Boende: Känns lite som att sitta i fängelse

Den australiska staden Melbourne stängs igen under minst sex veckor för att begränsa ett nytt coronautbrott. I staden bor flera svenskar som tvingas genomleva en andra nedstängning.

– Det känns lite som att man sitter i fängelse, skulle jag säga. Vi öppnade lite och fick en liten dos av ett normalt liv och nu tar de bort allt igen, så det känns som att de drog undan mattan lite, säger Maria Mobjer, som bor utanför Melbourne.

Maria Mobjer berättar att hon mötte tomma och länsade hyllor i mataffären tidigare under dagen, efter att beskedet kommit. Hon tänker på den tidigare nedstängningen, som varade i tio veckor mellan mars och maj.

– Jag är lite uppgiven, måste jag säga. Barnen hemskolades och nu fick vi besked att det blir hemskolning i ytterligare sex veckor. Som förälder är det svårt för man är inte utbildad lärare och har inte samma auktoritet. Dessutom har man kanske ett heltidsjobb med. Det sliter på folk.

Melbournes nedstängning börjar gälla vid midnatt mot onsdag, lokal tid.

– Stämningen är rätt upprörd. Själv har jag jobbat hemifrån i 100 dagar och är ganska lugn, men många försöker lämna staden och ta sig till andra delar innan gränsen stänger om några timmar, säger Pontus Hanson som bor i Richmond, i västra delen av Melbourne.

I flera delar av staden hade restriktionerna redan skärpts under förra veckan, men den stundande nedstängningen gäller hela staden och berör närmare fem miljoner människor.

– Det är supertråkigt att man tar ett så stort steg tillbaka, men det låter mer dramatiskt än det är, vi kan det här och det är som det är. Vi får hoppas på att det tar slut efter det, säger Linnéa Rinäs, också hon bosatt i Richmond.

Hon hade precis börjat på ett nytt jobb när den tidigare nedstängningen inleddes och har jobbat hemifrån sedan dess. Hon berättar om de fyra godkända anledningarna att lämna hemmet som man nu infört: att handla mat, besöka läkare, åka till jobb och skola eller motionera.

– Skillnaden mot sist vi hade lockdown är att då var det så nytt så det var nästan spännande att klura ut nya sätt att göra gamla saker. Som onlineträning eller att min kör började sända live på Facebook. Men den känslan finns inte riktigt den här gången.

Vid midnatt stängs också gränsen mellan Victoria och granndelstaten i norr, New South Wales. Det är första gången på 100 år som delstatsgränsen stängs. Daniel Andrews, delstatsledaren, bad under presskonferensen även om federal hjälp för att möta de dystra virussiffrorna.

Bland de svenskar som TT pratat med är de flesta nöjda med den information de får från myndigheter och politikerna.

– Det har varit jättebra. Man håller presskonferenser och vi har fått uppdateringar. Det är klara regler om vad vi får göra och man får uppmuntran och känslan av att vi är en enad nation. Vet inte om det här är rätt strategi, men tycker det är fint, säger Emma Wallström.

Flera av dem uttrycker däremot en oro inför framtiden.

– Jag tror inte att politikerna tänker på konsekvenserna. Vi är beroende av importen hit och jag vet många lokala affärsägare som går under. Jag har sett stängda och tömda butiker. Den oron är mer väsentlig än själva nedstängningen, säger Pontus Hanson.

– Man är orolig för vad det här får för konsekvenser för samhällsekonomin och hur vi ska kunna ta oss tillbaka från det här. Många företag har det tufft och de statliga understöden kommer inte räcka. Kommer det bli värre konsekvenser än om vi haft öppet? Det är en befogad fråga, tycker jag, säger Maria Mobjer.

Linnéa Wannefors/TT