Utrikes

Ny lag för Hongkong underskriven – och införd

Demonstranter – däribland Joshua Wong, fyra från höger – protesterar mot säkerhetslagen i Hongkong. Bild från tidigare i juni.
Demonstranter – däribland Joshua Wong, fyra från höger – protesterar mot säkerhetslagen i Hongkong. Bild från tidigare i juni.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kinas ledare Xi Jinping har skrivit under Hongkongs mycket kontroversiella nya säkerhetslag, rapporterar statliga nyhetsbyrån Nya Kina.
Oron kring det nya lagpaketet förvärras av att innehållet in i det längsta hölls hemlig, och förklarades av Pekingregimen först när den trätt i kraft på tisdagen.
PREMIUM

Den nya nationella säkerhetslagen röstades på tisdagsförmiddagen enhälligt igenom av de 162 ledamöterna i Nationella folkkongressens ständiga utskott, rapporterade Pekingtrogna medier i Hongkong.

Först när ledaren Xi Jinping skrivit under lagen bekräftades beskedet av den officiella nyhetsbyrån Nya Kina.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Trump måste lämna ut skattedeklarationer

'Följ pengarna.' En man som hoppades att HD skulle slå fast att USA:s president Donald Trump är skyldig att offentliggöra sina deklarationer vakade på torsdagen utanför rätten i Washington.
"Följ pengarna." En man som hoppades att HD skulle slå fast att USA:s president Donald Trump är skyldig att offentliggöra sina deklarationer vakade på torsdagen utanför rätten i Washington.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Donald Trump måste offentliggöra sina deklarationer. Det slår Högsta domstolen i Washington fast, och markerar därmed slutet på en flera år lång juridisk strid som handlat om såväl misstänkta skumraskaffärer som makt.

Beslutet i Högsta domstolen på torsdagsförmiddagen, lokal tid, är ett stort bakslag för Donald Trump. Efter en flerårig juridisk strid har nu landets högsta juridiska instans slagit fast att presidenten är skyldig att lämna ut sina skattedeklarationer till åklagarmyndigheterna i New York.

Donald Trump är den förste amerikanske president sedan Richard Nixon på 1970-talet som vägrat offentliggöra sina deklarationer, vilket eldat på spekulationer om eventuella ekonomiska oegentligheter.

Såväl demokratiskt kontrollerade kommittéer i kongressen som en distriktsåklagare i presidentens tidigare hemstad New York har begärt ut dokumenten och flera domstolsbeslut har slagit fast att Trump måste offentliggöra dem. Men Trump har styvnackat vägrat och hans advokater har överklagat varje utslag som gått emot presidenten.

Försenat beslut

Högsta domstolen diskuterade ärendet i maj – på distans, för att minska smittspridningsrisken. Rätten förväntades meddela sitt utslag i maj, men beslutet har blivit försenat.

På förhand tycktes flera omständigheter tala till Trumps fördel

Att Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd ansågs indikera att den övervägde att gå emot de lägre instansernas utslag. Dessutom har Trump under sin tid i Vita huset kunnat utse två nya domare, vilket innebär att rätten har en konservativ majoritet.

Maktbalans i botten

Fallet är politiskt laddat och bägge sidor har kallat frågan principiell. Demokratiska partiet hävdar att målet handlar om kongressens tillsynsmakt gentemot presidentämbetet. Trumps advokater har i sin tur hävdat att presidenten måste ha fullständig immunitet för att effektivt kunna sköta sitt ämbete, annars kan motståndare sätta käppar i hjulen genom att sjösätta ändlösa utredningar.

Även Högsta domstolen har varit medveten om målets tyngd. I slutet av april bad rätten överraskande parterna att lämna in skrivelser om frågans politiska betydelse.

Den 3 november väljer USA president. Högsta domstolens utslag förväntas få stor betydelse i valrörelsen.

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington D C. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande makten (kongressen). I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är förenliga med USA:s grundlag.

Domstolen har nio medlemmar. Nya domare nomineras av presidenten och måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter. Domarna innehar ämbetet på livstid men kan pensioneras på egen begäran.

När HD:s domare kategoriseras som "konservativa" eller "liberala" åsyftas främst synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker förenklat att lagtexten ska tolkas strikt medan de liberala generellt anser att aktuella förhållanden får spela in. Detta har stor betydelse när mål som rör exempelvis preventivmedel, religionsfrihet och vallagar avgörs.

Källor: Supremecourt.gov, AFP med flera

Utrikes

Trump måste lämna ut skattedeklarationer

'Följ pengarna.' En man som hoppades att HD skulle slå fast att USA:s president Donald Trump är skyldig att offentliggöra sina deklarationer vakade på torsdagen utanför rätten i Washington.
"Följ pengarna." En man som hoppades att HD skulle slå fast att USA:s president Donald Trump är skyldig att offentliggöra sina deklarationer vakade på torsdagen utanför rätten i Washington.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Donald Trump måste offentliggöra sina deklarationer. Det slår Högsta domstolen i Washington fast, och markerar därmed slutet på en flera år lång juridisk strid som handlat om såväl misstänkta skumraskaffärer som makt.

Beslutet i Högsta domstolen på torsdagsförmiddagen, lokal tid, är ett stort bakslag för Donald Trump. Efter en flerårig juridisk strid har nu landets högsta juridiska instans slagit fast att presidenten är skyldig att lämna ut sina skattedeklarationer till åklagarmyndigheterna i New York.

Donald Trump är den förste amerikanske president sedan Richard Nixon på 1970-talet som vägrat offentliggöra sina deklarationer, vilket eldat på spekulationer om eventuella ekonomiska oegentligheter.

Såväl demokratiskt kontrollerade kommittéer i kongressen som en distriktsåklagare i presidentens tidigare hemstad New York har begärt ut dokumenten och flera domstolsbeslut har slagit fast att Trump måste offentliggöra dem. Men Trump har styvnackat vägrat och hans advokater har överklagat varje utslag som gått emot presidenten.

Försenat beslut

Högsta domstolen diskuterade ärendet i maj – på distans, för att minska smittspridningsrisken. Rätten förväntades meddela sitt utslag i maj, men beslutet har blivit försenat.

På förhand tycktes flera omständigheter tala till Trumps fördel

Att Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd ansågs indikera att den övervägde att gå emot de lägre instansernas utslag. Dessutom har Trump under sin tid i Vita huset kunnat utse två nya domare, vilket innebär att rätten har en konservativ majoritet.

Maktbalans i botten

Fallet är politiskt laddat och bägge sidor har kallat frågan principiell. Demokratiska partiet hävdar att målet handlar om kongressens tillsynsmakt gentemot presidentämbetet. Trumps advokater har i sin tur hävdat att presidenten måste ha fullständig immunitet för att effektivt kunna sköta sitt ämbete, annars kan motståndare sätta käppar i hjulen genom att sjösätta ändlösa utredningar.

Även Högsta domstolen har varit medveten om målets tyngd. I slutet av april bad rätten överraskande parterna att lämna in skrivelser om frågans politiska betydelse.

Den 3 november väljer USA president. Högsta domstolens utslag förväntas få stor betydelse i valrörelsen.

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington D C. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande makten (kongressen). I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är förenliga med USA:s grundlag.

Domstolen har nio medlemmar. Nya domare nomineras av presidenten och måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter. Domarna innehar ämbetet på livstid men kan pensioneras på egen begäran.

När HD:s domare kategoriseras som "konservativa" eller "liberala" åsyftas främst synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker förenklat att lagtexten ska tolkas strikt medan de liberala generellt anser att aktuella förhållanden får spela in. Detta har stor betydelse när mål som rör exempelvis preventivmedel, religionsfrihet och vallagar avgörs.

Källor: Supremecourt.gov, AFP med flera

Utrikes

TT-FLASH: Trump måste lämna ut deklarationer

Utrikes
Utrikes USA:s president Donald Trump är skyldig att offentliggöra sina deklarationer, slår Högsta domstolen fast enligt Reuters.

Utrikes

Fängelse efter svenskt bombdåd i Köpenhamn

Bombdådet vid Skat-kontoret på Østerbro väckte stor uppmärksamhet i Danmark. Arkivbild.
Bombdådet vid Skat-kontoret på Østerbro väckte stor uppmärksamhet i Danmark. Arkivbild.
Foto: Olafur Steinar Rye Gestsson//Ritzau Scanpix/AP
Utrikes
Utrikes Åklagarsidan har ansett att det handlar om terrorism och krävde fängelsestraff.
Rätten håller bara med om det sistnämnda – nu döms de två svenskar som åtalats för bombdådet mot danska skattemyndigheten till fyra respektive fem års fängelse.

Bomben detonerade vid Skat-kontoret på Østerbro i Köpenhamn på kvällen den 6 augusti i fjol. Enligt åtalet hade svenskarna fraktat bomben över Öresundsbron från Sverige bara några timmar tidigare.

Terror, ansåg åklagare Andreas Christensen som under rättegångens sista dag i Köpenhamns byrett, motsvarande tingsrätten, tidigare i veckan pläderade för att svenskarna skulle dömas till sju års fängelse och utvisas ur Danmark. Enligt åklagaren transporterade svenskarna bomben till skattemyndigheten och såg till att den detonerade – något de själva har nekat till.

Men vilket motiv som svenskarna skulle haft har varit oklart.

– Jag kan bara säga att de tilltalade utan tvivel hade en bomb med till skattemyndigheten, sade åklagaren i rätten i tisdags.

Köpenhamns byrett dömer nu männen, 23 och 24 år gamla, till ett något kortare fängelsestraff än vad åklagaren krävde. De döms även till utvisning. Däremot anser rätten inte att svenskarnas handling rör terrorism – en misstanke de frikänns från.

Åklagaren har inte uteslutit att fler var inblandade i dådet, men de båda männen är de enda som hittills pekats ut. Ingen skadades i explosionen. Det enda som svenskarna har erkänt är att de kört en för tidpunkten utpekad vit bil från Malmö till Köpenhamn den aktuella dagen.

Bombdådet väckte stor uppmärksamhet i Danmark, och är en av de grovt kriminella händelser med koppling till svenska sidan som föranledde att Danmark införde gränskontroller mot Sverige hösten 2019.

Anna Karolina Eriksson/TT

Utrikes

Fängelse efter svenskt bombdåd i Köpenhamn

Bombdådet vid Skat-kontoret på Østerbro väckte stor uppmärksamhet i Danmark. Arkivbild.
Bombdådet vid Skat-kontoret på Østerbro väckte stor uppmärksamhet i Danmark. Arkivbild.
Foto: Olafur Steinar Rye Gestsson//Ritzau Scanpix/AP
Utrikes
Utrikes Åklagarsidan har ansett att det handlar om terrorism och krävde fängelsestraff.
Rätten håller bara med om det sistnämnda – nu döms de två svenskar som åtalats för bombdådet mot danska skattemyndigheten till fyra respektive fem års fängelse.

Bomben detonerade vid Skat-kontoret på Østerbro i Köpenhamn på kvällen den 6 augusti i fjol. Enligt åtalet hade svenskarna fraktat bomben över Öresundsbron från Sverige bara några timmar tidigare.

Terror, ansåg åklagare Andreas Christensen som under rättegångens sista dag i Köpenhamns byrett, motsvarande tingsrätten, tidigare i veckan pläderade för att svenskarna skulle dömas till sju års fängelse och utvisas ur Danmark. Enligt åklagaren transporterade svenskarna bomben till skattemyndigheten och såg till att den detonerade – något de själva har nekat till.

Men vilket motiv som svenskarna skulle haft har varit oklart.

– Jag kan bara säga att de tilltalade utan tvivel hade en bomb med till skattemyndigheten, sade åklagaren i rätten i tisdags.

Köpenhamns byrett dömer nu männen, 23 och 24 år gamla, till ett något kortare fängelsestraff än vad åklagaren krävde. De döms även till utvisning. Däremot anser rätten inte att svenskarnas handling rör terrorism – en misstanke de frikänns från.

Åklagaren har inte uteslutit att fler var inblandade i dådet, men de båda männen är de enda som hittills pekats ut. Ingen skadades i explosionen. Det enda som svenskarna har erkänt är att de kört en för tidpunkten utpekad vit bil från Malmö till Köpenhamn den aktuella dagen.

Bombdådet väckte stor uppmärksamhet i Danmark, och är en av de grovt kriminella händelser med koppling till svenska sidan som föranledde att Danmark införde gränskontroller mot Sverige hösten 2019.

Anna Karolina Eriksson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Fortsatt hårt tryck på Spelinspektionen – 95 spelbolag beviljats licens

Casinofeber Nio månader efter nya spellagen och intresset är fortsatt skyhögt. 95 spelbolag har beviljats svenskt spellicens och tillsammans driver de närmare 200 spelsidor. Casinofeber hjälper dig att hitta aktören som passar dig allra bäst.

Få har missat den tillväxt som har skett på spelmarknaden sedan den nya spellagen infördes vid årsskiftet. Regeringens beslut om att släppa på sitt monopol i utbyte mot en spelskatt och krav på spellicens, förvånade nog många, men har alla redan visat sig vara ett smart och strategiskt drag.

Även om det låter motsägelsefullt har nämligen den svenska regeringen lyckats återta kontrollen över en svårkontrollerad marknad. Dessutom klirrar det fint i statskassan – en miljardjackpot för staten, som Svenska Dagbladet uttryckte det.

Att skaffa en spellicens är både kostsamt och kommer med en hel del skyldigheter. Bland annat måste spelbolagen värna om sina användares spelvanor och hantera alla personuppgifter med största varsamhet. Med spelskatten gör också staten miljarder i vinst.

Närmare 200 spelsidor på den svenska marknaden

Skeptiska röster trodde att regleringen skulle skrämma bort spelbolagen, men nu rapporterar Spelinspektionen att hela 95 spelbolag har beviljats spellicens sedan årsskiftet. De flesta av dessa driver dessutom mer än en spelsida. Totalt rör det sig om närmare 200 olika casinosidor att välja och vraka mellan.

Även om det är härligt med valfrihet, innebär också det enorma utbudet att det kan vara svårt att orientera sig och hitta den aktör som passar en allra bäst. Både när det kommer till erbjudanden och gränssnitt. För en stor del av spelnöjet ligger i att bruka en tjänst som känns rätt.

Casinofeber guidar dig

Hos jämförelsesidan Casinofeber.se hittar du den bästa listan över casinon på nätet. För att sammanställa listan har Casinofeber tagit hänsyn till variabler som: välkomstbonusar, spelutbud, användarnöjdhet och fördelaktiga tekniska lösningar.

I den sista kategorin hittar vi en rad funktioner som förbättrar användarupplevelsen. Exempelvis möjligheten att kunna legitimera sig direkt med hjälp av BankID istället för att behöva dela med sig av känsliga personuppgifter, och smidiga betallösningar som PayPal och Swish.

Förutom att det går snabbare att göra insättningar och uttag med den här typen av tredjepartstjänster, än vad en vanlig banktransaktion gör, så behöver man inte heller dela med sig av sina kontouppgifter. Något som fler och fler uppskattar.

Casinofeber ser också till att hela tiden hålla sina up to date, så att besökaren alltid kan känna sig trygg med att rekommendationerna är aktuella.

Spelintresset ser inte ut att minska och fler spelbolag kommer att dyka upp inom kort. Casinofeber hjälper dig att hålla dig uppdaterat och noterar dig så fort någon ny spännande aktör gör entré på den svenska spelmarknaden.

Utrikes

Fängelse för terrormisstänkta svenskar

Bombdådet vid Skatkontoret på Østerbro väckte stor uppmärksamhet i Danmark. Arkivbild.
Bombdådet vid Skatkontoret på Østerbro väckte stor uppmärksamhet i Danmark. Arkivbild.
Foto: Olafur Steinar Rye Gestsson//Ritzau Scanpix/AP
Utrikes
Utrikes Åklagarsidan anser att det handlar om terrorism och har krävt fängelsestraff.
Rätten går på samma linje. De två svenskar som åtalats för bombdådet mot danska skattemyndigheten Skat i Köpenhamn i fjol döms till fyra respektive fem års fängelse.

Bomben detonerade vid Skatkontoret på Østerbro i den danska huvudstaden på kvällen den 6 augusti 2019. Enligt åtalet hade svenskarna fraktat bomben över Öresundsbron från Sverige bara några timmar tidigare.

Terror, anser åklagare Andreas Christensen som under rättegångens sista dag i Köpenhamns byrett, motsvarande tingsrätten, tidigare i veckan pläderade för att svenskarna ska dömas till sju års fängelse samt utvisas ur Danmark. Enligt åklagaren transporterade svenskarna bomben till skattemyndigheten samt såg till att den detonerade – något de själva har nekat till.

Men vilket motiv som svenskarna skulle haft har varit oklart.

– Motivet är oklart. Jag kan bara säga att de tilltalade utan tvivel hade en bomb med till skattemyndigheten, sade åklagaren i rätten.

Köpenhamns byrett dömer nu männen, 23 år och 24 år gamla, till ett något kortare fängelsestraff än vad åklagaren krävde. De döms även till utvisning.

Åklagaren har inte uteslutit att fler var inblandade i dådet, men de båda männen är de enda som hittills pekats ut.

Det enda svenskarna har erkänt är att de kört en för tidpunkten utpekad vit bil från Malmö till Köpenhamn den aktuella dagen.

Ingen skadades i explosionen. Men bombdådet väckte stor uppmärksamhet i Danmark, och är en av de grovt kriminella händelser med koppling till svenska sidan som föranledde att Danmark införde gränskontroller mot Sverige hösten 2019.

Anna Karolina Eriksson/TT

Utrikes

Fängelse för terrormisstänkta svenskar

Bombdådet vid Skatkontoret på Østerbro väckte stor uppmärksamhet i Danmark. Arkivbild.
Bombdådet vid Skatkontoret på Østerbro väckte stor uppmärksamhet i Danmark. Arkivbild.
Foto: Olafur Steinar Rye Gestsson//Ritzau Scanpix/AP
Utrikes
Utrikes Åklagarsidan anser att det handlar om terrorism och har krävt fängelsestraff.
Rätten går på samma linje. De två svenskar som åtalats för bombdådet mot danska skattemyndigheten Skat i Köpenhamn i fjol döms till fyra respektive fem års fängelse.

Bomben detonerade vid Skatkontoret på Østerbro i den danska huvudstaden på kvällen den 6 augusti 2019. Enligt åtalet hade svenskarna fraktat bomben över Öresundsbron från Sverige bara några timmar tidigare.

Terror, anser åklagare Andreas Christensen som under rättegångens sista dag i Köpenhamns byrett, motsvarande tingsrätten, tidigare i veckan pläderade för att svenskarna ska dömas till sju års fängelse samt utvisas ur Danmark. Enligt åklagaren transporterade svenskarna bomben till skattemyndigheten samt såg till att den detonerade – något de själva har nekat till.

Men vilket motiv som svenskarna skulle haft har varit oklart.

– Motivet är oklart. Jag kan bara säga att de tilltalade utan tvivel hade en bomb med till skattemyndigheten, sade åklagaren i rätten.

Köpenhamns byrett dömer nu männen, 23 år och 24 år gamla, till ett något kortare fängelsestraff än vad åklagaren krävde. De döms även till utvisning.

Åklagaren har inte uteslutit att fler var inblandade i dådet, men de båda männen är de enda som hittills pekats ut.

Det enda svenskarna har erkänt är att de kört en för tidpunkten utpekad vit bil från Malmö till Köpenhamn den aktuella dagen.

Ingen skadades i explosionen. Men bombdådet väckte stor uppmärksamhet i Danmark, och är en av de grovt kriminella händelser med koppling till svenska sidan som föranledde att Danmark införde gränskontroller mot Sverige hösten 2019.

Anna Karolina Eriksson/TT

Utrikes

Mexikansk ex-guvernör gripen i USA

Chihuahuas förre guvernör César Duarte ska utlämnas från USA till Mexiko, anklagad för korruption. Arkivbild.
Chihuahuas förre guvernör César Duarte ska utlämnas från USA till Mexiko, anklagad för korruption. Arkivbild.
Foto: Susan Montoya Bryan/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Förre guvernören för den mexikanska delstaten Chihuahua, César Duarte, har gripits i Florida och ska utlämnas till hemlandet. Han är efterlyst för förskingring och bedrägeri. Det uppger både amerikansk polis och mexikanska åklagarämbetet.

Tillslaget i Miami gick lugnt utan incidenter. Det gjordes strax efter mötet på onsdagen mellan USA:s president Donald Trump och hans mexikanske motpart Andrés Manuel López Obrador.

När López Obrador tillträdde i december 2018 lovade han att slå hårt mot korruptionen. Ett tiotal tidigare guvernörer är anklagade för korruption eller samarbete med organiserad brottslighet.

César Duarte var guvernör åren 2010–2016 och en framträdande person inom partiet PRI som hade regeringsmakten i Mexiko i decennier. Han kommer att åtalas för att ha styrt undan statliga pengar till sig själv, men säger sig vara oskyldig.

NÄSTA ARTIKEL