Annons

Över 10 000 coronafall bland vårdpersonal

Många läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som har arbetat i frontlinjen under pandemin i Sverige har själva insjuknat i covid-19.
Flera har intensivvårdats och några har avlidit, enligt vårdpersonal.
– Utsattheten i början var enorm, säger Johan Styrud, överläkare vid Danderyds sjukhus.
Publicerad 13 juli 2020 • Uppdaterad 24 november 2021
I mitten av maj hade över 10 300 människor som arbetar inom vård och omsorg testat positivt för coronaviruset, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
I mitten av maj hade över 10 300 människor som arbetar inom vård och omsorg testat positivt för coronaviruset, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

I mitten av maj hade över 10 300 människor som arbetar inom vård och omsorg testat positivt för coronaviruset i Sverige, visar siffror som Folkhälsomyndigheten sammanställt åt TT. Det motsvarar närmare hälften av alla bekräftade fall under utbrottets första tre månader.

En stor majoritet har fått lindriga symptom. Hur många vårdanställda som avlidit vet vi ännu inte, myndigheterna har inte sammanställt dödsfallen utifrån yrkeskategorier.

Annons

Men det finns vittnesmål bland kollegor.

– Jag känner till två läkare i Stockholm som har dött, där sannolikheten att de har blivit sjuka på jobbet är väldigt stor. Flera läkare har också legat inlagda för intensivvård, säger Johan Styrud, ordförande för Läkarföreningen i Stockholm och överläkare vid Danderyds sjukhus.

I slutet av april förlorade Vårdförbundet en medlem som arbetade på en covidavdelning i Stockholm.

– Hon hade testats positivt innan och var sjukskriven för sina symptom, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Brist på utrustning

Vården var inte rustad för en pandemi när coronaviruset tog sig in på sjukhus och vårdcentraler. Bristen på skyddsutrustning var akut de första veckorna.

– För dem som jobbade i den första linjen i primärvården och med avancerad vård i hemmet fanns hemskt lite skydd. Där var utsattheten bland personalen enorm, säger Styrud.

Även på sjukhusen var bristen på skyddsutrustning stor. De 21 regionerna gav sig ut på den globala marknaden för skyddsutrustning. Små svenska regioner, i konkurrens med större stater. Ännu svårare var det för kommunerna, med ansvar för äldreomsorgen.

– De första veckorna ändrades direktiven om vad vi skulle använda för skydd flera gånger. Inte på vetenskapligt stöd, utan efter vad som fanns tillgängligt, säger Johan Styrud.

Smittad personal

I början av utbrottet testades inte personalen, vilket fick sjukskrivningarna i vården att skjuta i höjden. Av drygt 1 000 bekräftade fall de fyra första veckorna hade 80 vård- och omsorgsanställda testat positivt.

– Chansa är fel ord, men det var svårt att veta vilka i personalen som skulle gå hem. Man kunde inte skicka hem all personal som var lite förkylda, säger Johan Styrud.

Annons

Den 13 mars rekommenderade Folkhälsomyndigheten testning av personalen och patienter inlagda på sjukhus. I mitten av maj var 10 315 av totalt 31 069 positiva provsvar från vård- och omsorgspersonal. Hur många som då var sjuka ute i samhället vet vi inte, eftersom Sverige inte testade bredare.

Den stora majoriteten av den smittade personalen har drabbats av lindriga symptom. Samtidigt finns obekräftade berättelser om vårdpersonal som har blivit svårt sjuka efter att ha arbetat på en intensivvårdsavdelning.

– När du vistats i utrymmen där patienter är väldigt sjuka finns det en risk att du själv blir riktigt dålig om du blir smittad, säger Sineva Ribeiro.

Psykisk stress

Den psykosociala arbetsmiljön är fortfarande ansträngd. Många av Vårdförbundets medlemmar lider av psykisk och etisk stress, uppger hon.

– De har vårdat mycket sjuka patienter, de har mött många oroliga närstående som inte har fått vara nära sina anhöriga. De har varit få, och de har fått göra svåra etiska bedömningar själva. De har sett patienter dö ensamma, säger Sineva Ribeiro.

Det finns också exempel från äldrevården där personal pressats av sin arbetsgivare att inte prata med anhöriga eller med medier om smittspridningen på boenden.

– Vi har haft flera lokala förhandlingar där man försökt tysta personalen att inte berätta. Det har skapat en tystnadskultur på vissa äldreboenden, säger Ribeiro.

Rättad: En tidigare version av texten innehöll en felaktig uppgift om antalet positiva provsvar från vård- och omsorgspersonal.

Jonas Grönvik/TT

Flera läkare har själva intensivvårdats efter att de blivit smittade på jobbet, säger Johan Styrud, ordförande för Läkarföreningen i Stockholm och överläkare på Danderyds sjukhus. Arkivbild.
Flera läkare har själva intensivvårdats efter att de blivit smittade på jobbet, säger Johan Styrud, ordförande för Läkarföreningen i Stockholm och överläkare på Danderyds sjukhus. Arkivbild.Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Fakta: Coronasmitta bland personalen

Fakta: Coronasmitta bland personalen

Inget vet hur många som bär eller burit på det nya coronaviruset. Men vi vet hur många som har bekräftats smittade efter provtagning. Antalet bekräftade fall beror främst på hur mycket smittan sprids, men också hur många tester som faktiskt görs.

Folkhälsomyndigheten har urskiljt antalet bekräftade fall bland vård- och omsorgspersonal fram till vecka 20. Därefter ökade provtagningen av allmänheten via primärvården och liknande, vilket gör det svårt att urskilja personalen inom vård och omsorg i statistiken.

De allra flesta som testats inom personalen har varit lindriga fall. Den höga andelen bekräftade fall bland personalen beror på att det främst var inlagda patienter samt vård- och omsorgspersonal som testades de tre första månaderna av pandemin.

Källa: Folkhälsomyndigheten

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons