Utrikes

Hit vill EU öppna gränsen

'Jag älskar Georgien', står det på det munskydd som en demonstrant i Tbilisi visar upp. Georgien är ett av de länder som EU nu vill öppna för resor till, efter coronakrisen. Arkivfoto.
"Jag älskar Georgien", står det på det munskydd som en demonstrant i Tbilisi visar upp. Georgien är ett av de länder som EU nu vill öppna för resor till, efter coronakrisen. Arkivfoto.
Foto: Shakh Aivazov/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Allt från Algeriet till Uruguay – och kanske också Kina – finns med när EU:s medlemsländer nu enats om till vilka länder man vill öppna sina yttre gränser efter coronakrisen, helst redan från den 1 juli.

De 14 helt fria länderna är Algeriet, Australien, Georgien, Japan, Kanada, Marocko, Montenegro, Nya Zeeland, Rwanda, Serbien, Sydkorea, Thailand, Tunisien och Uruguay. För Kina gäller att resande in i EU tillåts för kinesiska medborgare, om Kina ger motsvarande rätt till resenärer från alla EU-länder.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Avgörande år för pressad Macron

Frankrikes president Emmanuel Macron har haft det tungt inrikespolitiskt under sina tre år vid makten. Arkivbild.
Frankrikes president Emmanuel Macron har haft det tungt inrikespolitiskt under sina tre år vid makten. Arkivbild.
Foto: Ludovic Marin/AP/TT
Utrikes
Utrikes En stor förändrare – eller bara en parentes?
Det närmaste året blir avgörande för Emmanuel Macron på posten som Frankrikes president.
Motståndarna laddar redan för valet 2022.

Entusiasmen var enorm när den 39-årige förre ekonomiministern i maj 2017 valdes till landets yngste ledare sedan Napoleon-tiden.

Macron svepte in med löften om att vara något annat än den etablerade högern och vänstern som styrt landet sedan andra världskriget. Han skulle få ordning på finanserna igen och modernisera ett Frankrike som tappat fart.

Än så länge går det dock ganska trögt. Coronapandemin har effektivt satt stopp för den ekonomiska uppgång som var på väg i våras. Och dessförinnan har de senaste åren mest präglats av starka proteströrelser: dels från allehanda fackförbund, dels från de så kallade gula västarna.

– Han gick kanske fram lite väl fort, det är nog också hans egen recension nu i efterhand, med att illa förankrat söka reformera på lite för många områden samtidigt. Då utmanas många samhällsgrupper, allt från sjukhusvårdpersonalen till studenter och transportarbetare, analyserar Sveriges avgående Paris-ambassadör Veronika Wand-Danielsson.

Många har svårt

Resultatet har blivit en Macron i motvind. Hans blott treåriga liberala partirörelse LREM gjorde ett uselt kommunalval på båda sidor om coronakrisen. I parlamentet har diverse avhopp lett till en förlorad majoritet.

Enda trösten är måhända att motståndarna inte heller går särskilt bra.

Den senaste opinionsmätningen inför nästa presidentval placerar Macron och Marine Le Pen från Nationell samling (tidigare Nationella fronten) i solklar ledning före alla andra i första omgången, med vardera 27–28 procent av rösterna. Varpå Macron sedan är klar favorit i omgång två – om än med rejält mycket mindre marginal än i valet 2017: 55 procent mot 45.

Kandidaterna från övriga partier ligger i bästa fall på strax över tio procent.

Dags för en kvinna?

Det hindrar ändå inte motståndarna från att drömma.

Högerpartiet Republikanerna (LR) hoppas att premiärminister Édouard Philippe, med klart bättre popularitetssiffror än Macron, ska kandidera mot sin president – vilket dock få tror är möjligt.

Socialistpartiet (PS) håller tummarna för att Paris återvalda borgmästare Anne Hidalgo ska ångra sitt flitigt upprepade nej till en presidentvalskampanj.

– Hon skulle kunna bli en joker för socialisterna genom att också vara miljöinriktad, som hon visat i Paris, säger förre EU-parlamentsledamoten Daniel Cohn-Bendit till belgiska tidningen Le Soir.

En annan tänkbar kandidat med liknande bakgrund är Ségolène Royal, tvåa i presidentvalet 2007.

– Kvinnornas tid har kommit. Jag skulle kunna leda kampen för en vänsterunion 2022, säger hon själv till tidningen Le Figaro.

Grönt uppsving

De stora gröna framgångarna i årets kommunalval skapar även grogrund för en stark kandidat från miljöpartiet EELV, möjligen i form av EU-parlamentsledamoten Yannick Jadot.

– Jag har en galen dröm om en andra valomgång 2022 mellan Macron och Jadot. Det skulle bli en fantastisk debatt. Det skulle ge fransmännen möjlighet att välja tempo i klimatomställningen, säger Cohn-Bendit, veteran från den franska ungdomsrörelsen 1968 och sedermera EU-parlamentsledamot för både tyska och franska miljöpartier.

För att tas på allvar i presidentkampen måste dock de gröna växa rejält. Yannick Jadot ligger än så länge bara på 8 procents stöd i presidentvalsopinionen.

Sista fasen

Samtidigt är Emmanuel Macron fortfarande inne på att lyckas och få en rejäl majoritet bakom sig igen. Fast då lär det krävas kompromisser.

– Inrikespolitiskt förväntas det bli en tuff period framöver. Frankrike är splittrat mellan städerna och landsbygden vilket också blev tydligt vid de senaste kommunalvalen. Läget är relativt skört runt om i landet. Det kan innebära att presidenten sannolikt kommer att behöva acceptera fler eftergifter för att få igenom prioriterade reformer så som pensionsreformen, säger Veronika Wand-Danielsson.

Utrikespolitiskt har Macron haft det lättare och bland annat lyckats få Tyskland att engagera sig starkare i EU-politiken. Men det är inrikesframgångar han behöver får kunna bli omvald.

Och det börjar redan bli bråttom.

– Han har ungefär ett år på sig innan presidentvalskampanjen kommer igång på allvar och då kommer han inte att kunna genomföra mycket. Detta anses redan vara sista fasen i hans mandatperiod, säger Wand-Danielsson i Paris.

Wiktor Nummelin/TT

Sveriges ambassadör i Frankrike, Veronika Wand-Danielsson, räknar med att president Emmanuel Macron har ett år på sig att agera innan nästa presidentvalskampanj drar igång på allvar. Arkivbild.
Sveriges ambassadör i Frankrike, Veronika Wand-Danielsson, räknar med att president Emmanuel Macron har ett år på sig att agera innan nästa presidentvalskampanj drar igång på allvar. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
EU-parlamentsledamoten Yannick Jadot ses av många som tänkbar presidentvalskandidat för franska miljöpartiet EELV. Arkivbild.
EU-parlamentsledamoten Yannick Jadot ses av många som tänkbar presidentvalskandidat för franska miljöpartiet EELV. Arkivbild.
Foto: Stephane de Sakutin/AP/TT
Borgmästare Anne Hidalgo i Paris har hittills sagt envist nej till att kandidera i nästa presidentval. Inom Socialistpartiet (PS) hoppas ändå många att hon ändrar sig. Arkivbild.
Borgmästare Anne Hidalgo i Paris har hittills sagt envist nej till att kandidera i nästa presidentval. Inom Socialistpartiet (PS) hoppas ändå många att hon ändrar sig. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Som fransk miljöminister 2014-2017 var Ségolène Royal djupt involverad i framtagandet av Paris-avtalet 2015. Nu funderar hon på en ny presidentvalskampanj till 2022. Arkivbild.
Som fransk miljöminister 2014-2017 var Ségolène Royal djupt involverad i framtagandet av Paris-avtalet 2015. Nu funderar hon på en ny presidentvalskampanj till 2022. Arkivbild.
Foto: Maja Hitij/dpa/AP/TT
Emmanuel Macron är Frankrikes yngste ledare sedan Napoleon-tiden. Vid tillträdet 2017 hade han ännu inte fyllt 40. Arkivbild.
Emmanuel Macron är Frankrikes yngste ledare sedan Napoleon-tiden. Vid tillträdet 2017 hade han ännu inte fyllt 40. Arkivbild.
Foto: Ludovic Marin/AP/TT

FAKTA

Fakta: Emmanuel Macron

Emmanuel Macron (född 1977) är Frankrikes president sedan 2017 och landets yngste ledare sedan Napoleon. Macron är från nordfranska Amiens och var inledningsvis engagerad i socialistpartiet PS. Han var ekonomisk rådgivare för president François Hollande och ekonomiminister från 2014, innan han 2016 hoppade av och startade egna mittenrörelsen Republiken på väg (LREM).

I Macrons regering sitter flera ministrar med bakgrund i andra partier, exempelvis premiärminister Édouard Philippe och finansminister Bruno Le Maire från konservativa LR och utrikesminister Jean-Yves Le Drian från PS.

Presidenten är gift med Brigitte (född 1953) som tidigare var lärarinna på hans gymnasieskola. Paret har inga egna barn. Hon har dock tre sedan tidigare äktenskap.

FAKTA

Fakta: Femte republikens presidenter

Nio man har suttit som presidenter i Frankrike sedan en grundlagsändring 1958 skapade vad som kallas "den femte republiken":

1958–59 (egentligen sedan 1954): René Coty (1882–1962)

1959–69: Charles de Gaulle (1890–1970)

1969–74: Georges Pompidou (1911–74)

1974–81: Valéry Giscard d'Estaing (född 1926)

1981–95: François Mitterrand (1916–96)

1995–2007: Jacques Chirac (1932–2019)

2007–12: Nicolas Sarkozy (född 1955)

2012–17: François Hollande (född 1954)

2017–: Emmanuel Macron (född 1977)

Fotnot: Mandatperioderna var fem år från 1959-1974 och sedan 2002, däremellan sju år. Coty, de Gaulle, Pompidou, Giscard d'Estaing, Chirac och Sarkozy kom från olika högerpartier medan Mitterrand och Hollande representerade Socialistpartiet (PS). Macron tillhör liberala LREM.

FAKTA

Fakta: Opinionsläget i Frankrike

Så här ser den senaste opinionsmätningen inför första valomgången i presidentvalet i Frankrike 2022 ut:

Fotnot: Mätningen är gjord i två varianter, den ena med Bertrand som LR-kandidat, den andra med Baroin. Båda ger partiets kandidat 12 procents stöd. I en potentiell andra valomgång mellan Le Pen och Macron stöds Macron av 55 procent mot 45 för Le Pen.

Källa: Opinionsinstitutet Ifop-Fiducial.

Utrikes

Dom väntas mot terroranklagade Amnestyledare

Svenske Ali Gharavi, trea från vänster, pratar med medier efter att i oktober 2017 ha blivit släppt ur turkiskt fängelse i väntan på dom. Arkivbild.
Svenske Ali Gharavi, trea från vänster, pratar med medier efter att i oktober 2017 ha blivit släppt ur turkiskt fängelse i väntan på dom. Arkivbild.
Foto: Emrah Gurel/AP/TT
Utrikes
Utrikes I dag väntas domen falla mot de så kallade "Istanbul 11" som misstänks för terrorbrott i Turkiet.
Band de elva åtalade finns två tidigare högt uppsatta Amnestychefer och den svenske it-konsulten Ali Gharavi.

De elva, nio människorättsförsvarare och två internationella experter, greps sommaren 2017 i samband med ett möte om digital säkerhet på ön Büyükada i Marmarasjön. Enligt misstankarna hade mötet en dold agenda – att planera en statskupp i Turkiet.

Svenske Ali Gharavi var inbjuden som expert. Bland de misstänkta finns också Taner Kiliç och Idil Eser, två av människorättsorganisationen Amnesty Internationals före detta högsta chefer i Turkiet.

De åtalade riskerar upp till 15 års fängelse för "samhällsomstörtande aktiviteter".

Redo för det värsta

"Åtalets syfte är att tysta dem på de anklagades bänk och skicka ett meddelande till resten av samhället: kämpa för mänskliga rättigheter och säg sanningen på egen risk. Vi hoppas på det bästa men är redo för det värsta", säger Eser i ett pressmeddelande från Amnesty International.

Domen skulle egentligen ha fallit redan i oktober förra året, men sköts upp på obestämd tid. I februari gjordes ett nytt försök, men rättegången flyttades även då fram under oklara omständigheter.

Tio av de misstänkta släpptes ur turkiskt säkerhetsfängelse i oktober 2017 i väntan på domen. Taner Kiliç släpptes mot borgen först i augusti 2018 efter mer än 14 månader i fängelse.

Inget dagsljus

Ali Gharavi har tidigare berättat för Dagens Nyheter om tiden som frihetsberövad.

– Ljuset var alltid på, vi fick aldrig se dagsljus och klockorna var inställda på olika tider. Man tappade helt dygnsrytmen. Det var väldigt pressande psykologiskt, sade han om de två veckorna i häkte.

Samtliga åtalade har nekat till alla anklagelser, som de kallar grundlösa och politiskt motiverade. Även Amnesty kallar anklagelserna för absurda.

"Allt annat än ett frikännande av de elva skulle sända en ilning längs ryggraden hos dem som tror på fredlig civilsamhällelig aktivism", säger Amnestys nytillträdde Europachef Nils Muižnieks i ett pressmeddelande.

Mia Holmberg Karlsson/TT

FAKTA

Fakta: "Istanbul 11"

De elva personer som greps vid olika tillfällen sommaren 2017 har kommit att kallas "Istanbul 11". De anklagas bland annat för att vid en it-konferens ha planerat samhällsomstörtande aktiviteter i Turkiet.

Åklagare krävde hösten 2017 straff på upp till 15 års fängelse för de misstänkta. Samtidigt släpptes de flesta av dem i väntan på dom. Ett antal, däribland svenske Ali Gharavi och tyske Peter Steudtner, kunde därmed lämna Turkiet.

Under senare domstolsförhandlingar har åklagarna justerat sina yrkanden och öppnat för att flera av de elva kan frias.

De misstänkta anser att alla anklagelser är helt grundlösa. De har fått medhåll av bland andra en lång rad kända kulturnamn, såsom Whoopi Goldberg, Peter Gabriel, Ai Weiwei, Catherine Deneuve och Angélique Kidjo. "När människorättsförsvarare tystas, är allas våra rättigheter i fara", skrev stjärnorna i ett öppet brev 2017.

Utrikes

England öppnar dörren för vissa länder

Öl i plastglas att ta med och en flaska handsprit bredvid. Snart kan engelsmännen njuta av en öl inne på en pub igen.
Öl i plastglas att ta med och en flaska handsprit bredvid. Snart kan engelsmännen njuta av en öl inne på en pub igen.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Utrikes
Utrikes Premiärminister Boris Johnson manar till lugn inför att engelsmännen på lördag återigen kan ta sig en öl på puben, efter tre månaders nedstängning.
Samtidigt som en stor del av det engelska samhället åter öppnar meddelar den brittiska regeringen att resenärer från flera europeiska länder snart är välkomna.

Om en vecka, den 10 juli, behöver inte längre resenärer som anländer från till exempel Tyskland, Frankrike, Spanien eller Italien sitta i karantän i två veckor vid ankomst till England.

"Oavsett om du är semesterfirare redo att resa utomlands, eller företagare som är mån om att slå upp portarna igen, är det här goda nyheter för den brittiska befolkningen och för brittiska företag", säger landets transportminister Grant Shapps i ett uttalande.

Endast England

Undantaget från karantänsreglerna kommer dock endast att gälla vid inresa till England och inte till övriga Storbritannien, där alla utlandsresenärer även fortsättningsvis måste isolera sig i 14 dagar, inklusive hemvändande britter. Skottland, Nordirland och Wales kommer att bestämma sina egna regler, meddelar regeringen.

Hela listan över länder som undantas från karantän i England förväntas bli offentlig under fredagen. Det kan handla om uppemot 75 länder, enligt nyhetsrapporter. De resenärer som mindre än två veckor innan ankomst till England har vistats i ett land som inte står med på listan kommer även fortsättningsvis att behöva sitta i karantän, även om man anländer via ett av de godkända länderna.

Stor öppning i helgen

Lättnaden i karantänsreglerna sammanfaller med att en stor del av det engelska samhället öppnar. På lördagen slår pubarna i England upp sina portar igen, liksom bibliotek, hårsalonger, museum, biografer, restauranger och hotell.

Den brittiske premiärministern Boris Johnson manar invånarna att agera ansvarsfullt och säger att regeringen är beredd att åter stänga verksamheter, om antalet coronasmittade skulle börja öka kraftigt igen.

– När vi tar det här steget, det största steget hittills på vägen till återhämtning, uppmanar jag den brittiska allmänheten att göra det på ett säkert, säger Johnson.

Förra veckan sattes staden Leicester i karantän igen, med stängda skolor och butiker som följd, på grund av en stor ökning av coronafall.

Ny frisyr

I en intervju i London Evening Standard berättar Johnson att han själv planerar ett pubbesök och att han har bokat en tid hos frisören.

– Jag kommer att klippa mig så fort jag kan, säger Johnson, som är känd för sin blonda, bångstyriga kalufs.

I Nordirland kan mötesplatser inomhus öppna igen från och med i dag, fredag, medan Skottland väntar till den 15 juli. Wales har ännu inte satt ett datum för en liknande öppning.

Storbritannien det europeiska land som har drabbats värst av covid-19, sett till antal bekräftat döda och smittade. Drygt 44 000 personer har avlidit i sjukdomen i Storbritannien och drygt 400 000 har konstaterats med smittan.

Resenärer i tunnelbanan vid Heathrow-flygplatsen i London.
Resenärer i tunnelbanan vid Heathrow-flygplatsen i London.
Foto: Matt Dunham/AP/TT

Utrikes

Kinas militärövningar oroar USA

Sydkinesiska sjön.
Sydkinesiska sjön.
Foto: TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA kritiserar Kina för dess militärövningar i Sydkinesiska sjön. Övningarna riskerar att ytterligare öka spänningarna runt det omstridda havet, uppger det amerikanska försvarsdepartementet i en skrivelse.

Kina sade förra veckan att man skulle starta en fem dagar lång militärövning den 1 juli nära Paracelöarna, som både Kina och Vietnamn gör anspråk på.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Moskéskytt får sitt straff i augusti

Moskéskytten Brenton Tarrant vid en domstolsförhandling dagen efter terrordådet i Christchurch i Nya Zeeland i mars 2019, då 51 människor sköts ihjäl.
Moskéskytten Brenton Tarrant vid en domstolsförhandling dagen efter terrordådet i Christchurch i Nya Zeeland i mars 2019, då 51 människor sköts ihjäl.
Foto: Mark Mitchell/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den australiska högerextremisten Brenton Tarrant, som har erkänt sig skyldig till moskédåden i Christchurch i Nya Zeeland i mars 2019, kommer att få sin dom i slutet av augusti.

Tre dagar har avsatts till förhandlingar, med start den 24 augusti, meddelar domstolen i Nya Zeeland. Rättegången har försenats på grund av den pågående pandemin.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Utrikes

Texas anbefaller munskydd på allmänna platser

Texas guvernör Greg Abbott beordrar munskydd för alla som vistas på allmänna platser. Arkivbild.
Texas guvernör Greg Abbott beordrar munskydd för alla som vistas på allmänna platser. Arkivbild.
Foto: Tony Gutierrez/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Munskydd blir obligatoriskt på allmänna platser i den amerikanska delstaten Texas efter beslut av guvernör Greg Abbott. Beslutet gäller kommuner med över 20 smittfall.

Republikanen Abbott ger också lokala myndigheter befogenhet att begränsa folksamlingar till högst tio personer på orter där dödsfall, smittfall och inläggning på sjukhus har ökat kraftigt på grund av coronaviruset. Det fysiska avståndet mellan folk måste vara sex fot (cirka 1,8 meter).

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Facebooks uppmaning: Använd munskydd

Facebook ska påminna sina användare om att använda munskydd för att minska smittspridning av coronaviruset. Arkivbild.
Facebook ska påminna sina användare om att använda munskydd för att minska smittspridning av coronaviruset. Arkivbild.
Foto: Richard Drew/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Facebook ska börja uppmana sina användare att bära munskydd, meddelar företaget i ett uttalande.

Beslutet är en följd av det kraftigt ökande antalet coronasmittade i USA. Enligt officiell statistik har nästan 2,7 miljoner amerikaner smittats och cirka 128 000 personer i landet har avlidit i covid-19.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Pappa Johnson utmanar reserestriktioner

Stanley Johnson, pappa till Boris Johnson, har rest till Grekland vilket väckt uppmärksamhet på hemmaplan. Arkivbild.
Stanley Johnson, pappa till Boris Johnson, har rest till Grekland vilket väckt uppmärksamhet på hemmaplan. Arkivbild.
Foto: Frank Augstein
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En måhända olydig förälder skuggar dagen för Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Trots avrådan för brittiska medborgare att företa icke nödvändiga utlandsresor har Stanley Johnson farit till Grekland.

Den 79-årige författaren anlände enligt grekiska regeringskällor troligen via Bulgarien till regionen Pelion i norr, där han har en semesterbostad.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL