Trump måste lämna ut skattedeklarationer
Beslutet i Högsta domstolen på torsdagsförmiddagen, lokal tid, är ett stort bakslag för Donald Trump. Efter en flerårig juridisk strid har nu landets högsta juridiska instans slagit fast att presidenten är skyldig att lämna ut sina skattedeklarationer till åklagarmyndigheterna i New York.
Donald Trump är den förste amerikanske president sedan Richard Nixon på 1970-talet som vägrat offentliggöra sina deklarationer, vilket eldat på spekulationer om eventuella ekonomiska oegentligheter.
Såväl demokratiskt kontrollerade kommittéer i kongressen som en distriktsåklagare i presidentens tidigare hemstad New York har begärt ut dokumenten och flera domstolsbeslut har slagit fast att Trump måste offentliggöra dem. Men Trump har styvnackat vägrat och hans advokater har överklagat varje utslag som gått emot presidenten.
Försenat beslut
Högsta domstolen diskuterade ärendet i maj – på distans, för att minska smittspridningsrisken. Rätten förväntades meddela sitt utslag i maj, men beslutet har blivit försenat.
På förhand tycktes flera omständigheter tala till Trumps fördel
Att Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd ansågs indikera att den övervägde att gå emot de lägre instansernas utslag. Dessutom har Trump under sin tid i Vita huset kunnat utse två nya domare, vilket innebär att rätten har en konservativ majoritet.
Maktbalans i botten
Fallet är politiskt laddat och bägge sidor har kallat frågan principiell. Demokratiska partiet hävdar att målet handlar om kongressens tillsynsmakt gentemot presidentämbetet. Trumps advokater har i sin tur hävdat att presidenten måste ha fullständig immunitet för att effektivt kunna sköta sitt ämbete, annars kan motståndare sätta käppar i hjulen genom att sjösätta ändlösa utredningar.
Även Högsta domstolen har varit medveten om målets tyngd. I slutet av april bad rätten överraskande parterna att lämna in skrivelser om frågans politiska betydelse.
Den 3 november väljer USA president. Högsta domstolens utslag förväntas få stor betydelse i valrörelsen.
Fakta: Högsta domstolen i USA
Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington D C. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande makten (kongressen). I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är förenliga med USA:s grundlag.
Domstolen har nio medlemmar. Nya domare nomineras av presidenten och måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter. Domarna innehar ämbetet på livstid men kan pensioneras på egen begäran.
När HD:s domare kategoriseras som "konservativa" eller "liberala" åsyftas främst synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker förenklat att lagtexten ska tolkas strikt medan de liberala generellt anser att aktuella förhållanden får spela in. Detta har stor betydelse när mål som rör exempelvis preventivmedel, religionsfrihet och vallagar avgörs.
Källor: Supremecourt.gov, AFP med flera
