbildning som täcker ett behov, säger Johan Gunnarsson och vänder blicken mot de nio elever som nu går ut i vuxenlivet – med en yrkesexamen.
De som avslutat det fjärde året kan söka sig till yrken som konstruktör, produktionstekniker, arbetsledare och projektledare.
Under examensdagen delades fyra stipendier ut till de elever som utmärkt sig extra. För Anton Sansone, som tog emot stipendier för såväl bästa prestation som bästa examensarbete i profilen samhällsbygge, väntar nu en period av jobbsökande.
– Det är lite osäkert med jobb i dessa tider. Samtidigt hör man inte så ofta om gymnasieingenjörsutbildningen, så jag hoppas att arbetsgivare vet vad det innebär, säger han.
Tova Möllerström, som också tar sin examen, har redan siktet inställt på socionomutbildningen.
– Det är ju inte riktigt i linje med gymnasieingenjör. Men jag tror ändå att man har nytta av en sådan här utbildning, vad man än väljer att rikta in sig mot i framtiden, avslutar hon.
Bästa examensarbete - Samhällsbygge: Antonio Sansone
Bästa examensarbete - Design och produktutveckling/produktteknik: Rasmus Henriksson
Bästa prestation - Samhällsbyggande: Antonio Sansone
Bästa prestation - Design och produktutveckling/produktteknik: Lovisa Windfors