Inrikes

Fel på vart tredje coronatest i Halland

Omkring 3 000 personer i Halland har lämnat tester för covid-19. En tredjedel av testerna har dock drabbats av tekniska fel. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En tredjedel av Region Hallands självtester för covid-19 de senaste två veckorna har misslyckats.
Vissa invånare har till och med drabbats två gånger av de tekniska problemen.
– Vi är absolut inte nöjda, säger projektledaren Mika Jägerstedt.
PREMIUM

Omkring 3 000 personer i Halland har lämnat in självtester sedan provtagningen för personer med lindriga symptom öppnade för två veckor sedan.

Men uppemot en tredjedel av proverna har inte kunnat analyseras av tekniska skäl.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

"Höstbudgeten gör att åklagare tappar hoppet"

När det sker misstänkta skottlossningar och andra grova brott är det en åklagare som leder förundersökningen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Större arbetsbelastning – men inga extra anslag.
På Åklagarmyndigheten ökar oron för att situationen på sikt blir mycket bekymmersam.
– Den här höstbudgeten gör att åklagare tappar hoppet, säger åklagaren Emma Berge.

De senaste åren har regeringens fokus varit att bekämpa den grova organiserade brottsligheten genom sitt 34-punktprogram och stora satsningar på polisen. Samtidigt säger statsminister Stefan Löfven att Åklagarmyndigheten har ett överskott och inte behöver några extra pengar i höständringsbudgeten.

Detta trots att Åklagarmyndigheten varnat för att man kan behöva krympa verksamheten och säga upp ett hundratal åklagare om man inte får ökade anslag.

– Den här höstbudgeten gör att åklagare tappar hoppet, trots att det är åklagare som behövs för att det ska bli effekt av alla straffskärpningar som skett, säger åklagaren Emma Berge, ordförande för Saco-S-föreningen vid Åklagarmyndigheten.

Behöver växa

Emma Berge, som arbetat fackligt i snart tre år, tycker att det är obegripligt att satsningen på polisen inte går hand i hand med motsvarande satsning på Åklagarmyndigheten. Enligt henne skulle dagens knappt 1 000 åklagare behöva öka till 1 200 för att åklagarna ska få en rimlig arbetsbelastning. Fram till augusti hade 80 nya åklagare rekryterats, men samtidigt hade 42 slutat.

– Jag tycker att Åklagarmyndigheten var jättetydlig i sitt budgetunderlag. Vi behöver långsiktighet. Vi behöver växa och bli många fler. Och så blir svaret att ni har ett överskott. Ni klarar er.

Överskottet beror, enligt henne, bland annat på att utbildningar inte kunnat genomföras på grund av pandemin, men att de kommer att behöva hållas så fort den är över.

– Grundproblemet är att vi har för mycket att göra och att den här höstbudgeten gör att man känner att vårt jobb inte är viktigt. Vi behövs inte, trots att man gjort 50 straffskärpningar sedan 2014 och infört 20 nya brott.

Emma Berge anser att det behövs fler åklagare för att det ska bli effekt av alla straffskärpningar och satsningarna på polisen.

– Om man ska lyckas med brottsbekämpningen mot hedersvåldsproblematiken, den grova organiserade brottsligheten och mot våld i nära relationer måste vi bli fler åklagare.

Komplicerade utredningar

Hon berättar att ett nytt förslag om ett utökat skydd för barn som bevittnat våld av eller mot någon nära uppskattningsvis skulle kräva 62 till 77 åklagare bara för att hantera alla ärenden.

Dessutom är utredningar om grov organiserad brottslighet ofta komplicerade och tar tid. Ett exempel på det är utredningsarbetet efter den internationella operationen Robinson som lyckades knäcka en krypterad telefontjänst, EncroChat, som omkring 800 kriminella i Sverige använde.

– Där finns jättemycket bevisning för att de har begått allvarlig brottslighet och nu börjar det bli tillslag. Flera personer är häktade med anledning av de bevis som finns. Det här är en unik händelse och vem ska driva de här ärendena? Det är åklagare. Hur ska vi hinna?

Emma Berge är oroad över att fler av hennes åklagarkolleger ska tröttna och söka sig till andra arbeten, där de får bättre förutsättningar att göra ett bra jobb i ett lugnare tempo.

Minskad bemanning

Riksåklagare Petra Lundh instämmer i att åklagarna har en mycket hög arbetsbelastning på många platser i Åklagarmyndigheten. Medarbetarundersökningen som myndigheten genomförde i vintras bekräftade detta. Hon säger att myndigheten kortsiktigt kan hantera situationen, men att det på ett par års sikt blir mycket bekymmersamt.

– Vi kommer att behöva minska bemanningen för att få en budget i balans 2022-2023, säger Petra Lundh.

Inga åklagare kommer dock att sägas upp, de blir i stället färre på längre sikt genom att myndigheten inte anställer nya när personer slutar och inte kan nyrekrytera.

– Det vi behöver är framför allt stabila planeringsförutsättningar med en långsiktig inriktning. Generellt behövs en årlig anslagshöjning med åtminstone 50 miljoner kronor per år för att behålla en oförändrad bemanning, säger Petra Lundh.

Samtidigt har man en långsiktig ambition att öka antalet åklagare för att få en rimligare arbetsbelastning.

– Ska vi kunna göra det krävs mer än de 50 miljoner kronor per år som behövs för att behålla nuvarande nivå.

Petronella Uebel/TT

Åklagarna driver polisutredningar framåt, exempelvis ledde åklagare Britt-Louise Viklund förundersökningen mot den man som misstänks för dubbelmordet i Linköping 2004. Arkivbild.
Åklagarna driver polisutredningar framåt, exempelvis ledde åklagare Britt-Louise Viklund förundersökningen mot den man som misstänks för dubbelmordet i Linköping 2004. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Emma Berge, ordförande för Saco-S-föreningen vid Åklagarmyndigheten, är kritisk till att Åklagarmyndigheten inte får mer pengar i höstbudgeten.
Emma Berge, ordförande för Saco-S-föreningen vid Åklagarmyndigheten, är kritisk till att Åklagarmyndigheten inte får mer pengar i höstbudgeten.
Foto: JUSEK

FAKTA

Fakta: Åklagarmyndighetens ekonomiska prognos

I juli gjorde Åklagarmyndigheten en prognos för ekonomin för i år och fram till 2023. Då konstaterade myndigheten att man behöver runt 50 miljoner kronor mer per år för att bibehålla verksamheten på en oförändrad nivå bland annat på grund av ökade kostnader för lönerevision, pensionspremier, indexuppräkning av hyror samt säkerhetsanpassningar av lokalerna. Därtill kommer kostnadsökningar för gjorda rekryteringar.

Åklagarmyndigheten skrev också att man kommer att behöva krympa verksamheten och minska personalstyrkan med sammantaget motsvarande ett hundratal åklagare under hela perioden om inte anslagen höjs.

Inrikes

Explosion i Uppsala – bombskyddet på väg

En explosion inträffade i Uppsala tidigt på torsdagsmorgonen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Uppsalapolisen larmades av flera personer som hade hört en kraftig smäll vid 04.30.

– Det var en explosion utanför en lägenhet, vi har inte hittat någon som är skadad, säger Daniel Ågren vid polisen.

Platsen är avspärrad och nationella bombskyddet är på väg. En anmälan om allmänfarlig ödeläggelse är upprättad.

Inrikes

Misstänkt anlagd brand på förskola i Malmö

Det brann i en förskola i Malmö under onsdagskvällen. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes

Polis och räddningstjänst larmades vid 19-tiden till en brand på en förskola i Limhamn i Malmö.

– Vi har en inringare som säger att man sett personer som har dragit en barnvagn intill fasaden och satt eld på den, så vi utgår ifrån att branden är anlagd, säger Mattias Sköld, inre befäl vid räddningstjänsten Syd, till Sydsvenskan.

Händelsen rubriceras som skadegörelse genom brand.

Inrikes

Skott mot bostad i Borås

Polisen utreder skottlossning mot ett bostadshus i Borås.
Foto: Johan Valkonen/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Ett antal skott har avlossats mot ett bostadshus i Borås. Polisen fick flera samtal om händelsen, de första vid 22.27, och är på plats med både hundar och helikopter.

– Någon har skjutit in i en fasad och genom ett fönster på adressen. Så vitt vi vet är ingen person skadad, säger Tomas Ibstedt, vakthavande befäl vid polisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Tuffare krav på demokrati i biståndsländer

Regeringen beslutade tidigare att frysa den del av biståndet till Belarus som har gått till projekt där statliga aktörer har haft en aktiv roll. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Inrikes
Inrikes Mer av Sidas biståndspengar ska gå till demokratifrämjande insatser. Bistånd till auktoritära länder kan komma att frysas eller riktas om till civilsamhället.
– Vi kommer att ställa tuffare krav, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).
PREMIUM

Beslutet, som tas under torsdagens regeringssammanträde, innebär att biståndsmyndigheten Sida ska fokusera ytterligare på demokratistärkande insatser till och med 2022. Bland annat kan myndigheten frysa bistånd till statliga aktörer i auktoritära länder eller rikta om stödet till aktörer inom civilsamhället.

– När det sker snabba förändringar måste man vara beredd att ändra och markera och se till att svenska skattemedel inte används mot den egna befolkningen, säger biståndsministern.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Aktiviteten på svenska spelsajter har ökat under 2020

Awise Den 2 juli i år så infördes några nya spelrestriktioner för svenskar (läs mer om vad det innebär här) när det kommer till att spela casino online. Förändringarna begränsar alla konsumenters spelande och förslaget kom från Spelinspektionen i våras när man upptäckte en ökad konsumtion av spel på casino online. Under perioden då spelen ökade som mest var också då det fanns som minst utbud av odds, så en teori till den starka höjningen av aktivitet kan bero på att fler sportspelare testade på att spela på casino istället.

De svenska casinon som innehar den svenska licensen kan med andra ord inte marknadsföra sig unikt, utan de nya restriktionerna omfattar alla svenska spelbolag. Det har varit blandade reaktioner på de nya restriktionerna, men det lugnande beskedet är att det enbart kommer att gälla under 2020 och sedan förväntas spelmarknaden för svenskar vara som innan. Det vill säga en bonus för första insättning och valfria spelbegränsningar. Som det ser ut nu så får de svenska spelbolagen enbart erbjuda 100 kr i insättningsbonus och alla konton har en obligatorisk spelgräns på 5000 kr/vecka.

De landbaserade casinona har det däremot inte lika lätt. Sveriges första casino Cosmopol i Sundsvall meddelade nyligen att de hotas av nedläggning. Detta är dock inte spikat ännu, så vi får hoppas att vi får bevara alla våra landbaserade casinon öppna, så att det enkelt går att variera spel mellan spel online och att besöka Cosmopol i någon av de större städerna.

Spelmönstret bland svenskar har förändrats stort

Tidigare innan den svenska licensen infördes så var det vanligt att spelare valde att spela på ett och samma spelbolag för att kunna ta del av lojalitetsbonusar och kampanjer. Idag ser spelmarknaden helt annorlunda ut. Idag väljer många av spelarna att sätta in på nya spelsajter (hitta nya casinon att spela på via Bennycasino) varje gång de sätter in pengar för att kunna ta del av välkomstbonusen på spelsajten i fråga och få mer att spela för. Ruljansen på den olika svenska casinona har därför varit varierande med få återkommande spelare.

Bara sedan den 1 januari 2019 så ser spelmönstret helt annorlunda ut och många frågar sig om det kommer att vara lika populärt att spela online casino som det är nu, om några år? Generellt sett så verkar svenskarna föredra att spela med bonusar, hellre än utan. Även tidigare innan bonusspel begränsades så kunde man se ett tydligt mönster i deltagandet av kampanjer och erbjudanden som erbjöd spelarna mer att spela för.

När det kommer till smidigheten på de olika casinona så har det däremot blivit otroligt mycket bättre. Idag kan du spela casino online och verifiera dig med bankID, vilket har lättat på trycket gällande tiden det tar att få sina uttag in på kontot efter en vinst. Branschen utvecklas ständigt och förhoppningsvis så får vi mer passande spelregler under 2021 som många svenskar efterfrågar.

Inrikes

Mc-förare krockade med hästtransport

En motorcyklist har förts till sjukhus. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En motorcyklist har krockat med en hästtransport i höjd med Jägershill i Malmö.

– Det är motorcyklisten som är skadad, och förd till sjukhus med ambulans, säger polisens presstalesperson Rickard Lundqvist.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Smygfilmade barn på toalett – döms till böter

En 29-årig man från Motala har dömts till böter för att ha smygfilmat en pojke på en toalett. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En 29-årig man från Motala har dömts till böter för att ha smygfilmat en pojke på en toalett på en campingplats i Jönköpings län, skriver Corren.

Pojken, som var i 12–13-årsåldern när händelsen inträffade under förra sommaren, upptäckte en mobiltelefon på golvet i toalettbåset, och såg att den spelat in honom under besöket. Han sprang till sina föräldrar, och pappan som var polis gick till samma toalettbås och upptäckte hur en mobiltelefon på nytt sträcktes in under båset, enligt tidningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Lagkrav: Hemsidor ska vara handikappanpassade

Webbplatser från offentlig sektor måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Arkivbild.
Foto: Alexander Olivera/TT
Inrikes
Inrikes Webbplatser från offentlig sektor måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar, enligt en ny lag.
Kommuner och myndigheter riskerar att anmälas och i slutändan bötfällas vid brister.
PREMIUM

Lagen började gälla på onsdagen och samma dag upprättade Myndigheten för digital förvaltning (Digg) sitt första ärende. En hemsida som skapats på uppdrag av Svenska institutet håller inte måttet ur ett tillgänglighetsperspektiv.

– Vi granskade startsidan och hittade en hel del problematiska saker. Bland annat byts huvudrubriken ut med några sekunders mellanrum. Det blir ju ett jätteproblem för en blind person med skärmläsare, säger Tommy Olsson, specialist i digital inkludering på Digg.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL