Bra år för hotad hackspett
– Det är fantastiskt. Vi har kunnat konstatera sex stycken häckningar runt om i landet, vilket innebär att det har fötts ett tiotal vitryggar i våra skogar. Det är en jättehärlig nyhet, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, till TT.
Naturskyddsföreningen uppger att flera orsaker ligger bakom tillväxten. Avlade ungfåglar som släpps ut, återskapande av lövskog och att vitryggar flugit in från Finland är några.
– Vitryggen är en värdemätare för biologisk mångfald. Om vitryggen mår bra så är det ett tecken på att många andra arter som trivs i samma miljö också gör det, säger Sandahl.
"Räcker inte"
Fyra av häckningarna har skett i Gästrikland-Uppland och en vardera i Värmland respektive Västerbotten.
– Det är en fantastiskt positiv nyhet, men självklart räcker det inte med ett så här litet antal vitryggar för att säga att skogens biologiska mångfald mår bra. Det behövs ett mycket större arbete med att återskapa den här typen av miljöer, säger Johanna Sandahl.
Häckningen i Västerbotten har fått viss uppmärksamhet, då den skedde på ön Stora Tuvan i det populära naturreservatet Umeåälvens delta. I höstas tog länsstyrelsen bort ett antal granar på ön, vilket gjorde att ett hackspettspar hittade dit på våren. Det är första gången den vitryggiga hackspetten häckar på ön sedan 1995.
Behöver familjero
Häckningen ledde till att länsstyrelsen i maj stängde området för besökare fram till mitten av juni.
"Vi förstår om det ställer till det, speciellt nu när det är fina förutsättningar för fågelskådning och folk vill ut i naturen på grund av covid-19. Men vi hoppas att det finns förståelse för att det här unika paret behöver lugn och ro tills ungarna är redo att lämna boet", säger Malin König vid Länsstyrelsen Västerbotten i ett pressmeddelande.
Gustav Sjöholm/TT
Fakta: Vitryggig hackspett
Den vitryggiga hackspetten (Dendrocopos leucotos) finns över stora delar av Europa och Asien. Fram till i början av 1900-talet var den vanlig även i Sverige, men har varit på tillbakagång till följd av att den typen av natur där den trivs har blivit mer ovanlig. Sedan 1970-talet klassas den som akut hotad.
Hackspetten kräver stora arealer lövrika skogar med en stor andel död ved, där den lever av framför allt större insektslarver.
I den typen av miljöer finns också många andra rödlistade arter, och den vitryggiga hackspetten har blivit något av en symbol för naturvård.
Källor: Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket
