Hemestertips

Steget efter Wallander i Hagestads naturreservat

Precis som mördaren, de picknickande ungdomarna och Wallander och hans kollegor tar vi en av stigarna från parkeringen in i Hagestads naturreservat.
Foto: Bengt Wedding
Kultur och nöje
Hemester, del fyra I coronatider får vi hemestra som aldrig förr. Därför handlar vår sommarserie om platser i Skåne som vi på kultur- och nöjesredaktionen gillar lite extra. I fjärde delen beger sig Gunilla Wedding till en plats som är en kittlande kombinationen av Skånes ruggigaste fiktiva mordplatser och ett varierat och vackert område som gjort för en sommarutflykt.

Henning Mankells sjunde Wallanderbok, Steget efter, kom 1997. Sedan dess har jag aldrig kunnat köra kustvägen mellan Ystad och Sandhammaren och förbi skylten mot Hagestads naturreservat utan en stark känsla av obehag.

Ett picknicksällskap som mördas, grävs ner och sedan grävs upp en dryg månad senare och placeras ut på nytt mitt i detta vackra har den effekten. Det har också effekten att det fastnar i minnet, att det gör mig nyfiken på platsen även i verkligheten.

”De parkerade bilarna utanför naturreservatet, tog sina korgar och försvann längs en av stigarna. På avstånd tyckte sig någon av dem höra ett dragspel. Men annars fanns där bara fåglarna och det avlägsna bruset från havet.” Så beskriver Henning Mankell hur de tre ungdomarna som snart ska möta en mördare kommer till Hagestad på midsommarafton 1996.

Själv anländer jag till samma parkeringsplats vid det här 60 år gamla naturreservatet en blåsig julidag 24 år senare tillsammans med min man som lovat agera fotograf. Som sällskap och för att få veta mer om Hagestads natur har vi lockat med oss Gunilla Davidsson Lundh och Torbjörn Davidsson. Gunilla är biolog och naturvårdshandläggare på länsstyrelsen och Torbjörn är också biolog, alltid med en fågelkikaren runt halsen.

En titt på informationsskylten är en bra början på utflykten.
Foto: Bengt Wedding

Stor variation

Precis som mördaren, de tre ungdomarna och längre fram i boken Kurt Wallander och hans kollegor tar vi en av stigarna från parkeringen in i reservatet. Just mängden stigar som går kors och tvärs över det 375 hektar stora området gör det extra tilltalande menar Gunilla.

– För friluftslivet är det värdefullt att det finns så många stigar så att man kan uppleva den stora variationen, säger hon. Här finns allt från krattekskogen till tall- och björkskogar och sanddynerna. Och så kan man så klart gå längs stranden som också är en fin badplats.

Medan vi pratar försvinner Torbjörn till grannreservatet Backåkra för att försöka få syn på en fältpiplärka.

– Den fanns här i området förr men försvann i och med att det växte igen mer och mer, berättar Gunilla. 2014 började man restaurera reservatet i EU-projektet Sandlife för att öppna upp tallskogen och skapa mer ytor med bar sand. Då fick man en miljö som gynnade många arter – fjärilar, bin och skalbaggar till exempel. Fältpiplärkan är lite av ett kvitto på att det fungerat. Förra året rapporterades från artportalen att den dykt upp här igen.

Humla på åkervädd.
Foto: Bengt Wedding

Dold mördare

Vi fortsätter längs den mjuka stigen. Gunilla pekar ut rödrosa blodnäva, blommande blåmonke, sandstarr som växer som raka streck genom sanden och så borsttåtel, gräs i stora tuvor.

– Den är min favorit, den är så vackert lila i färgen, säger hon.

Vid sidan av oss reser sig en hög dyn, skapad under istiden och nu täckt av stora ekar med mörkgröna kronor. Kanske var det bakom någon av trädstammarna där som mördaren höll sig dold medan han tog av sig sin regnjacka och spottade ut en snus som han sedan trampade ner i sanden. ”Han lämnade aldrig spår efter sig. Aldrig någonsin. Men ofta tänkte han att han borde sluta snusa.”

I sänkan där vi går är ekarna betydligt mindre och spretigare. Det här är krattekskogen.

– I länsstyrelsens skötselplan för Hagestad kan man läsa att delar av ekskogen höggs ner på 1600-talet på Karl XI:s befallning så att den inte skulle användas som skydd för ”sjörövare och andra varnartige människor”, berättar Gunilla.

I genomsnitt försvinner två till tre meter av stranden varje år.
Foto: Bengt Wedding

Havets närvaro

Vi fortsätter mot Löderups camping, stranden och havet. Tornseglare svävar mot den blå himlen där molnen har försvunnit. Solen strålar varmt och på campingen råder vardagsstillhet. Några hundar är kopplade i skuggan i en dunge, någon dricker kaffe utanför sin husvagn och kanske var det härifrån ungdomarna hörde dragspelsmusiken.

När vi närmar oss stranden bryts lugnet av vinden som kastar sig över oss. Höga vågorna rullar in och vi går längs kanten på campingen där husvagnar med stora yttertält står uppradade och den omtalade stranderosionen har skapat en skarp kant ner mot stranden.

– I genomsnitt försvinner två till tre meter av stranden varje år, berättar Gunilla och plockar fram skötselplanen hon hänvisat till tidigare.

Där finns flygbilder som visar stranden 1939 och 2012. På 73 år har mellan 150 och 200 meter försvunnit ut i havet.

I Steget efter nämns ingenting om stranderosionen men havet är närvarande på många sätt. Inte bara som ett brusande i utkanten av den första mordplatsen utan högst påtagligt när ett bröllopspar senare mördas på närbelägna Nybrostrand och när ytterligare en person mördas i Östergötlands skärgård.

Och när jag blickar ut över havet i solglittret denna dag känner jag trots sällskapet och skönheten också den pessimism och ensamheten som alltid går som ett mörkt stämningsstråk genom Wallanderböckerna. I epilogen i Steget efter när allt slutligen är uppklarat blickar Wallander också ut över havet. ”Allt var stilla. Bara havet som rullade. Känslan av ensamhet var stor.”

Från en träbro kan man titta ner på Tygeå.
Foto: Bengt Wedding

Speciell doft

Jag ruskar snabbt av mig känslan och vi bestämmer oss för att hitta en lunchplats som kanske påminner om ungdomarnas utvalda picknickplats. Mördaren beskriver den noga från sitt gömställe: ”När han sedan hittat platsen de sett ut för sin midsommarvaka hade han genast tänkt att stället var idealiskt. Det låg i en sänka. Runt om fanns täta busksnår. Och där bortom stod några träddungar.”

Foto: Bengt Wedding

Vi lämnar den blåsiga stranden och ger oss in i en björkskog där solen blänker i de gråvita, raka stammarna. Vi tar oss över Tygeå på en liten träbro och fortsätter mot ett område där man tydligt kan se arbetet med Sandlife – träd har avverkats och sandkullar skapats. På andra sidan, mot havet, ligger tallskogen med sänkor som känns perfekta för en lunchpaus.

– Det är så härligt med de torra, sandiga markerna, det blir en speciell doft här som jag gillar, en sommardoft av varm tallmark, säger Gunilla och jagar bort alla mörka associationer.

Medan vi äter vår lunch frågar jag vad som är utmärkande för Hagestad när det gäller djurliv.

– Man kan alltid försöka spana efter Sveriges sydligaste population av en älgstam, säger Gunilla. Speciellt för området är också alla solitärbin (bin som inte lever i samhällen som honungsbin gör, reds. anm.). Här finns till exempel dynsmalbin, havstapetserarbin och praktbyxbin. Och överlag om man är intresserad av insekter kan man nog hitta mycket här.

Lunch i en sänka i tallskogen tillsammans med Torbjörn Davidsson och Gunilla Davidsson Lundh (t hö).
Foto: Bengt Wedding

Litteratur och resmål

Mitt slitna exemplar av Steget efter ligger uppslagen i mossan mellan oss och vi diskuterar i vilken mån litteratur påverkar resmål. Själv tycker jag om att se platser jag läst om i verkligheten – gärna i deckare som Steget efter där miljön är en tydlig del av berättelsen. Ibland kan det vara tvärtom också – att jag blir förtjust i en plats och gärna vill hitta böcker som utspelas där.

Gunilla och Torbjörn lockas mer av natur och djur och faktaböcker om spännande vandringsplatser men vi enas om att litteraturens inverkan kan vara omedveten. Att de under en resa i England var extra sugna på just Dartmoorheden av alla platser var kanske ingen slump – en viss Sir Arthur Conan Doyle hade kanske ett finger med i spelet ...

Havets brus ackompanjerar delar av vandringen.
Foto: Bengt Wedding

Efter lunchen fortsätter vandringen österut och förbi områden där man genomfört planerad naturvårdsbränning. Vi korsar Tygeå igen. Torbjörn har fortfarande inte siktat någon fältpiplärka men både törnskata och steglits.

Fyra timmar efter att vi startade är vi tillbaka på parkeringen. Den komplicerande och känslomässigt tärande polisutredningen i Steget efter tar längre tid. Sommaren har för länge sedan tagit slut när en lerig Wallander levererar mördaren till polishuset och sedan åker på en kortsemester till Gryts skärgård för att bearbeta det han varit med om. Där faller snön tätt men när han återvänder till Ystad upphör den. ”I Skåne var det ännu höst.”, ljuder de mörka slutorden.

För mig är den skånska hösten långt borta och Hagestads mörker har kompletterats med varmt solljus, tallbarrsdoft och surrande solitärbin. En sommar full av utflykter ligger fortfarande framför mig. Kanske inspirerade av en eller annan bok. Eller av naturen själv.

FAKTA

Hagestads naturreservat

Bildat: 1960

Storlek: 375 hektar

Kommun: Ystad

Förvaltare: Länsstyrelsen Skåne

Hitta dit: Hagestad nås från Östra kustvägen mellan Kåseberga och Skillinge.

FAKTA

Tips

Gunilla Davidsson Lundh tipsar om fem andra besöksvärda naturreservat i Skåne:

Ivö klack: ”Här finns så mycket att upptäcka - geologin, spännande industrihistoria och så naturvärdena, bland annat en fantastisk bokskog. Det finns väldigt bra informationsskyltar, fina utsiktspunkter och fler olika markerade rundor att gå.”

Kronovalls store vång: ”Det här är en naturbetesmark men det finns en markerad stig genom området som är väldigt vacker att gå. Området har tillhört slottet så det är en miljö med inslag med betad ädellövskog med ek, bok, avenbok och skogslind som påminner om en engelsk jaktpark. Sedan är det öppna, fina naturbetesmarker med fin flora.”

Prästabonnaskogen: ”Det här reservatet ligger vid Tjörnarp och man kan ta tåget dit och sedan gå till reservatet vid Tjörnarpssjön. Det är ett jättefint området med bokskog, badplatser, eldstäder och stigar. I närheten, fast då måste man nog ha bil, finns Gunnarps gamla tegelugn – en gigantisk byggnad som är väldigt besöksvärd, en häftig miljö.”

Risen: ”Reservaten vid Häckeberga är ganska kända men Risen känner kanske inte så många till. Det är en stor naturbetesmark med många olika markerade stigar. Här finns också skogsmiljöer och två vindskydd med eldstäder.”

Näsbyfält: ”Här är det väldigt vackert, speciellt vid Södra och Norra Lingenäset, med ädellövskog och så Araslövssjön intill. Och så ligger det ändå så nära staden (Kristianstad).”

Fler tips om utflykter till reservat och aktiviteter där finns på https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/friluftsliv.html

FAKTA

Tips

Gunilla Wedding tipsar om fem skånska deckarutflykter:

De drabbade av Karin Wahlberg: ”I bokens inledning tar Claes Claesson med familjen till Billebjer och upp på en höjd som beskrivs Romeleåsens början och med utsikt flera mil bort. Definitivt en naturupplevelse att härma.”

Polismördaren av Sjöwall och Wahlöö: ”Martin Beck befinner sig här söder om landsvägen, närmare bestämt i Anderslöv. Första kvällen åker han till Böste och blickar ut mot havet och den mörka horisonten. Vacker plats för en stjärnklar sommarnatt.”

Våroffer av Anders de la Motte: ”Utspelas till stor del på Bokelunds slott som enligt författaren inspirerats av Kronovalls slott. Spännande att jämföra bok och verklighet.”

Väg 9 av Tina Frennsted: ”Ett av mordoffren i Frennstedst nya deckare är en konstnär som hittas mördad i vattnet nära fyren vid foten av Stenshuvud. Här finns en hel nationalpark att upptäcka. Följer man gula leden längs havet hittar man fyren.”

Ögonvittnet av Anna Bågstam: ”Ett mord begås i fiskeläget Lerviken där Bågstams huvudperson Harriet också bor. Lerviken är en fiktiv ort men enligt Bågstam med många likheter med pittoreska Ålabodarna. Väl värt ett besök.”

Kultur och nöje

En röd tråd av jazzighet

Anders Bergcrantz.
Foto: Kenth Wangklev
Kultur och nöje
Musik Fyra Europaturnéer har blivit inställda för honom i år. Men kompositören och trumpetaren Anders Bergcrantz försöker vara hoppfull när han blickar framåt. Nu är han aktuell med Elevate, sitt tionde album i eget namn, och på fredag är det äntligen dags för en spelning på Palladium.

Den malmöitiske och världsberömde trumpetaren Anders Bergcrantz gillar att låta saker och ting få ta sin tid. Åtminstone när när det kommer till musik. Det måste kännas helt rätt och verkligen bidra med något, och därför är han inte en musiker som släpper flera plattor om året, som han själv säger med ett skratt, utan de kommer helt enkelt när de kommer. Som Elevate, som landade i början av oktober och är hans tionde album i eget namn.

– Jag kände att jag hade så pass mycket musik nu att det fick bli en dubbel-lp. Elevate har en väldigt stor variation i både känslolägen och stil och jag har jobbat med såväl en sextett och kvintett som kvartett och symfoniorkester på den. Jag har med mig musiker som jag verkligen litar på, diggar och som jag vet kommer att tillföra något, säger Anders Bergcrantz.

Han tycker att den nya skivan är en typisk Anders Bergcrantz-skiva, där spretighet är något bra.

– Ja, det är typiskt för min jazzmusik. Jag tycker om plattor som har en variation. Så den röda tråden för Elevate är att den är variationsrik i stället för att bara låta på ett sätt, från början till slut. Jag brukar vara extremt självkritisk av mig men jag är väldigt nöjd med den, fortsätter han.

På vilket sätt brukar du vara självkritisk?

– Egentligen att jag tänker för mycket på det jag gör. Jag kan ju säga att jag både älskar och hatar att vara på plats i studion. På något sätt så vilar det alltid en skugga över att man vet att detta kommer att bli en platta, och plattan kommer att överleva en själv. Så då vill man såklart att det ska bli bra. När man har kommit en bit på vägen, när man får en bra feeling och allt flyter på, ja då lossnar just den nervositeten. Till slut tänker man inte på att man spelar in utan befinner sig i en god musikalisk trans. Elevate spelades in på tre-fyra dagar. Hade jag gjort en platta en gång i halvåret hade det säkert varit lättare, men jag kommer aldrig att ge ut plattor för att det ska ges ut. Jag vill ha något att säga, annars får det vänta.

Jobbar med döttrarna

På skivan medverkar Anders Bergcrantz två döttrar Rebecca och Iris Bergcrantz som också är musiker. Rebecca gör bland annat musik under namnet Raindear och Iris ingår i gruppen Åkervinda och har även en egen kvartett. Dessutom har Anders hustru Anna-Lena Laurin, pianist och tonsättare, varit med och arrangerat sista spåret på Elevate, ”Fountain of youth”, där Norrlandsoperans symfoniorkester gästar och Iris Bergcrantz står för sången.

– Låten är en ballad som jag skrev för tio år sedan och är en av mina egna favoritkompositioner. Både Iris och Anna-Lena har alltid tyckt om den, och när Anna-Lena skulle arbeta med Norrlandsoperan i ett annat uppdrag, ville hon skriva ett arrangemang för en stor orkester och tänkte då på den här låten. Jag tyckte det lät superkul att få höra den i en helt annan konstellation så då skred hon till verket, berättar Anders Bergcrantz.

Det är ju inte första gången som du jobbar med familjemedlemmar, vad är fördelen med det?

– För det mesta är det superkul och känns tryggt. Sedan eftersom man är familj är det lättare att småtjafsa, men det är ändå rätt lite av den varan. För mig är det här sättet att arbeta på inte konstigt eftersom min pappa var jazzmusiker och mina bröder också. Vi spelade ofta ihop, men min farsa tvingade aldrig på mig något, utan det var helt frivilligt. Och det har jag varit väldigt noggrann med när det gäller mina döttrar också, det ska komma från dem.

– Men musiken har ju alltid funnits inom vår familj så jag tror att det blir ganska naturligt för alla. Och jag tycker att det är jättekul att följa mina döttrars olika projekt. Tyvärr kan inte Rebecca vara med på konserten på fredag, men kanske, kanske kan Iris det.

Vad kör du för repertoar på fredag?

– Det blir ett antal låtar från Elevate men också några utanför den. Någon äldre låt men också någon som jag har skrivit nu på sistone. Det ska bli väldigt kul att spela och träffa publiken. Jag har haft fyra Europaturnéer som har blivit inställda under året.

Ja, hur hanterar du pandemiläget?

– Det är bedrövligt att det är en massa inställda turnéer förstås. Samtidigt ser jag det som en tid för eftertanke och försök till att hitta sig själv och vem man är som både musiker och människa. Det gäller att försöka hitta något värde i det så att man inte bara glor och deppar ihop. Så jag har skrivit en hel del ny musik.

Skiljer den sig från det du brukar skriva?

– Nej, faktiskt inte. Visst inspireras jag av stunden, men det sitter djupare än så. Den musik som kommer ut från mig och trumpeten bottnar i erfarenheter som jag har samlat på mig genom hela livet.

Fotnot: Konserten på Palladium i Malmö börjar klockan 20.00 på fredag.

Anders Bergcrantz.
Anders Bergcrantz.
Foto: Nadja Hallström

Kultur och nöje

Monika Fagerholm får Nordiska rådets litteraturpris

Monika Fagerholm tilldelas Nordiska rådets litteraturpris för 'Vem dödade Bambi?'. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm får Nordiska rådets litteraturpris för sin roman "Vem dödade Bambi?". Ett verk som är skrivet med "rasande energi och "stiliserad moralitet", enligt juryn.

"Vem dödade Bambi?" handlar om efterspelet av en gruppvåldtäkt i en välbärgad villastad utanför Helsingfors – huvudpersonen är inte offret utan en av förövarna.

Monika Fagerholm är särskilt glad att hon får priset för just den här romanen. Dels för att hon skrev den under en dramatisk period i livet när hennes man var svårt sjuk, dels för att handlingen berör henne starkt.

– Det är vad den handlar om som för mig är så viktigt – egentligen inte om en våldtäkt utan om allt det stora efteråt. Den utspelar sig på en plats med mycket resurser, makt och pengar till att upprätthålla det som upprättats: en tystnadskultur.

Hon beskriver skrivprocessen som svår och gjorde tillsammans med redaktören stora ingrepp i slutet av processen.

Inga pekpinnar

Monika Fagerholm har varit nominerad fyra gånger tidigare och säger att bara det har varit en ära, att hon – helt ärligt – aldrig hade räknat med att faktiskt tilldelas Nordiska rådets litteraturpris.

– Det existerar egentligen inte något som heter "den bästa boken". Man ska ha lite tur.

Hon tycker att motiveringen är fin men vill förtydliga att det är litteratur och inte plakatkonst, att romanen är skriven med intensitet men att hon inte var rasande när hon skrev den. Och att den inte är moraliserande.

– Det finns inga pekpinnar. Alla människor framställs både i ett slags storhet och skröplighet. Ingen vinner.

Årets prisutdelning skulle egentligen ha skett på Island men på grund av den pågående coronapandemin blev evenemanget i stället digitalt.

Sverige hade två starka kandidater till musikpriset, Robyn och Andrea Tarrodi, men priset gick i år till den finländske kompositören Sampo Haapamäki för verket "Konsert för kvartstonspiano och kammarorkester".

Haapamäki passade på att tacka människorna som hjälpt honom att konstruera kvartstonspianot som verket komponerades på.

– Det här är resultatet av en över tio år lång process som inleddes år 2000. Det första pianot stod klart 2014, och utvecklingen fortsätter hela tiden, sade den finländske kompositören i sitt tacktal.

Filmpriset tilldelades den norska duon Dag Johan Haugerud och Yngve Sæther för den uppmärksammade filmen "Barn".

Barn- och ungdomslitteraturpriset gick precis som förra året till en bilderbok: det finska bidraget "Vi är lajon!" av den svenske författaren Jens Mattsson och den finländska illustratören Jenny Lucander.

Jens Mattsson har gedigen erfarenhet av barnlitteratur i egenskap av barnbibliotekarie och tidigare barnboksredaktör, men "Vi är lajon!" är hans författardebut, och när han fick veta att han vunnit kategorin blev han förstummad.

– Jag hade inte räknat med det. Det är en validering att vi har gjort något som också andra tycker är bra. Det behövs barnböcker om svåra ämnen också.

I "Vi är lajon!" möts leken och sorgen i gränslandet mellan fantasi och verklighet. Två bröder leker att de är "lajon på savannen". Men storebrodern är sjuk, orkar bara ryta svagt och har "tappat sin päls på huvudet".

"Ett verk som står omutligt på barnets sida, med ett barnperspektiv genomdrivet i både text och bild", lyder juryns motivering.

– Barnen i målgruppen älskar boken just för leken, medan föräldrarna ser det sorgliga, säger Jens Mattsson.

Sally Henriksson/TT

Ur bilderboken 'Vi är lajon' av Jens Mattsson och Jenny Lucander. Pressbild.
Jens Mattsson har tillsammans med Jenny Lucander tilldelats barn- och ungdomslitteraturpriset. Pressbild.
Jens Mattsson har tillsammans med Jenny Lucander tilldelats barn- och ungdomslitteraturpriset. Pressbild.
Foto: José Figueroa

FAKTA

Fakta: Pristagare Nordiska rådets priser 2020

Litteratur: "Vem dödade Bambi?", Monika Fagerholm (Finland).

Barn- och ungdomslitteratur: "Vi är lajon", författare Jens Mattsson och illustratör Jenny Lucander (Finland).

Film: "Barn", manusförfattare och regissör Dag Johan Haugerud (Norge) och producent Yngve Sæther (Norge).

Musik: "Konsert för kvartstonspiano och kammarorkester", Sampo Haapamäki (Finland).

Miljö: Jens-Kjeld Jensen (Färöarna) som medverkat till att kartlägga över 350 nya arter på Färöarna.

FAKTA

Fakta: Nordiska rådets priser

Nordiska rådets utdelar varje år fem priser: litteraturpriset, filmpriset, musikpriset, miljöpriset och barn- och ungdomslitteraturpriset.

Pristagaren mottar prisstatyetten ”Nordlys” och 350 000 danska kronor och delas ut i förbindelse med Nordiska rådets årliga session.

I år skulle prisutdelningen ha hållits på Island men med anledning av coronapandemin hölls ceremonin digitalt.

Litteraturpriset har delats ut sedan 1962 med syfte att öka intresset för den nordiska litteraturen och öka den nordiska kulturgemenskapen.

Källa: Nordiska rådet

Kultur och nöje

120 års fängelse för "sexsektens" ledare

Keith Raniere (mitten) i en rättegångsskiss från 2019. Arkivbild.
Foto: Elizabeth Williams/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Keith Raniere, ledaren av den kontroversiella "självhjälpsgruppen" Nxium som sedermera har kommit att liknas vid en sekt, har dömts för 120 års fängelse för bland annat människohandel och utpressning.

Rörelsens verksamhet har nyligen skildrats i HBO-dokumentärserien "The vow", i vilken tittarna får följa skådespelaren Catherine Oxenbergs kamp för att förmå sin dotter India Oxenberg att lämna Nxivm. Dottern rekryterades till rörelsen av "Smallville"-skådespelaren Allison Mack, som i fjol erkände sig skyldig till utpressning i samband med sina rekryteringar av skådespelarkollegor.

Åklagarna beskriver Nxivm (som uttalas "Nexium") som ett pyramidspel där personer rekryteras till självhjälpskurser som blir gradvis dyrare.

Raniere ska ha skapat en inre krets inom rörelsen i vilken han utövat makt över kvinnliga deltagare som beskrivs som "slavar" som tvingats till sexuella akter med ledaren.

Domen kommer som en chock för Ranieres försvarsadvokater, som yrkat på ett maxstraff på 15 år i fängelse, skriver Deadline .

Kultur och nöje

Jon Stewart återvänder till tv-rutan

Jon Stewart. Arkivbild.
Foto: Phil McCarten/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den forne "The daily show"-programledaren Jon Stewart tar klivet tillbaka till tv-världen och aktualitetsprogram med ett nytt program för Apples strömningstjänst Apple tv plus.

Enligt The Hollywood Reporter rör det sig om ett kontrakt för flera säsonger av det än så länge obetitlade programmet vars entimmeslånga avsnitt ska ta sig an både dagsaktuella ämnen och ämnen som överlappar med Stewarts egna politiska och samhälleliga engagemang.

Programledaren tackade för sig i "The daily show" 2015 och har sedan dess bland annat hyllats för sin kamp för att upprätta en stödfond åt räddningspersonal som deltog i arbetet efter terrorattentaten i New York den 11 september 2001.

Stewarts nya program väntas ha premiär under nästa år.

Kultur och nöje

Monika Fagerholm får Nordiska rådets litteraturpris

Monika Fagerholm tilldelas Nordiska rådets litteraturpris för 'Vem dödade Bambi?'. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm får Nordiska rådets litteraturpris för sin roman "Vem dödade Bambi?". Ett verk som är skrivet med "rasande energi och "stiliserad moralitet", enligt juryn.
PREMIUM

"Vem dödade Bambi?" handlar om efterspelet av en gruppvåldtäkt i en välbärgad villastad utanför Helsingfors – huvudpersonen är inte offret utan en av förövarna.

Monika Fagerholm är särskilt glad att hon får priset för just den här romanen. Dels för att hon skrev den under en dramatisk period i livet när hennes man var svårt sjuk, dels för att handlingen berör henne starkt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Ökade våldsbrott i Skåne - vad säger brottsstatistiken?

Minifinder Nano GPS personlarm - telefon och larm i ett!
Minifinder.se I hela Sverige så har våldsbrotten ökat markant de senaste åren och det är egentligen inte förrän efter ett par år man kan se trenderna.

Statistiken över brott kan dock variera lite från år till år, men när man ser över statistiken med ett par års överblick så har brotten stigit sakta men säkert. I Skåne kan vi också tydligt se den här trenden.

En orsak till ökningen tros också vara benägenheten till att anmäla brott. Däremot så har inte vården märkt av trenden när det kommer till behandling av offer som blivit utsatt för våldsbrott och i de regionerna kan man inte se några tecken alls på ökad utsatthet när det kommer till misshandel. Det betyder med andra ord att anmälningsbenägenheten har ökat. Att ökningen inte märks av inom vården tros bero till största del på att fler anmäler och att det inte är någon högre andel av misshandelsfallen som anmäls som är av det grövre slaget.

Skåne ligger 3:a på listan över anmälda våldsbrott i Sverige

Södermanlands län och Stockholms län ligger lite högre än vad Skåne gör när det kommer till anmälda våldsbrott per invånare. Att det ser ut på detta viset beror till stor del på att det är i dessa län som vi hittar Sverige tre största städer.

Statistiken säger dock att det dör mindre människor i våldsbrott och går i linje med vad sjukvården menar på, Detta innebär med andra ord att även om våldsbrotten har ökat, så har inte de fallen av grövre misshandel ökat och inte heller har ett högre antal dött till sviterna från våldsbrott. Det finns flera faktorer som tros spela in till varför vi kan se en ökning av våldsbrott i Sverige.

Detta kan du göra för att känna dig mer trygg:

– Om du har barn så är det bra om du låter barnet ha en telefon att ringa med och som du kan nå dem via. Du kan också använda en GPS Tracker, dessa gör att du alltid kan se var ditt barn befinner sig. Detta ger trygghet och säkerhet till barn och föräldrar.

– Ett överfallslarm är bra att ha i fickan på sin jacka (man ska absolut inte vara rädd i onödan, men de är otroligt effektiva eftersom att de hörs väldigt högt).

- Håll dig lugn! Även om våldsbrott ökar statistiskt sett så ökar inte dödsfall eller personskador, vilket betyder att våldsbrott har ofta någon bakomliggande orsak och är ofta relaterade till dispyter mellan kriminella.

– Många gånger sker våldsbrott i nära relationer där det kan vara svårt att ta sig bort. Om du befinner dig i en situation där du blir misshandlad i hemmet, så prata med någon och sök dig till hjälp. Det kan vara svårt att berätta om, men det finns alltid professionella människor du kan vända dig till för att få råd, stöd och hjälp att bli fri din situation Om du är utsatt för våld i nära relation så kan du kontakta Malmös kriscentrum.

- Ha alltid med dig din telefon ifall du skulle råka illa ut på något sätt, så att du alltid kan ringa och be om hjälp eller för att bara prata med någon som kan lugna dig om du är orolig.

Om du är med om ett våldsbrott, oavsett om det är en av familjens medlemmar som skadar dig eller om du blir illa behandlad av någon du inte känner sedan tidigare så är det viktigt att anmäla. Genom att anmäla vad du blivit utsatt för så står du automatiskt upp för alla andra som också blivit utsatta för våldsbrott.

Kultur och nöje

"Cyberpunk 2077" försenat igen

Tv-spelet 'Cyberpunk 2077' är försenat ännu en gång. Pressbild.
Foto: Bandai Namco/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Lanseringen av det emotsedda tv-spelet "Cyberpunk 2077" har skjutits upp ännu en gång, meddelar utvecklaren CD Projekt Red på sitt officiella Twitterkonto.

"Med stor sannolikhet är era huvuden fyllda av känslor och frågor just nu. Först och främst vill vi därför ödmjukast be er om ursäkt", heter det i det i uttalandet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Kinnaman spelar legendariskt NFL-proffs

Joel Kinnaman. Arkivbild
Foto: Joel Ryan/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Joel Kinnaman ska producera och spela huvudrollen i en film om den amerikanske fotbollsspelaren Jerry Smith och dennes nära vänskap med lagkamraten Brig Owens.

Jerry Smith gick bort i aids 1986. Filmen ska skildra en tidsperiod från mitten på 1960-talet till mitten på 1970-talet, då han rönte stora framgångar på fotbollsplanen samtidigt som han led av att behöva hålla sin sexuella läggning hemlig.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Arkitekten Sigurd Lewerentz hyllas på Arkdes

Meditationsplatsen Almhöjden på Skogskyrkogården i Stockholm, ritad av Sigurd Lewerentz. Pressbild.
Foto: Johan Dehlin/Arkdes
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Nästa år bereder Arkdes i Stockholm plats åt den modernistiske arkitekten Sigurd Lewerentz och dennes gärning i en stor utställning med titeln "Sigurd Lewerentz – Dödens och livets arkitekt".

Lewerentz ritade bland annat världsarvsklassade Skogskyrkogården i huvudstaden tillsammans med Gunnar Asplund, Markuskyrkan i Björkhagen i södra Stockholm och Sankt Petri kyrka i Klippan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL