Sommaren 1968 talade Olof Palme från ett lastbilsflak i Visby, ett spontant initiativ som blev starten till det som senare blev politikerveckan i Almedalen. Under årens lopp har veckan vuxit och på 2000-talet har antalet arrangemang ökat kraftigt. Trängseln på Hästgatan i Visby har stundtals varit närmast olidlig, priserna på mat och dryck likaså, för att inte tala om priserna på boende. Här har VD-ar på stora företag tvingats sova på soffan för dyra pengar, för att inget annat fanns att tillgå.

Tanken var förstås att den här veckan skulle se likadan ut som alla andra år, men coronaviruset satte käppar i hjulet. Region Gotland som är huvudarrangör tvingades kasta in handduken och inget av de politiska partierna kunde förstås säga emot. Så gotlänningarna får ha sin stad i lugn och ro, möjligen ihop med några turister som vågat sig dit.

Under årens lopp, i takt med Almedalsveckans expansion av antalet arrangemang, har vissa förfasat sig och kritiserat de höga kostnader som politiker och företag skaffar sina organisationer genom att åka till Almedalen. Pandemin ger en möjlighet till eftertanke och omtag. Det har måhända blivit för stort, men samtidigt, vem avgör det? Det finns uppenbarligen ett behov av att mötas och kanske blir detta ofrivilliga pausår självreglerande?

Det finns alternativa möjligheter och föredömligt nog har det malmöbaserade företaget Altitude Meetings tagit till nya metoder. De arrangerar möten och diskussioner kring olika teman under hela veckan, men digitalt och kostnadsfritt. I stället för att de politiska partierna har varsin dag upplåter Altitude Meetings dagarna åt olika teman under namnet #iställetföralmedalen. Man kan välja att koppla upp sig i realtid eller se diskussionerna senare. Man missar förstås det informella pratet och de spontana mötena som är fördelen med Almedalsveckan, men det är gott nog att samhällsviktiga frågor lyfts fram på ett intressant sätt.

Coronakrisen har medfört påtvingade förändringar inom arbetsliv och politik. Det demokratiska arbetet behöver utvecklas och då kan det digitala mötet vara väl så bra. Då kan alla som önskar vara med och inte bara de som har råd att åka till och bo i Visby under Almedalsveckan.

Lantbrukare ses sällan som entreprenörer, åtminstone inte inom entreprenörsforskningen. I början av året kom en avhandling vid Högskolan i Halmstad som motbevisar detta och förhoppningsvis kommer synen på lantbrukare att moderniseras.

För att räknas som entreprenöriell krävs det innovationsförmåga, proaktivitet och att man är villig att ta risker. Det är konstigt att forskningen inte tidigare sett att dessa egenskaper mycket väl passar in på de flesta lantbrukare. Det händer oförutsedda saker i princip varje dag på en gård som lantbrukare tvingas att lösa. De stödorganisationer som finns, till exempel Hushållningssällskapet, Jordbruksverket och länsstyrelsen, kommer ofta med alltför kortsiktiga åtgärder och bönderna efterfrågar egentligen mest en samtalspartner.

Att lantbrukarna är ”inbäddade” (embeddedness på forskarspråk) i sin omgivning hjälper till att utveckla hela bygden och de sociala nätverken. Ekonomisk tillväxt är oftast inte det viktigaste, i stället är det sociala sammanhanget betydelsefullt. Tack vare att det finns lantbruk möjliggör det också andra verksamheter på landsbygden, alltifrån direkt knutna verksamheter som snickare och veterinär till gårdsbutiker och upplevelser. Medelåldern på dagens lantbrukare är hög, men ska unga lockas till näringen framöver krävs en modernare syn på lantbruket hos de stödorganisationer som finns. Många lantbrukare diversifierar sin verksamhet och kompletterar djuruppfödning med en gårdsbutik eller genom att sälja på Reko-ringar. Det är bra att forskningen nu börjar se den moderna landsbygden växa fram.

Den till president valde Joe Biden har till sist fått tillstånd att påbörja en formell övergång från regeringen Trump till sitt eget kabinett.

Det ser ut att bli Janet Yellen som blir ny amerikansk finansminister. Som före detta chef för den för den amerikanska riksbanken Federal Reserve har få så lång erfarenhet av internationell makroekonomi som hon.

Från ett europeiskt perspektiv är Yellen ett tryggt, beprövat val som har lång erfarenhet av internationell ekonomisk politik. Det perspektivet behövs: Donald Trump har valt att kapa handelsförbindelser och diplomatiska band med ekonomiska aktörer som regeringen Biden sannolikt vill vara på god fot med.

Till skillnad från Donald Trumps tendens att välja lojalister som står honom särskilt nära ideologiskt verkar Biden titta på kandidaternas cv.

En annan stor fördel med valet av Yellen är att hon har arbetat med krishantering i de senaste två kriserna, dels som Bill Clintons rådgivare på 90-talet och sedan i Federal Reserves styrande råd under finanskrisen 2008-09. När hon blev riksbankens chef var hon den första kvinnan på posten och det blir hon även som finansminister.

Yellen tillhör Bidens egen generation med sina 74 år. Jobbet som finansminister med ansvar för en ekonomi som är körd i botten blir med all säkerhet hennes besvärligaste arbetsuppgift hitintills så man får imponeras av att hon åtar sig att bära det lasset flera år efter att de flesta skulle gått i pension.

Sexuella övergrepp mot barn över internet ökar, enligt polisen. De menar att läget kan vara särskilt gynnsamt under pandemin för den som vill kontakta barn, eftersom många tillbringar mer tid vid datorn än tidigare.

Barnen träffar ofta gärningsmännen på roliga spelappar och leken urartar i begäran om nakenbilder eller i att barnet förväntas utföra övergrepp på sig själva åt gärningsmannen.

Svenska Dagbladet visar en chattkonversation mellan en vuxen man som låtsas vara ett barn och en elvaåring flicka. Mannen använder ett utstuderat barnspråk när han talar med det tilltänkta offret, stavar dåligt och använder slarvig grammatik. Det är inte konstigt att flickan trott att hon pratar med en jämnårig. Barnen lider inte bara av övergreppet utan känner skam och skuld över sitt beteende trots att de manipuleras av en person som är mycket duktig på det hen gör.

Dessa ärenden hamnar på hög i väntan på att polisen ska hinna med dem, vilket gör det möjligt för gärningsmännen att fortsätta. Det råder osämja kring om det går bra för polisens utredningar kring barnporr och sexuella övergrepp över internet eller inte. Enligt en rapport från Polisens Nationella operativa avdelning, NOA, prioriteras de här brotten ner och aktiva gärningsmän kan fortsätta söka upp barn. Petra Stenkula, chef på utredningsenheten på Polisregion Syd, menar att hon inte känner igen rapportens beskrivning av att den här typen av brott nerprioriteras. Däremot verkar alla vara överens om att arbetet blir lidande av kraftig underbemanning. Bland annat saknas it-forensiker.

Kammaråklagare Emelie Källfeldt menar att svensk polis faktiskt är skicklig på att utreda den här typen av brott, vilket är extra tragiskt eftersom det innebär att många av fallen skulle kunna lösas om polisen hade tillräckligt med resurser. Källfeldt säger dock att det är stor skillnad på kunskapen hos polisen beroende på var man befinner sig i landet och det är dåliga nyheter. Detta är ett gränslöst brott: gärningsmännen kan ha fått napp från norr till söder och alla utsatta barn förtjänar att övergreppen utreds av någon med rätt kompetens.

Källfeldt pekar också på en rejäl komplikation för arbetet mot övergreppen. 2017 fälldes den första personen för våldtäkt mot barn som skett digitalt, vilket sågs som ett stort framsteg för dem som arbetade med att få fast dessa brottslingar. Efter den domen har man dock börjat göra skillnad mellan övergrepp som gärningsmannen är närvarande vid, det vill säga att hen tittar på barnet i realtid och sådana då hen får materialet i efterhand. Om hen förmår barnet att spela in och skicka material som anses gärningsmannen inte ha begått en våldtäkt, utan det ringare brottet utnyttjande av barn för sexuell posering.

Det är vanligt att tekniken utvecklas snabbare än juridiken, men det är synnerligen problematiskt om man underlättar för gärningsmännen genom att skapa kryphål. Man kan snarare tycka att en inspelad film vore ett mer allvarligt brott eftersom det kan hemsöka barnen i resten av deras liv. Att ständigt behöva vara orolig för om en främling har bilder som de kanske lägger upp och delar med andra är psykisk tortyr. Det är på så sätt det perfekta brottet för den som vill skada andra: övergreppen kan fortgå långt efter att gärningsmannen stoppats.

Ett annat problem är att få anmäler den här typen av brott, trots att de tros vara ganska vanliga. Varannan flicka säger sig ha blivit kontaktad av en vuxen i sexuellt syfte någon gång. Anmälningsbenägenheten måste öka, dels för att man ska kunna kartlägga hur vanligt det är och dels för att man ska ha någon chans att stoppa förövarna, som ofta ger sig på flera barn samtidigt.

Det amerikanska valet har följts med stort intresse från svensk horisont. All media med självaktning har skickat reportrar till USA. Då och då ser man syrliga kommentarer på till exempel Facebook att tv och tidningar nu ska skicka hundratals journalister till Tyskland för att följa den politiska debatten inför det tyska valet hösten 2021. Det ska tolkas som att svenska medier visar för stort intresse för valet i USA.

Faktum är att USA påverkar Sverige mycket, på många olika sätt. Särskilt när det gäller ett val med en sån person som Donald Trump inblandad vore det tjänstefel att inte skicka en stor bevakning till det stora landet i väster. Det behöver inte utesluta att också valet i Tyskland ska bevakas. Det är inte svårt att hålla med om att svensk media är dåliga på att berätta vad som händer i Tyskland som är vår största handelspartner. Tio procent av vår export går till Tyskland nästan en femtedel av vår import kommer därifrån. Landet ligger nära, är stort och är en viktig samarbetspartner.

Men kritikerna skjuter bredvid målet ett år som detta, när Donald Trump vill bli omvald och när han dessutom obstruerar som han nu gör efter valet. Är det någon gång det är viktigt att följa ett val i USA är det i år. Det är ju alldeles oerhört att en sittande amerikansk president vägrar erkänna sig besegrad och försöker underminera demokratin. USA påverkar hela världen, oavsett vi vill det eller inte.

Replik på Martina Jarminders text ”När raggmunk bara var lunch” 20201119

Nej det är inte till medelålders moderater som skolmaten är till för, utan inte sällan barn i våra utanförskapsområden vars enda lagade mål mat är just skolmaten. Barn som ska växa, barn som behöver protein, barn som ska få den mat de tycker om så de äter och orkar med skoldagen.

Det vegetariska proteinet kommer inte sällan från andra sidan jordklotet, odlat på skövlad regnskogsmark.

Skåne är ett öppet landskap, något vi är rädda om. För att hålla det öppet krävs betande djur, alternativet är att landskapet får röjas med maskiner. Om man inte äter det närproducerade köttet försvinner de betande djuren och då blir det ett igenvuxet landskap alternativt får man använda dieseltuggande maskiner.

När motionen skrevs åt man helt vegetariskt I Malmös skolor två gånger i veckan, i nuläget sex månader senare äter man helt vegetariskt tre dagar och det politiska målet är fem dagar i veckan. Ja du läste rätt! Det är ett POLITISKT mål att våra barn ska äta helt vegetariskt i våra skolor, det beror inte på någon dietist eller dylikt.

Mitt barn klarar sig, för hon får protein och mat hon äter hemma hos mig, men som sagt tusentals barn i Malmö med tuffa hemförhållanden har inte samma möjlighet i Malmö, samma barn som redan har det tuffast för att komma ut i arbetslivet. Dessa barns förutsättningar försvårar styret när de inte serverar mat som barnen äter.

I förra veckan serverades kyckling med brun sås och potatis. Maten räckte inte trots att skolbespisningen beställt 100% mer mat än när det serveras vegetarisk mat. Ska det behöva vara så?

Även jag är i grund och botten för att vi äter mindre kött, men mindre kött betyder inte inget kött alls. Man kan servera färre antal köttbullar och mer grönsaker och inte servera mungobönor, vegetarisk färs och soyabönor alla dagar i veckan.

Som lärare ser jag dagligen hur lite barnen numera äter och det märks också tydligt på deras prestationer på eftermiddagarna. Vi vill väl ändå ge våra barn bästa möjliga förutsättningar för deras kunskapsintag som i längden är grunden för fortsatta studier på högre utbildningsnivåer.

Avslutningsvis vet jag inte i vilken skola Martina gått i, men på min skola serverades det alltid stekt fläsk till raggmunkarna.

John Roslund (M)

Kommunfullmäktigeledamot i Malmö, MaNO 4-9 lärare och motionär om skolmaten i Malmö.

Regeringens utredare föreslår skolplikt från fem års ålder, med obligatorisk förskola. Bland annat handlar det om att se till att barn med otillräckliga språkkunskaper ska ges chans att höja kompetensnivån så att de inte börjar grundskolan med dåliga förutsättningar. Det är intressant att man menar att kommunerna ska ägna sig åt uppsökande verksamhet och aktivt leta efter barn som inte har tillräckliga språkkunskaper och skulle behöva gå i förskolan. Det låter som en sak som eventuellt inte kommer att kunna genomföras i praktiken på grund av resursbrist, men det är en fin tanke att, som Mona Sahlin sade, alla ska med.

Att stärka språkkunskaperna är alltid bra. Att redan i femårsålders försöka identifiera de barn som har dåliga språkkunskaper är bra om det finns resurser att sedan hjälpa dem på ett bra sätt och inte bara konstatera att det ligger till så. Förlänger man skolplikten med ett år är det såklart viktigt att det gäller alla och att alla har samma plikter och rättigheter. Förslaget framställs lite som om att det bara handlar om barn till invandrare, men förhoppningsvis kommer alla barn som ligger efter språkligt att ha möjlighet till extra hjälp. Att inte ha bra svenska för att man är nyanländ eller för att föräldrarna inte pratar svenska kan åtgärdas med mer svenskundervisning, men ett barn som halkar efter av andra skäl kanske behöver helt annan hjälp.

För att en tvingande reform som utökad skolplikt ska kunna rättfärdigas gäller det att det finns utbildad personal i den nya obligatoriska förskolan som ser till att undervisningen är givande och meningsfull. Om man tänker sig detta som en integrationsreform får man också fundera på hur man löser att vissa områden har få barn av svensk härkomst. Går många barn i förskolan i ett område där få pratar svenska med personal som pratar med barnen på andra språk så blir det ingen språkutveckling oavsett hur många obligatoriska år man lägger till. Hur man fördelar eleverna för att få den önskade effekten måste man fundera på innan den blir verklighet.

Idrott och politik ska inte höra ihop, sägs det. Men det är politik på hög nivå om var nästa års ishockey-VM ska arrangeras. Planen är att Lettland och Belarus ska husera ishockey-VM tillsammans, men det börjar sent omsider ifrågasättas.

Varje söndag sen valet i Belarus i augusti har det varit stora protester i huvudstaden Minsk och i andra städer. Befolkningen i Belarus är trötta på sin diktator Lukasjenko och kräver att han avgår efter det riggade valet. Men Lukasjenko ger sig tyvärr inte så lätt. Demonstranterna bemöts mer och mer brutalt för varje söndag. Brutaliteten är systematiserad från inrikesdepartementet och demonstranterna färgmarkeras. Olika färger på kläder eller kropp visar polisen hur grovt de ska misshandla och tortera den som grips.

EU har beslutat om sanktioner för vissa nyckelpersoner i Lukasjenkos närhet, men det dröjde till in i november innan sanktioner riktades även mot presidenten själv. Frågan är väl om sanktioner är tillräckligt skarpa vapen mot en diktator som Lukasjenko. Hittills har diktatorn inte visat några tveksamheter utan i stället gripit fler demonstranter. Han förefaller trygg i förvissningen att han har Putins stöd, men frågan är väl hur länge Putins tålamod håller.

I ett sådant här läge borde det vara självklart att inte arrangera ett VM i Belarus, men det internationella hockeyförbundet har än så länge inte tagit ställning. Lettland vill inte samarrangera med Belarus, men ledningen inom världshockeyn är fortfarande fega och vill vänta med beslut. Det är makalöst, men tyvärr inte förvånande. Internationella idrottsförbund är ofta intimt knutna till makten och är därmed korrumperade.

Den belarusiska oppositionen agerar beundransvärt i ett mycket svårt läge. De behöver allt stöd de kan få från omvärlden. Nyckelpersoner, senast nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj, har tvingats fly utomlands och andra drabbas hårt av tortyr och grov misshandel. Folket i Belarus är i händerna på en maktgalen diktator.