Utrikes

Merkel till Bryssel för budgetsamtal

Tysklands förbundskansler Angela Merkel kommer till Bryssel för att diskutera coronastöd och nästa långtidsbudget i EU. Arkivfoto.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel kommer till Bryssel för att diskutera coronastöd och nästa långtidsbudget i EU. Arkivfoto.
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nästa vecka kommer nya kompromissbud kring EU:s coronastöd och nästa långtidsbudget.
Planerna ska diskuteras med Tysklands förbundskansler Angela Merkel på plats i Bryssel.
PREMIUM

Nej, nej, är Sveriges åsikt hittills om de förslag som EU-kommissionen lagt fram om lån och bidrag till coronadrabbade länder och en ny långtidsbudget i EU.

Ja, ja, är vad EU:s permanente rådsordförande Charles Michel i stället hoppas på, med hjälp av sitt kompromissförslag som nu utlovats till "andra halvan av nästa vecka".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Grekland skärper reglerna på turistö

Coronapandemin har slagit hårt mot den grekiska turistnäringen. Nu stängs delar av semesterön Poros ned. Arkivbild.
Coronapandemin har slagit hårt mot den grekiska turistnäringen. Nu stängs delar av semesterön Poros ned. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Utrikes
Utrikes

En kraftig ökning av coronasmittade i landet får Grekland att ta till åtgärder för bland annat semesterfirare. Efter att ett dussintal nya fall bekräftats på ön Poros, söder om Aten, stängs nu klubbar och restauranger på ön kvällstid fram till 17 augusti. Dessutom får man inte längre samlas fler än nio personer på en och samma gång, oavsett om man befinner sig inomhus eller utomhus. Munskyddskrav införs också, både inne och ute.

Grekland har klarat sig relativt väl under coronapandemin men en oro finns nu i och med tilltagande turism att även antalet coronasmittade kommer att öka.

I onsdags inledde Grekland en "dags att vakna"-vecka angående en tilltagande spridning av covid-19 i landet.

Totalt har Grekland hittills rapporterat 5 100 smittade och 210 avlidna till följd av covid-19.

Utrikes

Protester på Beiruts gator – flera skadade

Kravallpolis använde tårgas mot demonstranter i Beirut, Libanon.
Kravallpolis använde tårgas mot demonstranter i Beirut, Libanon.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sorg och chock har vänts till vrede i Beirut där libaneser i torsdags kväll samlades för att protestera mot regeringen.
Libanesisk kravallpolis använde tårgas för att skingra demonstranterna i centrala Beirut.

Runt 150 människor dog, tusentals skadades och mer än halva Beirut förstördes när ett lager med ammoniumnitrat exploderade i tisdags. Myndigheterna hade varnats om faran med att ämnet förvarades i hamnen utan att agera.

Den katastrofala explosionen ses av många som ännu ett bevis för landets oförmåga att få ett slut på korruptionen och den djupa ekonomiska kris som Libanon befinner sig i och som har kastat miljoner människor in i fattigdom.

Enligt den statliga nyhetsbyrån NNA hade demonstranter under torsdagen bland annat tänt eld på föremål, plundrat affärer och kastat sten mot polisen. NNA uppger också att flera demonstranter skadades.

En större regimkritisk protest planeras på lördag.

"Det är nog nu"

Dödssiffran i Beirut har stigit dag för dag sedan explosionen och den väntas klättra än högre allt eftersom hjälparbetare gräver sig fram genom rasmassor och bråte. Hjälp har strömmat in från olika länder och frivilliga libaneser från andra delar av landet har också rest till Beirut för att hjälpa till.

Ilskan märks även bland dem som letar efter döda.

– Vi kan inte ta det här längre. Det är nog nu. Hela systemet måste skrotas, säger 30-årige Mohammad Suyur.

Flera i hamnen gripna

En utredning har tillsatts för att undersöka vad som hände i hamnen och vem som bär ansvaret och president Michel Aoun har utlovat hårda straff för de skyldiga.

I torsdags förhördes över 18 personer som arbetar inom tullen, hamnen eller med underhållet av lagerlokalen, enligt Fadi Akiki, domare och representant för regeringen.

– 16 personer har frihetsberövats som en del av utredningen, säger Akiki till NNA.

Hamnchefen Hassan Koraytem är en av de gripna, uppger lokala medier.

Ryska rymdmyndigheten Roscosmos sattellitbilder på Beirut före och efter explosionen som ödelade ett stort område kring hamnen.
Ryska rymdmyndigheten Roscosmos sattellitbilder på Beirut före och efter explosionen som ödelade ett stort område kring hamnen.
Foto: ROSCOSMOS/TT

FAKTA

Fakta: Libanons politiska kris

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden. Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975–1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har pandemin inte gjort situationen bättre.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Utrikes

Fusk och våld troligt i Belarus presidentval

Att någon annan än den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko skulle segra i helgens presidentval i Belarus ser de flesta som otänkbart. Trots det har han en starkare motståndare än på ett decennium.
Att någon annan än den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko skulle segra i helgens presidentval i Belarus ser de flesta som otänkbart. Trots det har han en starkare motståndare än på ett decennium.
Foto: Sergei Gapon/AP/TT
Utrikes
Utrikes På söndag är det presidentval i Belarus (Vitryssland). För första gången på länge har Aleksandr Lukasjenko en opposition värd namnet – men någon ny president är inte att vänta.
– Detta kan bli det smutsigaste valet någonsin, säger Belaruskännaren Ingmar Oldberg.

– Han är en träig sovjetisk byråkrat som är slug och väldigt maktmedveten. Han gör allt för att hålla sig kvar vid makten, säger Ingmar Oldberg, Belaruskännare och associerad medarbetare vid Utrikespolitiska institutet.

Mannen han beskriver är Belarus sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko, som kallas för Europas sista diktator och som har innehaft presidentskapet sedan 1994.

Inför valet har en trio av kvinnor tornat upp sig som motståndare mot Lukasjenko samtidigt som stora protester förekommit runt om i landet. Martik Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid UI, beskriver protesterna som liknande de som kommit och gått i forna sovjetrepubliker genom åren.

– Människor kräver grundläggande värdighet. De protesterar mot att staterna är korrupta och att de mänskliga rättigheterna kränks, säger Martik Kragh.

Lukasjenkos hantering av både ekonomin och den rådande pandemin har legat till grund för protesterna. Men att de skulle leda till ett maktskifte ligger inte nära.

– Valmyndigheten kommer inte låta det ske helt enkelt. Han kommer klara det hela genom först fusk och i andra hand våld, säger Oldberg och tilläggar att Lukasjenko kanske kommer att låtsas få lite lägre vinstmarginal än han annars skulle gjort.

Inga valobservatörer

Observatörer från ODIHR, organet för valobservation inom Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) kommer inte vara på plats för att bevaka valet i Belarus, då de inte har bjudits in av landets myndigheter. ODIHR har i ett uttalande manat belarusiska myndigheter att ta steg för att skydda grundläggande fri- och rättigheter i landet.

I förra veckan greps 33 ryska medborgare i Belarus, tillhörande den ryska paramilitära gruppen CHVK Vagner. De anklagas för att ha planerat terrorhandlingar för att destabilisera landet inför valet. Ryssland hävdar att de i själva verket var på genomresa.

– Ryssland är väldigt nervöst att väst eller Nato ska breda ut sig ännu mera. Om demokratiska krafter skulle ta över så skulle Ryssland ingripa. Jag tror att Vagner-gruppen skickades dit för att angripa och försvåra för oppositionen. Men samtidigt använder Lukasjenko ingripandet som ett sätt att visa att han ingriper även mot Ryssland, säger Ingmar Oldberg.

Från Moskva har man i över 20 års tid talat om att absorbera Belarus i Ryssland, medan Lukasjenko som är en stark belarusisk nationalist har stått emot. Utan Lukasjenko menar Oldberg att Belarus sedan länge skulle vara en del av Ryssland och att Moskva låter honom sitta kvar då de andra alternativen ses som sämre.

Både Ryssland och Belarus är beroende av varandra. Belarus behöver Ryssland av energi- och handelsskäl och Ryssland ser Belarus som en buffertzon mot väst.

Slag mot legitimitet

Trots sitt beroende av Ryssland beskriver Oldsberg Belarus ekonomi som stabilare än Rysslands.

– Det spelar Lukasjenko på. Han säger att landet är en ö av stabilitet när det är oroligt både här och där, inklusive i Ryssland. Han framställer sig som en garanti för stabilitet och för att allt ska förbli som vanligt. Invånarna är materialister och tänker först och främst på den egna plånboken och sin egen välfärd, säger han och tillägger att han tror att ekonomin just nu är för bra i landet för att en riktig förändring ska kunna ske.

Hur ett helt korrekt val i Belarus skulle sluta är enligt Martin Kragh nästan omöjlig att sia om. Men någon annan utgång än en vinst för Lukasjenko i helgens val ser han inte som trolig. Vad som händer därefter återstår att se.

– Protesterna är ett stort slag mot hans legitimitet. Frågan är om Lukasjenko kommer att kunna möta kraven på förändring. Skulle protesterna fortsätta även efter valdagen så har vi tidigare sett att han använt våld för att möta protester, säger Martik Kragh.

Troy Enekvist/TT

FAKTA

Fakta: Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och dennes auktoritära regering. Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

Belarus skiljer sig från grannländerna Ukraina och Ryssland då det inte finns lika många oligarker i landet. Det är fortfarande en statsapparat som domineras av gamla kommunister och säkerhetsfolk från forna Sovjetunionen. Landet är inte lika korrumperat som grannarna men samtidigt använder statsapparaten själv hårdhänta metoder.

Regimen anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och har utestängts från Europarådet. Belarus kallas ofta för "Europas sista diktatur".

Den opposition som finns i Belarus verkar under svåra omständigheter och samtliga presidentval sedan 1994 har utdömts som mer eller mindre odemokratiska.

Källa: UI/Landguiden m.fl.

FAKTA

Fakta: Oppositionen

Oppositionskandidaten som seglat upp heter Svetlana Tichanovskaja. Hon är hustru till bloggaren Sergej Tichanovskij, som greps i maj då han bestämde sig för att kandidera i presidentvalet. Efter det att Sergej gripits beslöt sig hustrun Svetlana att ta hans plats.

Utöver den oppositionsrörelse hon oväntat kommit att företräda har Tichanovskaja också två nära allierade – med snarlika historier. När hon talade i Minsk flankerades hon av Maria Kolesnikova, kampanjledare för den fängslade oppositionspolitikern Viktor Babaryko, och Veronika Tsepkalo, vars make Valerij Tsepkalos kandidatur diskvalificerades av valmyndigheten.

Skulle hon mot förmodan vinna presidentvalet så har hon lovat att frige alla politiska fångar och utlysa nyval där alla diskvalificerade kandidater får delta.

Utrikes

Hurtigruten-chef sparkas efter smittohärd

Passagerare ombord Hurtigruten MS Spitsbergen som lade till i Tromsø testas för coronavirustet.
Passagerare ombord Hurtigruten MS Spitsbergen som lade till i Tromsø testas för coronavirustet.
Foto: Rune Stoltz Bertinussen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

Hurtigrutens operativa chef Bent Martini har fått lämna sin post efter att flera passagerare smittats av coronaviruset, rapporterar NRK.

– Efter initiativ från företaget avgår Bent Martini från sina tjänster och befattningar i Hurtigruten Cruise AS och lämnar tillfälligt Hurtigrutens koncernledning, säger koncernchef Daniel Skjeldam till NRK.

Smittan ombord upptäcktes i slutet av juli. Martini var chef över maritim verksamhet och Hurtigruten informerades om möjlig coronasmitta på fartyget MS Roald Amundsen men agerade inte förrän efter två dagar.

Sammanlagt 62 personer har konstaterats smittade av viruset och Hurtigruten har ställt in sina kryssningar efter virusspridningen, skriver NRK.

Utrikes

Spänd förväntan på frigivning av fångar

Frigivningen av fångar är på agendan när afghanska ledare samlas under fredagen. Arkivbild.
Frigivningen av fångar är på agendan när afghanska ledare samlas under fredagen. Arkivbild.
Foto: Rahmat Gul
Utrikes
Utrikes

Tusentals afghanska ledare ska samlas under fredagen för att försöka enas om frigivningen av 400 talibanska fångar, i hopp om att det kan återuppväcka fredssamtalen i landet.

– Vi förstår att frigivningen av de här fångarna inte är populär. Men den här handlingen kommer att leda till något som afghaner och Afghanistans vänner har suktat efter länge: minskat våld och direkta samtal som leder till fredssamtal och ett slut på kriget, säger USA:s utrikesminister Mike Pompeo inför mötet.

Afghanska myndigheter och talibanernas styre har tidigare enats om att frige ett visst antal fångar vardera, innan de tänker sätta sig ner och prata fredsavtal. Frigivningen av de sista 400 fångarna, varav flera beskrivs som "högriskfångar", som talibanerna vill se fria har därför blivit en politiskt laddad stötesten.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Utrikes

Danmark drar i nödbroms om folksamlingar

Den danske hälsoministern Magnus Heunicke (S) drar i nödbromsen – det kommer inte tillåtas fler personer i folksamlingar som planerat. Arkivbild.
Den danske hälsoministern Magnus Heunicke (S) drar i nödbromsen – det kommer inte tillåtas fler personer i folksamlingar som planerat. Arkivbild.
Foto: Martin Sylvest/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes

Danmark behåller sitt nuvarande maxtak för folksamlingar. Oron för ökande smittotal gör att den danska regeringen drar i nödbromsen inför den planerade höjningen i helgen. På lördag skulle det tillåtna antalet personer i folksamlingar öka från 100 till 200.

– Epidemin ökar globalt och på flera håll i Europa, och den senaste tiden har vi sett en ökning i antalet danskar som är smittade med coronavirus. Det är avgörande att vi bevarar den goda position Danmark är i, där vi har epidemin under kontroll, sade den danske hälsoministern Magnus Heunicke (S) på torsdagskvällen, enligt danska DR.

– Därför anser regeringen att det för närvarande inte är riktigt att lyfta församlingsförbudet från 100 till 200.

I vissa fall är det dock redan i dag möjligt för vissa arrangörer att ordna tillställningar med upp till 500 personer, om särskilda krav uppfylls, till exempel en konsert där publiken sitter ned på godkänt avstånd från varandra.

Utrikes

Över två miljoner med covid-19 i Indien

Antalet fall av covid-19 fortsätter stiga i Indien.
Antalet fall av covid-19 fortsätter stiga i Indien.
Foto: Bikas Das/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Miljardlandet Indien rapporterade in över 60 000 nya fall av coronasmitta det senaste dygnet, något som för landets totala statistik upp över den dystra milstolpen två miljoner bekräftade fall.

De officiella siffrorna från Indien är för närvarande 2,03 miljoner smittade och 41 585 avlidna, statistik som av flera experter anses vara lågt tilltagna, speciellt med tanke på många tätbefolkade slumområden i större städer.

Indien har den senaste tiden ökat sin testkapacitet, men är enligt statistiktjänsten Worldometer fortfarande bara på 16 500 personer per miljoner invånare jämfört med exempelvis USA som testat 190 000 personer per miljoner invånare.

Utrikes

Australier gripna – planerade coronaprotest

Strikta restriktioner råder i Melbourne i Australien.
Strikta restriktioner råder i Melbourne i Australien.
Foto: Asanka Brendon Ratnayake/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Två män har gripits i Australien misstänkta för att ha planerat protester i Melbourne mot de restriktioner som råder i staden.

Männens mobiler och datorer har tagits i beslag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL