Utrikes

Viruslarmet: "Amerikaner är slående själviska"

Covidsmittade i USA.
Foto: Anders Bjurö
Utrikes
Utrikes Över 135 000 döda, en sjukvård som går på knäna och en polariserad befolkning där somliga förnekar coronavirusets existens. Smittspridningen ökar dramatiskt i flera delstater och prognosen ser dyster ut i det coviddrabbade USA.
– Vi är ett splittrat samhälle som saknar sunt förnuft, säger Jay Wolfson, professor i folkhälsa i Florida, till TT.
PREMIUM

Nödropen från amerikanska vårdarbetare blir allt fler. Från sjukhus i bland annat Kalifornien, Texas, Arizona och Florida – delstater där antalet covidsjuka nu stiger snabbt – kommer rapporter om fulla intensivvårdsavdelningar och omfattande brist på personal. Dessutom verkar allt fler yngre patienter läggas in med allvarliga symtom.

– Du hör larmsamtalen och springer från ena änden till den andra, som för att släcka bränder, och försöker hjälpa så gott det går. Det är överväldigande, säger Diego Maselli Caceres, läkare i San Antonio i Texas, till tidningen The New York Times.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Före detta Floridafångar får hjälp att rösta

Mediemogulen Michael Bloomberg vill hjälpa före detta fångar i Florida att rösta. Arkivbild.
Foto: Democratic National Convention via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Mediemogulen och miljardären Mike Bloomberg, som själv försökte bli Demokraternas presidentkandidat i år, satsar nu på att ge före detta fångar möjlighet att rösta i delstaten Florida.

Den tidigare New Yorkborgmästaren har samlat in omkring 140 miljoner kronor i kampen i delstaten, där röstsiffrorna kan bli avgörande om vem som blir USA:s näste president.

– Rätten att rösta är grundläggande för vår demokrati, och ingen amerikan ska förnekas den rätten, säger han.

Stödet används för att betala av böter och andra ekonomiska åtaganden så att exfångarna verkligen kan lägga sina röster.

Florida tillåter sedan 2018 fångar som avtjänat sina straff att rösta, om brotten inte var mord eller sexualbrott. Men i ett tillägg till lagen fick Republikanerna igenom att före detta fångar måste ha betalat domstolsböter innan de kan rösta.

Tidigare har Bloomberg öronmärkt omkring nio miljarder kronor av sina pengar till Demokraternas valrörelse i Florida.

Utrikes

Polisen sköt ihjäl man vid norskt hotell

Norsk polis sköt ihjäl en man vid ett hotell på tisdagen. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

Polisen har skjutit ihjäl en man vid Bolkesjø turisthotell i Telemark sydväst om Oslo. Mannen uppfattades som påverkad och uppträdde enligt polisen hotfullt mot andra personer.

Enligt vittnen ska mannen ha haft en yxa, skriver VG.

Flera skott avlossades mot mannen, som uppges ha varit i 30-årsåldern, rapporterar NRK.

Det statliga organet Specialenheten för polisfrågor utreder händelsen, vilket är rutin då poliser använt tjänstevapen mot en person, skriver nyhetsbyrån NTB.

Utrikes

Virusrädd Johnson vill hålla öppet

Boris Johnson i underhuset på tisdagen.
Foto: House of Commons/PA/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien skärper coronarestriktioner för att hejda den skenande smittspridningen.
– Vi måste agera nu, säger premiärminister Boris Johnson i ett tv-sänt tal till britterna.

– På det här sättet kan vi lyckas ha kvar människor i arbete, vi kan hålla våra affärer och skolor öppna. Då kan vi tillsammans komma framåt samtidigt som vi kuvar viruset.

Talet hölls på tisdagskvällen. Men premiärministern hade framfört samma budskap tidigare under dagen i parlamentet, där han vädjade om att försöka förhindra smittspridning.

– Vi handlar utifrån tanken att det är bättre att stämma i bäcken än i ån.

Bland besluten på tisdagen fanns en order om att pubar, barer och restauranger i England måste stänga klockan 22, och en uppmaning om att de som kan jobba hemifrån ska göra det.

Ökat munskyddskrav

Munskydd blir obligatoriskt för butikspersonal och i taxibilar, utöver de krav som redan gäller. Med start på måndag begränsas dessutom det högsta tillåtna antalet gäster på bröllop och mottagningar till 15 personer, medan 30 personer tillåts delta vid begravningar.

Smittspridningen är allvarlig, konstaterar Johnsson.

– Tyvärr har vi, liksom Spanien och andra länder, nått en farlig vändpunkt.

Beskeden kommer i ljuset av snabbt växande smittosiffror i Storbritannien, och dagen efter det att två av landets främsta vetenskapliga rådgivare varnat för att landet snart kan stå inför en situation med 50 000 nya fall om dagen, om inte rejäla åtgärder vidtas.

Utan en kursomläggning skulle sjukdomen kunna komma att kräva hundratals liv varje dag om bara någon månad, enligt Johnson.

Skolor förblir öppna

Premiärministern har betonat att det inte handlar om en lika långtgående nedstängning av samhället som i våras. Exempelvis ska skolor och universitet i England förbli öppna. Hur resten av Storbritannien och Nordirland gör är upp till dem, men enligt Johnson planeras liknande åtgärder även där.

Johnsson sade tidigare under tisdagen att arbetet med vaccin och andra motmedel fortgår, men tillade:

– Om vi inte gör tydliga framsteg bör vi utgå ifrån att de restriktioner jag tillkännager kommer att råda i kanske sex månader.

FAKTA

Fakta: Covid-19 i Storbritannien

Storbritannien, med knappt 67 miljoner invånare, är ett av de länder i världen som drabbats hårdast av coronapandemin.

Sammanlagt har drygt 400 000 bekräftade fall och nästan 42 000 döda rapporterats.

Källa: Johns Hopkins-universitetet

Utrikes

Oppositionsledare släppt mot borgen i Zimbabwe

Zimbabwes president Emmerson Mnangagwa. Arkivbild.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi
Utrikes
Utrikes

Den zimbabwiske oppositionsledaren Job Sikhala, som frihetsberövades den 21 augusti, har släppts mot borgen.

Sikhala är vice ordförande i partiet MDC och misstänks för att ha uppmanat till revolt mot president Emmerson Mnangagwa på sociala medier.

Sikhala och drygt tio andra regimkritiker blev efterlysta av polisen inför en planerad demonstration mot korruption i slutet av juli.

President Mnangagwa efterträdde Robert Mugabe 2017, då militären tvingat bort den maktfullkomlige förre presidenten som partiledare för styrande Zanu-PF. Många hoppades på ett mer tolerant styre, men Mnangagwas presidentskap har präglats av brutala militärtillslag och skenande inflation.

Utrikes

Nedkylning av gränsbråk mellan Indien och Kina

Gränsområdet mellan Kina och Indien i Himalaya har blivit skådeplats för eskalerad motsättning. Arkivbild.
Foto: Ashwini Bhatia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Militära befälhavare i Kina och Indien har kommit överens om att "inte skicka fler trupper" till gränsområdet i Himalayas bergstrakter, där strider utbrutit.

Utspelen följer efter direkta samtal mellan New Delhi och Peking.

Den lågintensiva konflikten om gränsområdet förvärrades den 15 juni då 20 indiska soldater dödades i en sammandrabbning med kinesiska soldater.

Förutom beslut om att undvika truppförstärkning förklarade de två länderna att de ska "undvika missförstånd och missbedömningar" och att ett nytt möte snart ska hållas. Uppgifterna kommer från indisk sida.

Men läget är skört, och tidigare denna månad avlossades det skott vid gränsen för första gången på 45 år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu

Game Lounge Utbudet när det kommer till att spela casino på nätet är enormt. Bara inom Sverige finns i dag cirka 200 licensierade online casinon och den stenhårda konkurrensen om kunderna tvingar därför spelbolagen att ständigt att se över och utveckla sina olika produkter för att hänga med i trenderna. Inte minst sedan införandet av den nya spellagen med licenssystem i januari förra året har mycket förändrats på den svenska onlinespelmarknaden och, ja, att påstå att även 2020 inletts på ett i många avseenden händelserikt sätt vore knappast någon överdrift.

Här nedan listas de 5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu:

Uppköp och sammanslagningar

Nyheten som slog ned som en bomb i slutet av juni om att den börsnoterade live casino-leverantören Evolution Gaming lagt ett bud på den ledande slotsutvecklaren NetEnt fick nog en och annan att höja på ögonbrynen. Inte minst sett till det faktum att priset för affären värderas till svindlande 19,6 miljarder kronor. Men redan under 2019 kunde man skönja en ökad trend av sammanslagningar inom casinobranschen och så sent som i februari köpte till exempel Betsson upp konkurrenten Gaming Innovation Groups varumärken, där bland annat Rizk och Kaboo ingår.

Fokus på esport och poker

Casinobranschen har precis som de flesta andra branscher påverkats av den rådande coronapandemin. Tusentals inställda sportevenemang till följd av virusets framfart runt om i världen har tvingat många spelbolag att ändra fokus och vidta åtgärder. För Kindred Group som bl.a. äger välkända Unibet har de uteblivna matcherna/ligorna å andra sidan inneburit ett uppsving för esport och poker. Enligt speljätten har intresset för dessa båda spelformer ökat rejält under de senaste månaderna.

Spela casino utan registrering

Att spela sina favoritslots eller bordsklassikerna Black Jack och Roulette utan att behöva genomgå någon lång och krånglig registreringsprocess har blivit allt mer populärt och numera är konceptet “Pay N Play” standarden hos majoriteten av Sveriges online casinon. Hos jämförelsetjänsten SveaCasino.se finns exempelvis en rad olika nätcasinon med licens som erbjuder direkt spel via bankidentifiering.

Stärkt konsumentskydd

Debatten om konsumentskydd och spelansvar tycks vara ständigt närvarande på den svenska onlinemarknaden. En stor anledning till omregleringen 2019 handlade just om att motverka spelberoende och under coronakrisen har diskussionerna kring ämnet intensifierats ännu mer, framförallt från politiskt håll. Enligt spelminister Ardalan Shekarabi (S) har det ökade spelandet på nätet på grund av den sociala isoleringen under pandemin bidragit till regeringens beslut om att införa tillfälliga spelansvarsåtgärder. Förordningen, som trädde i kraft den 2 juli och upphör vid årsskiftet, innebär till exempel att de licensierade spelbolagen numera får erbjuda en casinobonus på maximalt 100 kr. Även insättningsgränser på högst 5 000 kr/ vecka har införts.

Introducering av Swish som utbetalningsmetod

Den flerfaldigt prisbelänta betalningstjänsten Swish, som idag används av över sju miljoner svenskar, gjorde bejublad entré hos landets online casinon i samband med spellicensen förra året. Den snabba och säkra mobilappen fanns då till en början endast tillgänglig som insättningsmetod, men under våren 2020 meddelade Svenska Spel att man som första spelbolag i landet börjat erbjuda Swish också som utbetalningsalternativ. Sedan dess har flera andra välkända spelaktörer som t.ex. Betsson och Unibet infört funktionen, och bli inte förvånad om du kommer att ha möjlighet att göra uttag med Swish hos i princip alla casinon med licens innan årets slut.

Utrikes

Macron kräver ryskt svar om novitjok i FN-tal

Frankrikes president Emmanuel Macron kräver i ett tal till FN:s generalförsamling Ryssland på svar om Aleksej Navalnyjs förgiftning.
Foto: FN via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Frankrikes president Emmanuel Macron säger i sitt tal under FN:s digitala möte i generalförsamlingen att Ryssland måste leverera en omedelbar förklaring till Aleksej Navalnyjs förgiftning.

– Vi tolererar inte att kemiska vapen används i Europa, i Ryssland eller i Syrien, sade Macron med hänvisning till Navalnyjs förgiftning med nervgiftet novitjok.

– Förklaringen måste komma snabbt och vara otvetydig, sade presidenten utan att gå in i detalj om eventuella konsekvenser om Kreml inte följer uppmaningen.

Kreml förnekar kategoriskt inblandning.

Utrikes

Spänd väntan på Johanssons asylpaket

Demonstration i Köpenhamn till stöd för flyktingar i Moria-lägret i Grekland. Arkivfoto.
Foto: Emil Helms/Ritzau Scanpix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ingen kommer få precis som de vill, konstaterar EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson inför presentationen av sin nya asylpakt i Bryssel.
Utläckta dokument skvallrar om en kombination av gammalt och nytt.

Den svenska inrikeskommissionären är tillsammans med grekiske Margaritis Schinas ansvarig för den nya migrationspakt som ska lanseras vid lunchtid på onsdagen.

Framför allt Johansson har arbetat intensivt under hela året för att hitta något som alla medlemsländer kan ställa sig bakom. De förslag som hennes företrädare Dimitris Avramopoulos lade fram 2016, efter den akuta flyktingkrisen, har stötts och blötts, men aldrig kunnat genomföras.

Motståndet mot de gamla förslagen har främst gällt tanken på en obligatorisk omfördelning av asylsökande mellan EU-länderna. Tanken från Avramopoulos var att så skulle bli fallet endast om något land drabbades av en kraftig flyktingvåg – exempelvis som när Grekland fick ta emot hundratusentals som flydde kriget i Syrien under 2015.

Ansvar för alla

Ungern och Polen och andra av EU:s mer invandringskritiska länder har dock sagt blankt nej till omfördelandet.

Någon form av obligatoriskt ansvarstagande blir det ändå även den här gången, när nu Ylva Johansson kontrar med nya förslag.

– Det måste vara obligatoriskt. Alla medlemsländer måste hjälpa till i en situation när en medlemsstat står under tryck, när det finns många människor som behöver skydd, sade hon till nyhetsbyrån AFP och en grupp andra europeiska nyhetsmedier i förra veckan.

Den obligatoriska hjälpinsatsen kan dock göras på flera olika sätt.

– Det handlar inte bara om omfördelning. Det kan också vara andra situationer, som till exempel att hjälpa till med återförande (av personer som inte ansetts ha asylskäl), sade Johansson.

Slopade regler?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har på förhand utlovat ett slopande av den så kallade Dublin-förordningen, som stipulerar hur och var asylansökningarna ska hanteras i EU.

Ylva Johansson har dock inte velat ge några detaljer på förhand.

– Det är inte så att allting försvinner som finns i nuvarande lagstiftning. Det innebär att det blir ett nytt förslag. Det är en tydlig signal eftersom det gamla förslaget om Dublin är ett av dem där det har varit mest låsningar, sade hon till TT i förra veckan.

I ett utläckt dokument från i somras som TT tagit del av talas det om att behålla vissa av de äldre förslagen, om exempelvis asylskäl och mottagningsvillkor, men samtidigt kraftigt revidera andra förslag, om bland annat själva proceduren vid EU:s yttre gränser och vad som ska finnas i databasen Eurodac.

"Det här betyder att obefogade asylansökningar från personer från länder med låg beviljandegrad för asyl (inklusive visumfria länder) snabbt kan återsändas från den yttre gränsen", heter det i dokumentet från i juli.

Inget hurra

Både medlemsländer och flyktingorganisationer ser spänt fram mot vad Johansson ska presentera.

Johansson själv konstaterar samtidigt att det gäller att kompromissa.

– När jag lägger fram förslaget tror jag inte att jag kommer att få höra något "hurra, vi vann", sade hon till AFP i förra veckan.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Nystart för migrationen

EU-kommissionen lade våren 2016 fram sju förslag som under lång tid behandlats av EU-länderna. För fem av dem råder i princip enighet:

• Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.

• Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.

• Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.

• Skapa en gemensam asylbyrå.

• Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

För två förslag är oenigheten fortsatt stor:

• Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).

• Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.

För att komma förbi låsningarna har EU-kommissionen aviserat en ny "pakt" om asyl och migration, där förslagen ska presenteras på onsdagen den 23 september.

Utrikes

Misstänkt Madeleine-mördare utreds för våldtäkt

Den försvunna flickan Madeleine McCann tros vara död. Arkivbild.
Foto: London Metropolitan Police via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den tyske man som misstänks ligga bakom treåriga Madeleine McCanns försvinnande i Portugal 2007 utreds för en våldtäkt mot en ung irländsk kvinna, meddelar åklagaren.

Våldtäkten ägde rum under knivhot i juni 2004, i samma område som Madeleine McCann försvann.

Flickan försvann från ett hotellrum i Praia da Luz i Algarve medan hennes föräldrar åt middag med några vänner. Åklagaren som utreder fallet har sagt att allt talar för att flickan är död.

Den man som misstänks för att ha fört bort Madeleine McCann avtjänar för närvarande ett fängelsestraff för narkotikabrott i Kiel.

NÄSTA ARTIKEL