Kultur och nöje

Bästa låtarna är inte inspelade än

Från vänster (bakre raden) Oskar Pedersen, Tobias Sandén, Andrée Rensfelt, Marcus Svensson, Kim Martinsson, Martin Davidsson och Karl Niklasson. Från vänster (främre raden) David Berndtsson, Simon Pehrsson och Erik Hällefors.
Foto: Annica Nilsson
Kultur och nöje
Musik Bandet Carry a Stone släpper fyra låtar i sommar. Tanken var ett album, men bandet har fortfarande inte spelat in sina bästa låtar. – Jag är personligen nöjd med hur den blev, säger Marcus Svensson, trummis i Carry a Stone.

Först ut är låten ”Vingarna” som släpps den 27 juni. De andra låtarna har inget satt datum men kommer att släppas i slutet av månaderna juli, augusti och september. Ett är säkert, det kommer att svänga.

– Vi är glada i baktaktsmusik, pop och reggae, säger Marcus Svensson.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Carina Bergfeldt får egen talkshow i SVT

Carina Bergfeldt får en egen talkshow. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Journalisten och författaren Carina Bergfeldt blir programledare för en egen talkshow i SVT. Programmet ska sändas på fredagar klockan 21 med start i januari 2021.

"Jag är så vansinnigt glad. Och en smula skräckslagen. Att ansvara för fredagskvällar klockan 21, det blir ju inte tyngre än så. Det bästa jag vet är när människor öppnar upp och vågar visa vilka de är. Det är den sortens berättelser som jag nosat efter under hela min karriär. Min talkshow blir en 2.0-version av det", säger hon i en kommentar.

Carina Bergfeldt planerar att involvera sin stora följarskara på sociala medier i förberedelserna av det nya programmet.

"Vi har mycket kvar att finslipa och jag planerar att bolla idéer med mina följare, de är fantastiska och deras respons otrolig. Som när jag skrev ett inlägg om min korkade amningshjärna och bad om exempel för att känna mig mindre ensam, och fick 1 000 hejdlösa kommentarer", säger hon.

Sedan årsskiftet har Carina Bergfeldt varit föräldraledig men hon återkommer till SVT i oktober då hon ska rapportera från den amerikanska valrörelsen.

Kultur och nöje

UR fälls för ensidiga program om Hare Krishna

UR/Kunskapskanalen fälls av Granskningsnämnden. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Granskningsnämnden fäller dokumentären "Historien om Hare Krishna" och tre delar av programserien "Himalaya – granne med molnen" som sändes i Kunskapskanalen (en tv-kanal från SVT och Utbildningsradion) tidigare i år.

Granskningsnämnden slår fast att "Historien om Hare Krishna" närmast var en hyllningsfilm där programmets producenter hade koppling till Hare Krishna.

De tre "Himalaya – granne med molen"-programmen var ensidiga och saknade en tydlig presentation, vilket strider mot kravet på opartiskhet.

Kultur och nöje

Tv-toppen: "Doobidoo" sågs av flest

'Doobidoo' med Lasse Kronér sågs av flest. Arkivbild.
Foto: Bo Håkansson/SVT
Kultur och nöje
Kultur och nöje "Doobidoo" lockar flest tittare för andra veckan i rad och årets omgång av "Idol" börjar ta för sig på topplistan i takt med att fredagsfinalerna närmar sig.

1. Doobidoo (SVT, fredag) 1 347 000

2. Fråga Lund (SVT, tisdag) 1 196 000

3. Skavlan (SVT, fredag) 1 153 000

4. Det sitter i väggarna (SVT, måndag) 1 140 000

5. Muren (SVT, lördag) 939 000

6. Hellenius hörna (TV4, söndag) 901 000

7. Sommaren 85 (SVT, måndag) 882 000

8. Idol 2020 (TV4, fredag) 828 000

9. Svenska nyheter (SVT, fredag) 762 000

10. Idol 2020 (TV4, tisdag) 741 000

Mätperiod: 14/9–20/9. Inga nyhetsprogram, "Sportnytt" eller program under tio minuter tas med på listan.

Miranda Sigander/TT

Kultur och nöje

Biotoppen: "Tenet" störst dragplåster på bio

Elizabeth Debicki i 'Tenet', som även denna vecka ligger kvar som etta på den svenska biotoppen. Pressbild.
Foto: Melinda Sue Gordon
Kultur och nöje
Kultur och nöje "Tenet" fortsätter att locka flest till biosalongerna i Sverige. En trio nya filmer har också tagit sig in på biotoppen, tecknade "Trubbel" får sällskap av Noomi Rapace och Joel Kinnaman-filmen "The secrets we keep" samt kritikerrosade "Babyteeth".

1. (1) Tenet

2. (2) After we collided

3. (3) Rymdresan

4. (Ny) Trubbel

5. (4) Berts dagbok

6. (6) Djuragenterna

7. (Ny) The secrets we keep

8. (7) Greenland

9. (8) The new mutants

10. (Ny) Babyteeth

Källa: Filmägarnas kontrollbyrå

Kultur och nöje

Nesbø använde bröderna som krim-inspiration

Jo Nesbø har inspirerats av sitt förhållande till sina egna bröder i den nya romanen 'Kungariket'. Arkivbild.
Foto: Junge, Heiko
Kultur och nöje
Kultur och nöje En idé om att skriva en bok om två bröder – det var det som födde Jo Nesbøs nya roman ”Kungariket”.
– Jag har använt mitt förhållande till mina två egna bröder, även om mitt förhållande till dem är mycket bra, säger Nesbø till TT i ett Skype-samtal från hemmet i Oslo.

– Men även i ett bra förhållande mellan bröder finns det alltid konkurrens. Utåt kan man vara ett team, medan det inåt kan vara desto mer sårbart.

I ”Kungariket” möter vi Roy, som bor på fädernegården någonstans uppe i norska landsbygden. En dag kommer brodern Carl tillbaka efter många års bortovaro utomlands. Han har storstilade planer på att bygga en lyxig fjällresort, och mot sin vilja dras Roy, som alltid velat beskydda sin bror, in i detta. Eftersom det är en bok av Jo Nesbø förvånas nog ingen över att det snart barkar åt skogen och att antalet dödsfall till sist inte står Harry Hole-böckerna efter.

"Kan vara befriande"

– Att skriva en fristående bok kan ibland vara befriande. När jag skriver om Harry Hole har jag ju den storyn att följa, här kan jag tänka fritt. Jag behöver inte tänka på konsekvenser. Här berättas storyn också i första person, då blir det annorlunda. I Harry-böckerna antyds den inre monologen med handling, här finns det en inre monolog som också ger utrymme för mer humor.

Handlingen i boken har utvecklats efter hand och har blivit mer organisk, konstaterar han.

– Det är bättre att ha en plan som du inte följer. Jag hade en vision, men den blev förändrad efter hand. Några karaktärer har blivit mer intressanta, till exempel fick länsmannen en större roll. Karaktärerna är schackpjäser, men jag har empati för dem.

"Både befriande och jobbigt"

Det kommer fler böcker om den plågade Harry Hole, men närmast kommer Jo Nesbø med en novellsamling med ”lite olika historier”.

– Jag gillar att göra något annorlunda. Att skriva noveller är både befriande och jobbigt. Jag älskar romaner, men det finns någonting fräscht i noveller. Jag kan få en idé snabbt, jag skriver och om det blir ett misslyckande så kan man slänga den. Det är som att skriva poplåtar för mitt band.

”Kungariket” har potential att kunna bli en tv-serie, och Nesbø säger att det har diskuterats.

– Men det är ju en tegelsten på 600 sidor, vi får se. Det är ju som det är i film- och tv-branschen, det har diskuterats om en filmatisering av ”Sonen” i många år, men om det talas om tjugo olika projekt så får man vara glad om ett blir av.

Harry Hole är den av hans romanfigurer som ligger honom närmast, även om Jo Nesbø är noga med att påpeka att han inte är något alter ego, att de är varandras yttersta motsatser. Härom året kom en kritikersågad film baserad på Harry-boken ”Snömannen”. Det som nu diskuteras är en eventuell tv-serie.

– Vi jobbar lite med det. Vi får se. Det kanske händer, säger han.

Gunnar Rehlin/TT

'Att skriva en fristående bok kan ibland vara befriande. När jag skriver om Harry Hole har jag ju den storyn att följa, här kan jag tänka fritt', säger Jo Nesbø om den fristående romanen 'Kungariket'. Arkivbild.
"Att skriva en fristående bok kan ibland vara befriande. När jag skriver om Harry Hole har jag ju den storyn att följa, här kan jag tänka fritt", säger Jo Nesbø om den fristående romanen "Kungariket". Arkivbild.
Foto: Junge, Heiko
Jo Nesbø säger att det finns diskussioner om att göra 'Kungariket' till en tv-serie. 'Men det är ju en tegelsten på 600 sidor, vi får se.' Arkivbild.
Jo Nesbø säger att det finns diskussioner om att göra "Kungariket" till en tv-serie. "Men det är ju en tegelsten på 600 sidor, vi får se." Arkivbild.
Foto: Junge, Heiko

FAKTA

Fakta: Jo Nesbø

Namn: Jo Nesbø.

Ålder: 60.

Bor: I Oslo.

Yrke: Författare, sångare i rockbandet Di Derre.

Tidigare böcker: Elva böcker om polisen Harry Hole samt de fristående böckerna ”Huvudjägarna”, ”Midnattssol”, ”Blod på snö”, ”Sonen”, samt flera barnböcker.

Aktuell: Den fristående boken ”Kungariket”.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Kultur och nöje

Nytt stöd till barns och ungas läsning

Kulturminister Amanda Lind (MP) presenterade regeringens krisbudget för kulturen den 9 september. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Förutom den redan utlovade extra miljarden till det coronadrabbade kulturlivet satsar regeringen bland annat på stöd till barns och ungdomars läsning. Dessutom ökas stödet till det fria kulturlivet med 80 miljoner kronor.

Det framgår av regeringens budgetproposition för nästa år. Regeringen har tidigare meddelat att man nu i höst avsätter ett extra krisstöd på 1,5 miljarder kronor till kultursektorn med anledning av coronapandemin. Tillsammans med de 500 miljonerna från i våras betyder det krisstöd till kultursektorn på 2 miljarder kronor under 2020. Exakt vilka villkor som ska gälla för fördelningen av höstens krisstöd utreds just nu.

Stödsatsningen fortsätter även under 2021, men då i form av så kallade stimulansstöd på 1 miljard kronor som i stället för rena krispengar ska gå till omställning och återstart av kulturaktiviteter i hela landet. Däremot framgår inte hur eller av vilka dessa stimulanspengar ska fördelas.

"Det är obegripligt"

Svenska Filminstitutet, SFI, hyser gott hopp om att filmen ska prioriteras:

– Vi hoppas naturligtvis på det, att det kommer en signal om att filmområdet är viktigt men det vet vi inte ännu, säger Mia Enayatollah, kommunikationschef på SFI.

Filmbranschens sedan länge efterfrågade produktionsrabatter för att behålla inspelningar i landet finns dock inte med heller i nästa års budget. Eva Hamilton ordförande för Film- och tv-producenterna är besviken:

"Det är obegripligt. Utöver förlusten av arbetstillfällen, så håller hela vår filmindustri och vårt filmkunnande på att försvinna till utlandet. Sverige lämnar walk over" säger hon i ett pressmeddelande.

Nytt läsråd

Regeringen föreslår samtidigt flera insatser för att förbättra barn och ungdomars läsning. Bland annat vill man inrätta ett läsråd, till vilket man avsätter 10 miljoner kronor per år från 2021. Läsrådet ska samordna insatser inom bland annat skola, myndigheter, folkbildning, bokhandlar och förlag.

Dessutom vill man bygga ut det så kallade Bokstart, en nationell satsning på små barns språk- och läsutveckling som drivs av Statens kulturråd sedan 2015. Regeringen avsätter 15 miljoner kronor till en utbyggnad av det 2021 och sedan 20 miljoner kronor årligen från och med 2022.

Påverkas "kraftigt negativt"

Det fria kulturskaparna omfattas av flera satsningar på sammanlagt 80 miljoner kronor. Av dessa går 43 miljoner till höjda bidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom samtliga konstarter. När det gäller scenkonsten konstaterar regeringen att coronaviruset troligen fortsätter att påverka verksamheten "kraftigt negativt" för en längre tid och höjer stödet till fria aktörer inom teater, dans och musik med 16 miljoner kronor. Scenkonstallianserna får 10 miljoner kronor för att öka frilansande scenkonstnärers trygghet.

Bland satsningarna finns också 7 miljoner kronor till Riksteatern för att utveckla arrangörs- och produktionsled inom den samtida cirkusen.

Erika Josefsson/TT

Miranda Sigander/TT

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Fler satsningar i budgeten

Den regionala kulturen får 300 nya miljoner kronor 2021. Efterföljande år halveras tillskottet till 150 miljoner kronor årligen.

De statliga bidraget till kommuner som har kulturskola höjs med 100 miljoner kronor 2021–2023. Även Skapande skola tillförs 25 miljoner kronor årligen 2021 till 2023.

Den tidigare satsningen Stärkta bibliotek tillförs 150 miljoner kronor för 2021 till och 75 miljoner kronor för 2022 och 2023.

Forum för levande historia får 10 miljoner kronor för arbetet med ett nytt museum om Förintelsen.

Statens konstråd och Moderna Museet får 25 miljoner kronor vardera för att öka statens förvärv av konst 2021. Tanken är både att ge allmänheten ett ökat utbud av konst och att stärka konstens infrastruktur så att fler konstnärer ska få betalt för sin verksamhet.

Institutet för språk och folkminnen för höjt anslag med 1 miljon kronor.

Naturhistoriska riksmuseet får 3 miljoner kronor för renovering av Botanhuset.

Kultur och nöje

Armémuseum – när männen får välja

Armémuseum lockade störst andel manliga besökare under 2019. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Något fler kvinnor än män besökte museer under 2019, visar ny statistik från Myndigheten för kulturanalys. Störst andel manliga besökare hade Armémuseum i Stockholm med 66 procent. Nordiska museet i Stockholm lockade högst andel kvinnor, 64 procent.

I genomsnitt var fördelningen dock ganska jämn, 45 procent män och 55 procent kvinnor, visar statistiken som tagits fram genom museernas publikundersökningar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Marianne Mörck skriver sina memoarer

'För mig är det viktigt att inte bara förmedla en berättelse över sådant jag har gjort', säger Marianne Mörck om sin kommande biografi. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den folkkära artisten och skådespelaren Marianne Mörck, som bland annat har medverkat i tv-serierna "Bonusfamiljen" och "Sjölyckan" samt var julvärd 2019, ska släppa sina memoarer.

Enligt ett pressmeddelande ska hon dela med sig av sorg och drömmar, förgörande kärlek och himmelsk ensamhet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL