Inrikes

Blivande lärare kan få lämplighetstestas

Passar du för det här? Lämplighetstest kan komma att införas för blivande lärarstudenter. Arkivbild.
Passar du för det här? Lämplighetstest kan komma att införas för blivande lärarstudenter. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad
Inrikes
Inrikes Universitet och högskolor med lärarutbildningar bör kunna införa lämplighet för läraryrket som ett särskilt behörighetskrav.
Regeringen vill att lämplighetskravet ska kunna användas från och med nästa höst, och bedömer att det kan leda till färre avhopp från utbildningarna.
PREMIUM

Regeringens förslag är att samtliga lärosäten som utbildar blivande lärare ska kunna införa ett obligatoriskt lämplighetsprov, om de så önskar. Lämplighetskravet ska inte ersätta något annat behörighetskrav, utan komplettera de som redan finns.

Måste de sökande visa motivation och förmåga att fullfölja studierna borde avhoppen minska och locka fler att söka till lärarprogrammen, enligt regeringens promemoria. Särskilt ämneslärarutbildningarna har haft bekymmersamt stora avhopp.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Tumult i Stockholmskyrka efter kuppanklagelse

S:t Sigfrids kyrka invid Essingeleden i Stockholm. Arkivbild.
S:t Sigfrids kyrka invid Essingeleden i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Jurek Holzer / SvD / TT
Inrikes
Inrikes

Årsmötet häromveckan i den lilla föreningen S:t Sigfrids kyrkas vänner i Stockholm slutade med tumult, skriver Dagen. Mötet slutade i skrik och bråk, och hot om slagsmål. Det extrainkallade årsmötet handlade om kuppanklagelser och vilka som ska få hyra in sig i kyrkan. Styrelsen är djupt splittrad.

– Det var sjövilt, säger Lars-Erik Bergqvist, ordförande i föreningen, till Dagen.

Kyrkan, som ligger i stadsdelen Aspudden, har tillhört Svenska kyrkan men drivs numera av den ideella föreningen.

Nu påstås Missionsprovinsen tillsammans med den rysk-ortodoxa församlingen S:t Sergei försöka ta över den lilla kyrkan, med kuppartade metoder.

Detta tillbakavisas dock av Missionsprovinsen.

– Vi lever i en tid då man ska ha ekumenisk generositet, säger Göran Beijer från Missionsprovinsen, och förklarar att det inte är genom bråk och polisanmälningar man löser konflikter i en förening.

TT har sökt S:t Sergeis församling.

Inrikes

Tonåring misstänkt för skolbrand i Lund

Den senaste tidens bränder i Lund skapar oro i staden och polisen har trappat upp jakten på en misstänkt gärningsman. Arkivbild.
Den senaste tidens bränder i Lund skapar oro i staden och polisen har trappat upp jakten på en misstänkt gärningsman. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Den senaste tidens bränder i Lund skapar oro i staden och polisen har trappat upp jakten på en misstänkt gärningsman. Nu visar det sig att en tonåring kan vara den som ligger bakom den senaste skolbranden i Lund.

Polisen har förhört en pojke som misstänks för att ha anlagt branden på Lerbäckskolan natten till tisdagen, en 17-åring som upptäcktes i närheten av brandplatsen, rapporterar SVT Nyheter Skåne.

Pojken släpptes efter förhöret men han är fortfarande skäligen misstänkt, vilket är den lägre misstankegraden, för mordbrand. Pojken utreds även för de övriga misstänkt anlagda bränder som inträffat – ett tjugotal bränder sedan i mars månad.

– Han ingår som en del i det, men är inte misstänkt för något annat, säger polisens pressinformatör Ewa-Gun Westford till SVT.

Inrikes

Svensk USA-student: Alla drabbades av panik

Inrikes
Inrikes Efter beskedet att utländska studenter i USA riskerar att skickas hem om deras lärosäten fortsätter att bedriva distansundervisning under höstterminen växer oron i gruppen.
– Både studenter och lärare befinner sig i chock, säger Jacob Dahlbeck, som studerar i Los Angeles.

Beskedet från den amerikanska gränsmyndigheten ICE om att inga nya visum kommer att utfärdas för utländska studenter som inte får undervisning på plats på sina lärosäten har skapat stor oro i gruppen, berättar Jacob Dahlbeck. Han bor i Los Angeles, där han studerar business administration/management vid University of Southern California sedan fyra år tillbaka.

– Det är kaos och i går drabbades alla av panik. På mitt universitet kommer 30 procent av studenterna från andra länder – och det skulle innebära att de skulle deporteras eller kickas ut.

Ändrade regler i våras

Enligt Jacob Dahlbeck ändrade de amerikanska myndigheterna på grund av coronakrisen i våras reglerna för de utländska studenterna så att dessa kunde ta sina kurser online när skolorna började stängas ned, utan att riskera att bryta mot de stränga visaregler som råder för gruppen i USA.

De flesta trodde också att dessa regler skulle fortsätta att gälla även under hösten – men regelverket har varit långt ifrån enhetligt, säger Jacob Dahlbeck.

– Min skola sa först att de krävde att man var med på lektionerna, men har nu sagt att man ändrar sig. Och i och med att coronaläget förvärrats i USA har allt fler skolor gått ut och sagt att de kommer att fortsätta med distansundervisningen. Men efter det här beskedet från ICE, som kom från ingenstans, kan elever tvingas att lämna USA om deras skolor bara bedriver distansundervisning.…

"Ingen vet något"

Jacob Dahlbeck berättar att han under våren, trots att läget i USA förvärrats, valt att inte lämna landet på grund av den rådande osäkerheten kring visumreglerna. Och hur det senaste beskedet från den amerikanska gränsmyndigheten kommer att påverka honom vet han inte.

– Det är ingen som egentligen vet något – och det är också det som är det mest frustrerande, säger han och fortsätter:

– Vi har en miljon internationella elever som pluggar i USA och att deportera ett par hundra tusen studenter skulle inte bara vara omöjligt rent logistiskt utan även en pr-mässig mardröm. Men stämningen här just nu är väldigt orolig och både studenter och lärare befinner sig i chock, säger Jacob Dahlbeck.

Anna Grönberg/TT

FAKTA

Fakta: Internationella studenter i USA

Läsåret 2018/2019 fanns över en miljon internationella studenter i USA, enligt Institute of International Education (IIE). De flesta kom från Kina följt av Indien, Sydkorea, Saudiarabien och Kanada.

De flesta amerikanska högskolor och universitet har ännu inte meddelat sina planer för höstterminen.

Flera lärosäten ser över möjligheten att kombinera undervisning på plats och på distans, men vissa, som universitetet Harvard, har sagt att all undervisning kommer att genomföras online.

Inrikes

Nyinskrivna på iva på rekordlåga nivåer

Inrikes
Inrikes Antalet nyinskrivna covid-19-patienter på intensivvårdsavdelningarna i Sverige fortsätter att minska. Sedan den 26 juni har siffran legat på under tio nyinskrivna patienter per dag.
– Min bedömning är att pressen på vården har minskat, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm.

Från att ha legat på som mest 62 nyinskrivna patienter med covid-19 den 24 april har intensivvården nu något av en respit i coronakrisen. Den 6 juli registrerades bara två nya intensivvårdspatienter. Samtidigt fortsätter det totala antalet personer som intensivvårdas för smittan att sjunka. På tisdagen låg siffran på 103 personer, flest patienter i Västra Götalands-regionen och i region Stockholm.

– Vad gäller antalet intensivvårdade är tendensen att det sjunker. Vi har ett rullande medelvärde under dygnet som närmar sig fem nya fall i hela riket som fått tas in på intensivvården, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson på en pressträff.

Han säger att det ökande resandet i sig inte har ökat trycket på sjukvården och att folk i stort verkar följa de regelverk som finns, även under resor.

– Än så länge håller folk på det regelverk som finns eftersom vi ser en positiv utveckling. Men försämringar som vi ser nu kan slå mot sjukvården om en vecka. I våra modelleringar ser vi att risken är störst i slutet av sommaren, säger Carlson.

Successiv ökning

Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm, anser att trycket minskat något inom sjukvårdssystemet och att det nu är större inom exempelvis geriatriken och avancerad sjukvård i hemmet. Under våren skalade man upp kapaciteten genom att förbereda ett fältsjukhus och aktiverade krislägesavtal för att kunna bemanna upp med personal.

– Min bedömning är att pressen på vården i region Stockholm har minskat, vi har färre än 30 på intensivvårdsavdelning och färre som vårdas inom slutenvården, säger Björn Eriksson.

Sedan den 2 juli har det inte skett några dödsfall kopplade till covid-19 i Stockholmsregionen. Samtidigt räknar man med en uppåtgående kurva av antalet sjuka och döda i slutet av augusti och fram till oktober. Björn Eriksson tror inte att en andra våg kommer att innebära ett lika stort tryck som under våren.

– Det blir inte lika massivt som tidigare, enligt våra prognoser kommer det att öka successivt. Lyckas vi hålla disciplinen med de rekommendationer som finns så kommer vi klara en andra våg, men vi har stor respekt för det.

TT: Vad kommer ni att göra annorlunda då, vilka lärdomar har ni dragit?

– Vi har förstås lärt oss massor om sjukdomen som vi inte visste i början. Framför allt har vi lärt oss att bli mycket bättre på att skydda våra vårdmiljöer där det finns känsliga individer. Jag är stolt över att vi på så kort tid lyckades öka kapaciteten inom sjukvården så våra invånare aldrig behövt stå utan akut och nödvändig sjukvård, säger Björn Eriksson.

Högt tryck

Emma Jonsson, vice ordförande för Vårdförbundets avdelning i Stockholm, påpekar att situationen är fortsatt påfrestande för personalen, trots ett något mindre inflöde av covid-patienter.

– Det är en långsam minskning av antalet covid-patienter som intensivvårdas men till det tillkommer andra iva-patienter. Trycket är högt oavsett, säger Emma Jonsson.

Krislägesavtalet som aktiverades för att kunna bemanna upp mer under pandemin används fortfarande helt eller delvis på många av regionens sjukhus. Framförallt på Karolinska sjukhuset är trycket fortsatt högt enligt Vårdförbundet och samtidigt måste personalen kunna ta välbehövliga semestrar.

Facket ser flera orosmoln framöver: Hur man ska rusta inför en andra våg, hur man ska hantera den uppskjutna vård i form av planerade operationer som fått skjutas fram? Ytterligare en aspekt är hur man ska hantera och stötta anställda i vården som riskerar att bli sjukskrivna eller utmattade.

– Även om regionen varit tidigt ute med krisstöd och bemanning i nära anslutning till iva-avdelningarna så är det många gånger först när man kommer bort från det som man landar i vad man varit med om och hur man mår, säger Emma Jonsson.

Josefin Silverberg/TT

Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm. Arkivbild.
Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

FAKTA

Fakta: Coronapandemin i korthet

Den 30 januari klassade Världshälsoorganisationen, WHO, det nya coronaviruset som ett internationellt hot mot människors hälsa.

Den 1 februari klassade den svenska regeringen det nya coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom.

Sedan dess har, enligt noteringen den 7 juli, totalt 5 447 personer med covid-19 dött i Sverige.

Folkhälsomyndigheten har konstaterat 73 344 sjukdomsfall i landet.

Enligt WHO är den globala dödssiffran nu över 535 100 fall och antalet bekräftade smittofall överstiger 11 468 000.

Källa: Folkhälsomyndigheten, WHO

Inrikes

Nyinskrivna på iva på rekordlåga nivåer

Inrikes
Inrikes Antalet nyinskrivna covid-19-patienter på intensivvårdsavdelningarna i Sverige fortsätter att minska. Sedan den 26 juni har siffran legat på under tio nyinskrivna patienter per dag.
– Min bedömning är att pressen på vården har minskat, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm.

Från att ha legat på som mest 62 nyinskrivna patienter med covid-19 den 24 april har intensivvården nu något av en respit i coronakrisen. Den 6 juli registrerades bara två nya intensivvårdspatienter. Samtidigt fortsätter det totala antalet personer som intensivvårdas för smittan att sjunka. På tisdagen låg siffran på 103 personer, flest patienter i Västra Götalands-regionen och i region Stockholm.

– Vad gäller antalet intensivvårdade är tendensen att det sjunker. Vi har ett rullande medelvärde under dygnet som närmar sig fem nya fall i hela riket som fått tas in på intensivvården, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson på en pressträff.

Han säger att det ökande resandet i sig inte har ökat trycket på sjukvården och att folk i stort verkar följa de regelverk som finns, även under resor.

– Än så länge håller folk på det regelverk som finns eftersom vi ser en positiv utveckling. Men försämringar som vi ser nu kan slå mot sjukvården om en vecka. I våra modelleringar ser vi att risken är störst i slutet av sommaren, säger Carlson.

Successiv ökning

Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm, anser att trycket minskat något inom sjukvårdssystemet och att det nu är större inom exempelvis geriatriken och avancerad sjukvård i hemmet. Under våren skalade man upp kapaciteten genom att förbereda ett fältsjukhus och aktiverade krislägesavtal för att kunna bemanna upp med personal.

– Min bedömning är att pressen på vården i region Stockholm har minskat, vi har färre än 30 på intensivvårdsavdelning och färre som vårdas inom slutenvården, säger Björn Eriksson.

Sedan den 2 juli har det inte skett några dödsfall kopplade till covid-19 i Stockholmsregionen. Samtidigt räknar man med en uppåtgående kurva av antalet sjuka och döda i slutet av augusti och fram till oktober. Björn Eriksson tror inte att en andra våg kommer att innebära ett lika stort tryck som under våren.

– Det blir inte lika massivt som tidigare, enligt våra prognoser kommer det att öka successivt. Lyckas vi hålla disciplinen med de rekommendationer som finns så kommer vi klara en andra våg, men vi har stor respekt för det.

TT: Vad kommer ni att göra annorlunda då, vilka lärdomar har ni dragit?

– Vi har förstås lärt oss massor om sjukdomen som vi inte visste i början. Framför allt har vi lärt oss att bli mycket bättre på att skydda våra vårdmiljöer där det finns känsliga individer. Jag är stolt över att vi på så kort tid lyckades öka kapaciteten inom sjukvården så våra invånare aldrig behövt stå utan akut och nödvändig sjukvård, säger Björn Eriksson.

Högt tryck

Emma Jonsson, vice ordförande för Vårdförbundets avdelning i Stockholm, påpekar att situationen är fortsatt påfrestande för personalen, trots ett något mindre inflöde av covid-patienter.

– Det är en långsam minskning av antalet covid-patienter som intensivvårdas men till det tillkommer andra iva-patienter. Trycket är högt oavsett, säger Emma Jonsson.

Krislägesavtalet som aktiverades för att kunna bemanna upp mer under pandemin används fortfarande helt eller delvis på många av regionens sjukhus. Framförallt på Karolinska sjukhuset är trycket fortsatt högt enligt Vårdförbundet och samtidigt måste personalen kunna ta välbehövliga semestrar.

Facket ser flera orosmoln framöver: Hur man ska rusta inför en andra våg, hur man ska hantera den uppskjutna vård i form av planerade operationer som fått skjutas fram? Ytterligare en aspekt är hur man ska hantera och stötta anställda i vården som riskerar att bli sjukskrivna eller utmattade.

– Även om regionen varit tidigt ute med krisstöd och bemanning i nära anslutning till iva-avdelningarna så är det många gånger först när man kommer bort från det som man landar i vad man varit med om och hur man mår, säger Emma Jonsson.

Josefin Silverberg/TT

Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm. Arkivbild.
Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

FAKTA

Fakta: Coronapandemin i korthet

Den 30 januari klassade Världshälsoorganisationen, WHO, det nya coronaviruset som ett internationellt hot mot människors hälsa.

Den 1 februari klassade den svenska regeringen det nya coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom.

Sedan dess har, enligt noteringen den 7 juli, totalt 5 447 personer med covid-19 dött i Sverige.

Folkhälsomyndigheten har konstaterat 73 344 sjukdomsfall i landet.

Enligt WHO är den globala dödssiffran nu över 535 100 fall och antalet bekräftade smittofall överstiger 11 468 000.

Källa: Folkhälsomyndigheten, WHO

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Inrikes

Okänd person hittad död på fartyg

En person har hittats död på ett fartyg utanför Karlskrona.
En person har hittats död på ett fartyg utanför Karlskrona.
Foto: Hanna Franz n/TT
Inrikes
Inrikes

En person har hittats död på ett fartyg utanför Karlskrona, det rapporterar BLT. Det ska handla om ett större fraktfartyg som befann sig på internationellt vatten när polisen larmades. Personen ska ännu inte vara identifierad.

– Vi vet inte vem det är. Det är en danskflaggad båt så det är dansk polis som ska utreda ärendet, säger Henrik Lindqvist, inre befäl på polisen, till tidningen.

Blekingesjukhuset var det närmaste tillgängliga vid larmet och kroppen flögs dit under natten mot onsdag. Det ska enligt polisen vara oklart var fartyget rest ifrån, men det var på väg mot Tyskland. Det finns i nuläget oklarheter kring dödsfallet och polisen väntar på svar från NOA (Polisens nationella operativa avdelning) och den danska polisen.

Inrikes

Femåring ingrep när mamman misshandlades

Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Sverige I en dom hyllar tingsrätten femåringen som bet mammans nya sambo när denne misshandlade mamman.

Händelsen inträffade i mitten av maj i Laholms kommun. Under dagen hade mannen, som är i 30-årsåldern, druckit alkohol medan han passade barnet. Under kvällen, sedan mamman kommit hem, turade man till Helsingborg och fortsatte dricka, rapporterar Hallandsposten.

Mannen blev av någon anledning svartsjuk och gav sig på kvinnan redan i bilen och misshandeln fortsatte i parets hem. Vid flera tillfällen försökte kvinnan slå larm till SOS men larmsamtalen avbröts. Polisen kom till platsen och kunde gripa mannen trots att denne försökte fly och senare även satte sig till motvärn.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Ruskregn och småkyligt så långt prognosen når

Regnskurar, men också lite sol väntas de närmaste tio dygnen. Arkivbild.
Regnskurar, men också lite sol väntas de närmaste tio dygnen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson / TT
Inrikes
Inrikes Hopp om sommar, sol och lite värme – vem har inte det, så här i coronatider? Väderprognosen är dock brutal. De närmaste tio dagarna bjuder på samma väder som nu, med skurar, blåst och åska.

Just nu råder ungefär samma väder i hela landet, berättar Lisa Frost, jourhavande meteorolog på SMHI. Regnskurar varvat med några små stunder av solsken, byig vind, åska och rätt svalt.

– Det är lågtryck som täcker Skandinavien. Lågtrycken går i en nordlig bana nu, förklarar hon.

Ingenstans i landet är det riktigt varmt.

– Det är ganska blygsamma temperaturer. Mellan 15 och 19 grader rent allmänt, det når inte upp till 20 grader.

Den som drömmer om bad, soliga picknickar och ljumma grillkvällar, då det så här i coronatider skulle gå att umgås utomhus, blir besviken. Lisa Frost har inte några särskilt hoppfulla utsikter att bjuda på.

– Tittar vi veckan ut så ligger lågtrycket kvar. Det är inte helt mulet, sol varvas med skurar. Till helgen ska ett nytt lågtryck passera, det rör sig söderifrån och ger ostadigt väder.

Det svala skvättvädret fortsätter, med både åska och tidvis starka, byiga vindar. Så långt prognosen räcker. Möjligen syns en liten, liten förbättring i slutet av SMHI:s tiodygnsprognos, då det i alla fall ser ut att kunna bli en smula varmare. Fast det är förstås långt ifrån säkert.

– Just nu är det ingen stabilisering i vädret att vänta, men ju längre fram i prognosen man ser, desto osäkrare är den, säger Lisa Frost.

Johanna Cederblad/TT

Finns skatten vid regnbågen slut? Arkivbild.
Finns skatten vid regnbågen slut? Arkivbild.
Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Nej, riktig värme får vi inte uppleva den närmaste tiden. Arkivbild.
Nej, riktig värme får vi inte uppleva den närmaste tiden. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg/TT
NÄSTA ARTIKEL