Debatt

Är brännvin hälsosamt?

Insändarskribenten menar att LRF gör reklam för alkohol.
Foto: Gorm Kallestad
Debatt
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

På ledarsidan den 9 juli kunde vi läsa under ”Debatt” av Maria Hofvendahl Svensson, LRF Skåne, ”Visste du att 50 procent av Sveriges fruktodling finns i Skåne? Eller att hälften av allt som odlas i Sverige kommer från Skåne och 85 % av de svenska fruktodlingarna finns i Skåne”.

Hur ska det tolkas: är det 50 procent eller 85 % av all/alla fruktodling/fruktodlingarna?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

NIU-utbildningen

Debatt
Debatt Idag finns två typer av idrottsutbildningar på gymnasienivå. Dels finns Riksidrottsgymnasier med central intagning, inackordering och statlig finansiering av merkostnader för idrottsdelen av utbildningen, dels finns nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), som är lokala och drivs av huvudmännen = kommunerna.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I Skåne finns NIU-utbildningar på följande orter: Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Svedala, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Ängelholm och Ö Ljungby.

En del av förslagen i departementspromemorian U2020//04134/GV ”Idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskola, om bland annat kostnadsfördelning, elevavgifter, validering och lärarnas kompetens är bra. Övergripande saknas dock helt elev- och ungdomsperspektivet i utredningen. Det har lett utredarna till den felaktiga slutsatsen att NIU-utbildningarna ska avskaffas och ersättas av färre och riksrekryterande idrottsutbildningar.

Riksidrottsgymnasierna förutsätter att eleverna bryter upp från hemmiljön, familj, kompisar och ofta sin lokala idrottsförening för att inackorderas på utbildningsorten. NIU-utbildningarna däremot har ett lokalt/regionalt upptagningsområde utifrån huvudmannen.

Det finns naturligtvis starka skäl till att ungdomar i främst lagsporter väljer en lokal NIU-utbildning före en riksidrottsutbildning. NIU-utbildningarna erbjuder bland annat ungdomarna att bo kvar hemma med familjen. Ungdomen kan behålla sina kompisar och sin hemidrottsförening. Att det är positivt inser de flesta som sätter sig in i ungdomarnas situation och det bidrar till idrottens bredd och mångfald.

En skada, problem med studier eller idrotten är alltid svår för eleven. Bor eleven inackorderad blir det mer dramatiskt för ungdomen än i hemmiljön, medan NIU kan erbjuda ett breddare stöd.

Promemorian utgår ifrån att NIU-utbildningarna ställer för låga krav på elitidrottsinriktning. Utan att definiera nyckelbegreppet elitidrottssatsning eller redovisa fakta påstår utredaren att antagningen till och verksamheten på NIU-utbildningarna sköts på ett tveksamt sätt. Detta bör, om det stämmer, naturligtvis kunna rättas till genom tydligare riktlinjer från skolverket.

En tydlig definition av begreppet elitsatsning borde vara grunden. Elitsatsning bör innebära att ungdomen har en potential att utvecklas till att som vuxen kunna konkurrera om svenskt mästerskap. I individuella idrottsgrenar innebär det ett begränsat antal idrottsutövare som uppfyller kriteriet, medan trupperna i lagsporter gör att många fler uppfyller kriteriet. Förutsättningarna är väldigt olika.

Det indikerar att riksidrottsgymnasier behövs för individuella idrotter, medan NIU-utbildningar bäst tillgodoser idrottsungdomar som bedriver lagsporter.

Det är svårt att redan i 15-års åldern bedöma vem som är rätt talang för elitidrott. Så tidigt är ungdomens utveckling av stor betydelse för idrottsresultatet. Ett för snävt urval riskerar därför att sålla bort dem som har en senare utveckling. En bredare satsning med fler elever har många fördelar, främst för att det bejakar ungdomars intresse och drivkraft. Dessutom är det svårt se att det är ett problem för staten. Kommunerna – huvudmännen – står ju för kostnaderna liksom för gymnasieskolan i stort.

Kritiska frågor är bland annat om de bäst lämpade idrottsungdomarna i lagsporter kommer att välja idrottsgymnasier i framtiden. En annan är om elittänkande bör gå före breddperspektivet?

Många idrottsungdomar väljer idag i första hand NIU-utbildning och att utvecklas i hemmiljön, eftersom det är bäst för dem. I ett samhällsperspektiv ger NIU-utbildningar utöver motiverade idrottsungdomar också fler mervärden. Idrottsledare/tränare liksom domare rekryteras förutom bland föräldrar företrädesvis bland idrottsungdomar. En bred idrottsbakgrund är en klar fördel.

Enligt min uppfattning bör NIU-utbildningar inte avskaffas, utan utökas i den takt som ungdomarna efterfrågar det och skolhuvudmän (kommuner) beslutar om det. De positiva effekterna är så starka att staten snarast bör överväga att aktivt stödja fler NIU-utbildningar.

Per-Olof Järvegren

Idrottsintresserad Lundabo

Debatt

El till varje pris

Debatt
Debatt Många torde ha en känsla av att vad som idag kallas förnybar energi inte lever upp till den genuina innebörden i begreppet förnybar.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nämligen att som naturkällorna sol, vind och vatten ständigt förnya sig och inte ta slut inom överskådlig framtid.

De som känner så har all anledning att fortsätta lita på sin magkänsla. Det finns mängder av omständigheter som diskvalificerar solkraft, vindkraft och vattenkraft som företrädare för såväl förnybarhet som hållbarhet. Allt ifrån utsläpp av koldioxid till Jordens begränsade resurser av diverse byggnadsmaterial för kraftverken. Och dessutom – ofta obeaktat – ockupation av markyta med intolerabla konsekvenser såväl för klimatet som för livsmiljön för människor och djur.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Sverige bör sätt agendan för unionens politik

STRASBOURG 20140715Gunnar Hökmark (M) utanför Europaparlamentet i Strasbourg.Foto: Fredrik Persson / TT / kod 75906
Foto: FREDRIK PERSSON / TT
Debatt
DEBATT

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Allt för ofta hamnar den svenska EU-debatten i en diskussion om man ska säga ja eller nej till förslag från EU-kommissionen, som om kommissionens förslag är det slutliga uttrycket för vad europeisk politik ska vara. Fixeringen vid kommissionen leder in sin tur till, att den europapolitiska debatten i för liten utsträckning handlar om hur förslagen skulle kunna omarbetas för att bli bättre och att Sverige bör sätta agendan för vilken politik den Europeiska Unionen ska föra.

Istället blir det en ständig fråga om att säga ja eller nej och en debatt som i sin tur präglas av att man antingen anser att man ska säga ja till allt, för att man då tror sig vara Europavän, eller nej, eftersom man ogillar europeiskt samarbete. Det är i grunden ganska tröttsamt att varje debatt om sakpolitik driver fram en diskussion om EU är bra eller dåligt. Framförallt eftersom ett enskilt dåligt förslag inte förändrar faktumet att samarbete mellan länder i europeiska och globala frågor är bra.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Regeringens bredbandspolitik splittrar stad och land

En man rullar ut fiber för installation.
Installation av fiber för bredband.
Foto: Helena Landstedt/TT
Debatt
Debatt I Skåne är åtta av 10 hushåll anslutna till fibernät. Trots det saknar sex av 10 av landsbygdsborna i länet en anslutning. Regeringens kraftlösa bredbandspolitik splittrar stad och landsbygd på ett oroväckande sätt.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Situationen ser inte ut att förbättras framöver. Statistik som nyligen presenterades av ansvarig myndighet, Post- och telestyrelsen, visar att takten i bredbandsutbyggnaden fortsätter att bromsa. Under förra året flaggade därför myndigheten för att det nationella bredbandsmålet, som lovar snabbt bredband till alla senast 2025, är i farozonen.

Vi som undertecknar den här debattartikeln representerar invånare, företagare och bredbandsaktörer. Våra medlemmar är beroende av att Skåne och resten av Sverige ges möjlighet till en snabb bredbandsuppkoppling. Detta har blivit extra tydligt under de senaste månaderna där rådande pandemi snabbt tvingat offentlig sektor, företag och allmänhet att ställa om sig till en ny vardag. Vi har dragit nya lärdomar och blivit bättre än någonsin på att nyttja digitaliseringens möjligheter. Men för många har lärdomen i stället handlat om hur påtagligt det digitala utanförskapet är för alla som saknar en tillräcklig bredbandsuppkoppling.

Frågan brådskar och vi upplever en oroväckande tystnad och brist på handlingskraft i bredbandsfrågan från regeringens sida. Vi har därför startat Bredbandsuppropet i syfte att skapa ökad förståelse för behovet att fiberutbyggnaden också når landsbygden och sluter det digitala gapet mellan stad och land. Att tro att landsbygdens behov av att nyttja digitaliseringens möjligheter skiljer sig åt från stadens är fel. Digitaliseringen kan istället hjälpa till att kompensera för långa avstånd och avlägsna marknader.

Den avstannade fiberutbyggnaden får också konsekvenser för framtidens mobilnät. En förutsättning för den 5G-utbyggnad, som just nu befinner sig i startgroparna, är just ett väl utbyggt fibernät – även på landsbygden. Med andra ord innebär avsaknaden av fiber att nästa generations mobillösningar, som väntas medföra en mängd möjligheter för framförallt näringslivet, inte blir tillgänglig för företag utanför tätorterna alternativt att de får avsevärt sämre prestanda.

Även civilsamhället påverkas negativt av avsaknaden av fiberbredband. I takt med att en bredbandsuppkoppling blir en nödvändighet både för att studera eller arbeta så riskerar områden som inte är anslutna att få allt svårare att behålla och locka till sig nya invånare. Om regeringen står fast vid sitt bredbandsmål krävs skyndsamma beslut. Därför efterfrågar vi:

• Ytterligare stödmedel

• Likvärdig uppkoppling på landsbygd som i tätort

• Rättvist regelverk vid utdelning av stödmedel

• Enklare tillståndsgivning

• Regelverk som möjliggör effektiv utbyggnad

Sverige har råd att säkerställa likvärdig tillgång till bredband. Efterfrågan och behovet finns. Nu vill vi se höjda röster och kraftfulla åtgärder.

Thomas S Nilsson, ledare, Byanätsforum

Magnus Engelbäck, regionchef, Företagarna Syd

Connie Asterman, ordförande, Hela Sverige ska leva Skåne

Anders Rolfsson, ledamot regionstyrelsen, LRF Skåne

Mikael Ek, vd, Svenska Stadsnätsföreningen

Debatt

Valfrihet är allas rätt

Debatt
Debatt Alla människors lika rätt och värde är grunden för Centerpartiets närodlade politik. Vi tror på varje människas rätt och förmåga att själv forma sin egen framtid. Något som också ska avspeglas i möjligheterna till att få fritt välja vårdgivare inom sjukvården.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Den offentligt finansierade välfärden ska vara av hög kvalitet, jämlik och jämställd samt vara tillgänglig för alla i hela landet. För oss är det positivt att både företag, offentliga institutioner och civilsamhället är med och utvecklar välfärden.

Oavsett vem som utför den offentligt finansierade välfärden måste berörda individers behov och valfrihet stå i centrum. Genom den dynamik som många olika utförare skapar kan såväl offentligt som ideellt och privat drivna verksamheter utvecklas och bidra till att skapa ökad innovation, effektivitet och kvalitet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Aktiviteten på svenska spelsajter har ökat under 2020

Awise Den 2 juli i år så infördes några nya spelrestriktioner för svenskar (läs mer om vad det innebär här) när det kommer till att spela casino online. Förändringarna begränsar alla konsumenters spelande och förslaget kom från Spelinspektionen i våras när man upptäckte en ökad konsumtion av spel på casino online. Under perioden då spelen ökade som mest var också då det fanns som minst utbud av odds, så en teori till den starka höjningen av aktivitet kan bero på att fler sportspelare testade på att spela på casino istället.

De svenska casinon som innehar den svenska licensen kan med andra ord inte marknadsföra sig unikt, utan de nya restriktionerna omfattar alla svenska spelbolag. Det har varit blandade reaktioner på de nya restriktionerna, men det lugnande beskedet är att det enbart kommer att gälla under 2020 och sedan förväntas spelmarknaden för svenskar vara som innan. Det vill säga en bonus för första insättning och valfria spelbegränsningar. Som det ser ut nu så får de svenska spelbolagen enbart erbjuda 100 kr i insättningsbonus och alla konton har en obligatorisk spelgräns på 5000 kr/vecka.

De landbaserade casinona har det däremot inte lika lätt. Sveriges första casino Cosmopol i Sundsvall meddelade nyligen att de hotas av nedläggning. Detta är dock inte spikat ännu, så vi får hoppas att vi får bevara alla våra landbaserade casinon öppna, så att det enkelt går att variera spel mellan spel online och att besöka Cosmopol i någon av de större städerna.

Spelmönstret bland svenskar har förändrats stort

Tidigare innan den svenska licensen infördes så var det vanligt att spelare valde att spela på ett och samma spelbolag för att kunna ta del av lojalitetsbonusar och kampanjer. Idag ser spelmarknaden helt annorlunda ut. Idag väljer många av spelarna att sätta in på nya spelsajter (hitta nya casinon att spela på via Bennycasino) varje gång de sätter in pengar för att kunna ta del av välkomstbonusen på spelsajten i fråga och få mer att spela för. Ruljansen på den olika svenska casinona har därför varit varierande med få återkommande spelare.

Bara sedan den 1 januari 2019 så ser spelmönstret helt annorlunda ut och många frågar sig om det kommer att vara lika populärt att spela online casino som det är nu, om några år? Generellt sett så verkar svenskarna föredra att spela med bonusar, hellre än utan. Även tidigare innan bonusspel begränsades så kunde man se ett tydligt mönster i deltagandet av kampanjer och erbjudanden som erbjöd spelarna mer att spela för.

När det kommer till smidigheten på de olika casinona så har det däremot blivit otroligt mycket bättre. Idag kan du spela casino online och verifiera dig med bankID, vilket har lättat på trycket gällande tiden det tar att få sina uttag in på kontot efter en vinst. Branschen utvecklas ständigt och förhoppningsvis så får vi mer passande spelregler under 2021 som många svenskar efterfrågar.

Debatt

Replik: ”El-nonchalans ett hot mot Skåne” den 27 juli.

En man drar i en spak på Ringhals.
Interiör från Ringhals
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Debatt
Debatt Lina Håkansdotter och Carina Centrén, Svenskt Näringsliv, skriver i Skånska Dagbladet under rubriken: Vi instämmer helt i uppfattningen att det är oerhört centralt att trygga elförsörjningen och att Svenska kraftnät skyndsamt bör bygga ut överföringsförbindelser.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För att genomföra rätt åtgärder måste vi först förstå varför vi hamnat där vi hamnat och vart vi är på väg.

Beslutsfattarna i Sverige har länge givits intrycket att kärnkraft har hög tillgänglighet och stabilt och förutsägbart kommer att producera el länge till. I Energimyndighetens prognos från januari 2013 skriver man: ”I beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år.”

Under 2015 fattade dock kärnkraftsägarna affärsmässiga beslut om att Ringhals 1 och 2 skulle stängas efter 45 år, medan två av reaktorerna i Oskarshamn (O2 och O1) stängdes efter 41 respektive 46 år. På bara 2-3 år minskade livslängden med 15 år jämfört med den ”tekniska livslängd” som Energimyndigheten antog.

Den kvarvarande kärnkraften går inte heller så bra. Svenskt Näringsliv skriver om elkrisen den 25 juni: ”Att det fossileldade kraftverket i Karlshamn nu har körts när vindkraftsproduktionen var låg, mitt i den 30-gradiga sommarvärmen, är ytterligare ett tecken på att något är allvarligt fel.” Men vad var det egentligen som hände denna dag? Jo, flera av kärnkraftsreaktorerna hade tekniska problem som tvingade fram minskad effekt:

•Forsmark 2: Oplanerat nödvändigt underhåll av en generator efter oförutsedda problem.

•Forsmark 3: Bränsleläckage som medförde att man stängde verket.

•Ringhals 4: Oplanerat underhåll, gick på knappt halv effekt på grund av problem med en av generatorerna och byte av en rotor.

•Ringhals 3: Skulle ha startat efter årlig avställning, men stod fortfarande stilla.

Kärnkraften är alltså inte så ”planerbar” som många hade räknat med. Enligt Svenska kraftnät berodde förlängda revisioner inte bara på låga elpriser utan också på Corona, vilket man knappast kan känna till i förväg.

De problem som uppstod under juni 2020 beror på:

a)Den allmänna planeringen för Sveriges kraftförsörjning har felaktigt byggt på att kärnkraftverk fungerar med en mycket hög tillgänglighet, oavsett vad som händer i omvärlden.

b)Elnäten i Sverige är under utbyggnad, men bedömningen av var och hur snabbt har baserats på att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gjort.

c)Ombyggnad/underhåll av elnät och annan utrustning kräver planering och utrustning måste kopplas bort. När man planerade underhållet under sommaren 2020 så utgick man från att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gjort.

Lösningen för att vi ska få ett väl fungerande kraftsystem är att man, till en början, inser att dagens kärnkraft inte varar för evigt. Vi bör konstruktivt diskutera hur vi snabbt ska komma ifrån ett beroende av att kärnkraften måste vara i drift för att systemet ska fungera. Det mesta tyder på att detta är på gång (framför allt genom nätutbyggnad), men det är oklart hur snart allt kommer på plats.

Svenskt Näringsliv vill ”trygga den elförsörjning vi redan har”, men det finns inget skäl att bevara gamla anläggningar om de inte klarar sig på marknadsmässiga villkor! Grunden för den europeiska elmarknaden är att det ska råda konkurrens och subventioner tillåts bara om det finns starka skäl.

Sommaren har visat att drift av kärnkraftverk inte bara har ekonomiska utmaningar utan också kan ha svårt att leverera el på ett planerbart och förutsägbart sätt. När det gäller förslaget om ”mål för leveranssäkerhet” så väcks nya frågor: Vad ska man anta om kärnkraftens tillgänglighet när man beräknar risken för elbrist? Den 25 juni skulle inte orsakat några problem med de standardantaganden man har om kärnkraftens tillgänglighet. Dessa antaganden visade sig dock vara fel.

Vi utgår från att Svenskt Näringsliv vill ha ett så kostnadseffektivt kraftsystem som möjligt, ett som bygger på klimatneutralitet och fri konkurrens. Därför bör planeringen utgå från faktisk tillgänglighet av existerande kraftverk, mer förnybar elproduktion och utbyggnad av elnätet. Vi är eniga med Svenskt Näringsliv om att vi måste planera för att ”vi får mindre och mindre kärnkraft i elsystemet”

Lars J Nilsson

Professor i Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola.

Lennart Söder

Professor i Elkraftsystem, KTH

Debatt

Tillsammans kan vi minska psykisk ohälsa

Debatt
Debatt Vet du hur ångest känns? Sannolikheten är hög att du svarar ja på den frågan eftersom ångest är en naturlig reaktion som de allra flesta någon gång har upplevt. Men återkommande ångest, eller ångest som attackerar plötsligt, utan förvarning, är skrämmande och kan begränsa livet för dem som drabbas.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

När allt inte är som vanligt är vi fler som drabbas av psykisk ohälsa, allt från mild oro till svår ångest. Att leva i coronatider sätter spår i oss. Redan innan coronapandemin var psykisk ohälsa ett stort och växande problem i Sverige och globalt och pandemin ökar belastningen på samhället ytterligare. Vi har under våren märkt att den psykiska ohälsan har ökat bland dem vi träffar i våra verksamheter. Personer som redan innan pandemin hade en sårbarhet riskerar att drabbas hårt och andra befinner sig nu plötsligt och oväntat i en svår situation. Erfarenhet från tidigare pandemier visar ökning i förekomst av posttraumatisk stress hos vårdpersonal och överlevare. Vi vet också att personer som har varit allvarligt sjuka eller sjuka under en lång tid kan behöva lång rehabilitering och stöd i sin återhämtning.

Fler kommer att behöva hjälp inom psykiatrin och få behandling för psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården behöver nu rusta för att möta ökad psykisk ohälsa med det kommer inte att vara tillräckligt. Lika viktigt som att resurserna finns för dem som behöver hjälp av psykiatrin är det förebyggande arbetet för att motverka och lindra psykisk ohälsa.

Ett exempel på hur detta kan göras hittar vi i Lindängen i Malmö där boende mobiliserat för att möta pandemins effekter. Sedan tidigare finns omfattande verksamhet, bland annat projektet Jämlik hälsa där Röda Korset och andra organisationer, myndigheter, företag och Malmö Universitet arbetar tillsammans med boende för att främja hälsa, motverka isolering och främja aktivitet och gemenskap. Under våren har man anpassat sig till Folkhälsomyndighetens rekommendationer och anordnat träffar utomhus. Deltagare har picknick där alla tar med sig sin egen mat och umgås utomhus med avstånd.

Deltagare har också hjälpt till vid de informationspunkter som Röda Korset har ordnat. Att engagera sig i en frivilliginsats och hjälpa andra kan få en själv att må bättre, något som i sig är viktigt för att förebygga psykisk ohälsa.

De allra största och ofta viktigaste insatserna mot psykisk ohälsa sker hemma, i vår närmiljö. För att undvika smittspridning har vi lärt oss enkla åtgärder som att tvätta händerna. Även när det gäller den psykiska hälsan finns det vissa enkla åtgärder som fungerar för att bygga upp ett grundläggande skydd. Detta är Röda Korsets checklista för en psykologisk ”handtvätt”:

o Se till att få tillräckligt med sömn – det är grundläggande för att vi ska må bra.

o Bibehåll rutiner eller skapa nya som fungerar i situationen. Det signalerar trygghet till kroppen och hjärnan.

o Fysisk aktivitet är bra och hjälper till att hantera stress. Även vardagliga aktiviteter som att städa och gå i trappor räknas.

o Var inte ensam med din oro, tala med andra om situationen. Alla har mått dåligt någon gång.

o Var tillsammans med andra som du känner dig trygg med även om du inte vill tala om din oro.

Fysisk distansering behöver inte betyda social distansering. Hitta nya sätt att umgås, exempelvis digitalt eller utomhus.

o Fortsätt att göra saker som du mår bra av. Försök komma ihåg vad som fungerat för dig tidigare. Det kan vara att lyssna på musik, gå på promenad eller att ringa en vän.

o Under perioder av osäkerhet kan det vara bra att koncentrera dig på det som du kan påverka. Sätt upp ett mål och jobba för att uppnå det.

Om motivation och ork inte räcker kan du behöva sänka kraven, välj ut ett par saker som du inte gör avsteg ifrån. Ibland kan det vara tryggt att konsultera någon som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Du kan exempelvis kontakta en stödlinje, Jourhavande Kompis som Röda Korsets Ungdomsförbund driver för unga upp till 25 år och du kan kontakta din vårdcentral.

Röda Korset har en extrainsatt stödlinje på grund av pandemin och du kan också prata med Röda Korset lokalt där du bor.

Det finns många åtgärder ni kan göra tillsammans i din närmiljö för att främja psykisk hälsa. Vi är tillsammans i den här krisen och det är tillsammans med andra vi återhämtar oss som bäst.

Sara Hedrenius,

rådgivare psykisk hälsa, Svenska Röda Korset

Debatt

Psykiska hälsa i pandemitider

Fötterna på en man som sover i en säng.
Sömn är viktigt
Foto: Martina Holmberg / TT
Debatt
Debatt Vet du hur ångest känns? Sannolikheten är hög att du svarar ja på den frågan eftersom ångest är en naturlig reaktion som de allra flesta någon gång har upplevt. Men återkommande ångest, eller ångest som attackerar plötsligt, utan förvarning, är skrämmande och kan begränsa livet för dem som drabbas.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nu när allt inte är som vanligt är vi fler som drabbas av psykisk ohälsa, allt från mild oro till svår ångest.

Att leva i coronatider sätter spår i oss. Redan innan coronapandemin var psykisk ohälsa ett stort och växande problem i Sverige och globalt och pandemin ökar belastningen på samhället ytterligare. Vi har under våren märkt att den psykiska ohälsan har ökat bland dem vi träffar i våra verksamheter. Personer som redan innan pandemin hade en sårbarhet riskerar att drabbas hårt och andra befinner sig nu plötsligt och oväntat i en svår situation. Erfarenhet från tidigare pandemier visar ökning i förekomst av posttraumatisk stress hos vårdpersonal och överlevare. Vi vet också att personer som har varit allvarligt sjuka eller sjuka under en lång tid kan behöva lång rehabilitering och stöd i sin återhämtning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL