Debatt

Vi behöver gårdsförsäljning

En ansiktsbild på textförfattaren.
Debatt
Debatt Nu mer än någonsin behöver Skåne gårdsförsäljning. Coronapandemin har tydligt visat att vi behöver en nära livsmedelsproduktion i hela Skåne.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

En nära produktion av livsmedel ökar självförsörjningsgraden och därmed samhällets beredskap i kristider. Det är också bra för miljön med korta transporter, för att inte tala om den stora nyttan med att livsmedel produceras enligt svenska djur- och växtskyddsstandarder.

Men livsmedel är inte bara mat. Under det senaste decenniet har Skåne sett en stor ökning av små bryggerier och andra hantverksmässiga dryckesproducenter. Det är en utveckling som vi som centerpartister är mycket glada över. Alla kvalitetslivsmedel är viktiga att värna.

Centerpartiet är övertygande om att gårdsförsäljning skulle stärka det lokala näringslivet och besöksnäringen. Det behövs eftersom dryckesproducenter precis som andra småföretagare är viktiga jobbskapare, och några som redan kämpar med bland annat bördan av regelkrångel. De finns dessutom runt om i hela Skåne och bidrar med lokala livsmedel i både stad och land, vid kust som sjö, i norr som söder.

När de småskaliga dryckesproducenterna får bättre möjligheter till att verka och utvecklas ökar samtidigt möjligheten att öka vår självförsörjningsgrad. Ett av sätten för det är att tillåta försäljning av egenproducerat öl och vin till gårdens besökare. Gårdsförsäljning sker redan när det handlar om andra livsmedel som till exempel ostar och korvar.

Mot gårdsförsäljningen och den viktiga satsningen på närproducerade livsmedel framförs ofta folkhälsomässiga argument. De argumenten är viktiga men ser inte till hur gårdsförsäljning är tänkt att ske och till vem. Gårdsförsäljning tar sitt sikte på den som bevistar en vingård eller ett bryggeri och i samband med besöket köper en hantverksmässig producerad dryck.

Dessutom vill Centerpartiet kombinera gårdsförsäljning med att ha kvar Systembolaget, något som är fullt möjligt. En sådan lösning finns redan i Finland, utan att EU-kommissionen har agerat. Med andra ord stämmer det överens med EU-lagstiftningen att ha kvar Systembolaget och samtidigt tillåta gårdsförsäljning. Med en mindre fyrkantig lagstiftning skulle det vara möjligt att stärka besöksnäringen och skapa förutsättningar för fler jobb, företag och ökad självförsörjning.

För Centerpartiet är det självklart att det går att både främja närproducerade livsmedel och det lokala näringslivet samtidigt som folkhälsan främjas. Skåne behöver gårdsförsäljning.

Debatt

Vatten kan inte tas för givet

org-a8c172f2-0e2e-4bec-9ce5-7d7b74ec7bf2.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sverige står inför flera vattenutmaningar. Vi kan inte ta vårt vatten för givet längre - varken individen, företaget eller staden. Vi måste använda vårt vatten smartare och trygga framtidens vattenförsörjning!

Den 19 april arrangerar Sydsvenska handelskammaren sin årliga vattendag som syftar till att få nya insikter och förståelse för olika behov kring våra vattenresurser samt ge vattenanvändare i olika former verktyg för att börja arbeta mer aktivt med vattenfrågan. Ambitionen är att skjuta fram positionerna från problem till att börja diskutera lösningar inom industri, lantbruk, samhälle och myndighet.

Torka och brist på vatten, skyfall och översvämningar är bara några av de risker som är kopplade till vatten och som kan få förödande konsekvenser för den enskilda och samhället i stort. Sommaren 2019 låg en fjärdedel av Bangladesh under vatten efter en historiskt hög översvämning. Sydafrika har år av extrem torka bakom sig med strikta vattenransoneringar och bevattningsförbud. Hushåll förväntades återanvända vatten, ta 90 sekunders duschar och hämta dricksvatten på utvalda platser. Jordbrukssektorn slogs ut på många håll.

På tryggt avstånd har vi länge kunnat bevittna flera nationella katastrofer kopplade till vatten runt om i världen. Men med den svåra torkan 2018 i färskt minne står det klart att risken för vattenbrist är högst påtaglig även här. Även sommaren 2020 var det många skånska kommuner som hade stora utmaningar med sin vattenförsörjning, bland annat hade Trelleborg, Vellinge, Båstad och Perstorp bevattningsförbud.

Vi har generellt sett gott om vatten av hög kvalitet i Sverige men grundvattennivåerna har blivit lägre. Ett resultat av klimatförändringar tillsammans med ökad produktion och befolkningstillväxt som både kommuner, företag och enskilda börjar märka av. Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden och för ett fungerande samhälle och näringsliv. Vi måste använda vårt dricksvatten smartare!

Allians för Skåne har tagit fram en särskild satsning kallad ”den blå miljonen” för att tillsammans med det skånska näringslivet stödja och stimulera arbetet med att få fram mer teknik och innovationer som kan minska vår vattenanvändning. En stor framgång för Liberalerna som var pådrivande för satsningen.

Det finns redan nu goda exempel på skånska miljötekniska innovationsbolag som hittar lösningar på återanvändning av vatten i hushåll som Malmbergs i Åhus och Orbital Systems i Malmö. Många företag arbetar också internt med att effektivisera vattenanvändningen i produktionen. Att ta tillvara gråvatten till jordbruksbevattning och i underhåll av trädgårdar sker redan i torra delar av USA och bör nyttjas även här. Det kan rusta upp och delvis försörja det skånska lantbruket och Österlens äppelodlingar.

Ett tillhörande problem är de sårbara och underfinansierade vatten- och avloppssystemen som riskerar att hämma kommuners tillväxt. Det finns 190 000 km VA-ledningar i Sverige som behöver underhåll. Vi måste säkerställa kapaciteten i det lokala VA-systemet.

Sydsvenska Handelskammarens vattendag är en viktig påminnelse om att vår tillgång till rent dricksvatten inte är självklar i Skåne och att vi måste höja vår medvetenhet, kunskap och samarbetsformer i vattenfrågan.

Liberalerna var med och drev igenom den viktiga ”Blå miljonen” för att få till stånd ett mer cirkulärt tänk kring våra gemensamma vattenresurser, flera sådana initiativ är nödvändiga för att framtidssäkra Skånes vattenförsörjning.

Lousie Eklund, regionråd för Liberalerna i Region Skåne och ordförande för Innovation Skåne

Debatt

Säkra tidningsdistributionen

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Att människor i hela landet har tillgång till journalistik och ett allsidigt medieutbud är en viktig demokratifråga. Miljöpartiet har i regeringen stärkt stöden för journalistik i svagt bevakade områden, tagit fram nya villkor för att stärka public service och bidragit till sänkt moms för digital journalistik. Men för att ambitionen om en mångfald av journalistik i hela landet ska kunna uppnås behövs fortfarande papperstidningar som bärare av nyheter. För många läsare, inte minst äldre, är tidningen som kommer i brevlådan viktig för att kunna ta del av nyheter. Därför behöver tidningsdistributionen fungera i hela landet.

Många tidningar delas idag ut med posten. Den övergång till varannandagsutdelning som PostNord planerar, vilket innebär att posten delas ut varannan vardag istället för varje, riskerar att slå hårt mot människors tillgång till journalistik. I delar av Skåne är varannandagsutdelningen redan ett faktum, så nu gäller det att agera snabbt.

Miljöpartiet i regeringen gav redan i december förra året Myndigheten för press, radio och tv i uppdrag att titta på hur tidningsdistribution varje dag skulle kunna säkras. Myndigheten har nu presenterat sitt förslag, som har skickats på remiss för synpunkter. Men redan i vårbudgeten kan vi nu presentera finansiering för att förslaget ska möjliggöras. Mediestödsanslaget höjs med 100 miljoner kronor för 2021 för att ett särskilt stöd till tidningsdistribution ska kunna bli verklighet. På så sätt kan människor i hela landet även fortsättningsvis få sin tidning hem i brevlådan.

Parallellt arbetar den så kallade Postfinansieringsutredningen, som tittar på en mer långsiktig lösning för postdistributionen efter 2023, men fram till dess säkras nu en lösning genom vårbudgetens extra stöd till tidningsdistribution.

En fungerande tidningsdistribution är viktigt, inte bara för allmänhetens tillgång till journalistik, utan också för mediernas möjlighet att finansiera sin journalistik. Papperstidningarna är fortfarande en viktig del för mediernas kommersiella bärkraft och denna bärkraft behövs i den digitala omställning som står för dörren.

Av de 100 miljoner som nu tillförs mediestödet beräknas ca 40 miljoner användas till tidningsdistribution. Resten går in i mediestödets övriga delar, exempelvis det så kallade redaktionsstödet, för att stärka finansieringen av journalistisk produktion. Det blir ett extra tillskott för att medierna ska få än större möjligheter att utöva sitt demokratiska uppdrag, vilket inte minst coronapandemin visat behovet av.

Miljöpartiet har varit starkt drivande för stärkta villkor för medierna. Mediestödet har i flera steg stärkts och moderniserats. Men vi behöver samtidigt fortsatt vara beredda att utveckla press- och mediestödet så att det går i takt med vår tid. Vår utgångspunkt är att skapa förutsättningar för en mångfald av oberoende journalistik i hela landet. I en tid där det fria ordet på många håll är satt under tryck är det viktigare än någonsin att värna medierna och den fria journalistiken.

Amanda Lind (MP),

kultur- och demokratiminister

Anna Sibinska (MP),

riksdagsledamot och mediepolitisk talesperson

Debatt

Läraravtalet är sista chansen

Foto: Henrik Montgomery/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Läraravtalet som nyss klubbats igenom är otroligt viktigt för att vända en nedåtgående trend för skolan. Samtidigt har inte det tidigare avtalet fallit ut så som det var tänkt. Nu trappar vi upp våra ansträngningar. Det är hela det framtida yrkeslivet för oss lärar- och studie- och yrkesvägledarstudenter som står på spel.

Löneutvecklingen för lärare stannar av vid 40-årsåldern och arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö har inte genomförts på alla skolor. Vi kan inte ha ett avtal som inte följs av alla, vi kan inte heller ha ett avtal där lönetaket nås halvvägs till pensionen. Det är helt orimligt.

Eftersom skolan är decentraliserad blir det upp till varje kommun att följa avtalet, och till lokala fackliga representanter att ifrågasätta brister, se till de anställdas rättigheter och kämpa för den arbetsmiljö och de villkor vi har rätt till. Den lokala fackliga kampen blir ännu viktigare än den varit tidigare. Vi behöver alla ta vårt ansvar för att se till att våra arbetsgivare, och framtida arbetsgivare gör rätt för sig och har förutsättningarna att göra rätt för sig.

Den svenska skolan står inför stora utmaningar vad gäller allt från kompetensförsörjning till betygsinflation och segregation. Man pratar om att en hel generation kan gå förlorad till följd av pandemin och skolan är nyckeln till att försöka lindra dessa konsekvenser.

Det är tydligt att det måste ske en förändring, skolan kan inte fortsätta att drivas så som den gör idag. Lärare och studie- och yrkesvägledare förtjänar en god arbetsmiljö, att jobba inom skolan är och ska vara ett privilegium.

Det ska löna sig att utbilda sig, det är inte ett kall utan helt vanligt yrken. Det handlar inte om att lärare eller vägledare är magiska varelser som får jobbet gjort under vilka förhållanden som helst. Hur kan vi lösa problemen med kompetensförsörjning inom skolan om det inte är attraktivt att jobba inom skolan?

Efter att avtalet nu tecknats så är det som sagt kommunernas ansvar att se till att det åtföljs. På central nivå måste frågan om ett förstatligande av skolan genomföras, det är uppenbart att decentraliseringen inte har gynnat svensk skola. Hur kan vi annars garantera att ett centralt avtal följs och arbetas med likvärdigt på alla arbetsplatser?

Ett annat stort problem som måste drivas centralt är frågan om marknadsskolan. Hur kan det vara möjligt att pengar som ska gå till skolan, till lärarnas och vägledarnas löner, arbetsmiljö och förutsättningar tas ut som vinst?

Till dess att politiken tar sig i kragen och skolan blir statlig är det otroligt viktigt att vi visar på vår fackliga styrka lokalt och att studenter som kommer ut i skolans värld före eller efter examen ser det. Lärarna och studie- och yrkesvägledarnas arbetsmiljö och villkor är avgörande för skolans framtid. För den framtid och verklighet som studenterna sen ska komma möta och överleva.

Lina Hading,

ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, LR Stud

Debatt

Låt inte grannen skugga tomten

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ofta kan du komma överens med grannen om beskärning av skuggande träd och buskar, men enligt svensk lag bestämmer grannen om du ska få sol i din trädgård och på dina solceller. Vill grannen skugga din tomt med växtlighet, har grannen fria händer. Det spelar ingen roll vilken nytta grannen har av växtligheten. Lagstiftningen behöver därför förändras, så att störande växtlighet kan beskäras precis som i andra länder.

Skugga kan minska energiproduktion i solceller och kan göra att det inte ens är lönt att investera i solceller. Det är lite motsägelsefullt att staten stöder omställningen till grön energiproduktion med solceller, då det i samma ögonblick är tillåtet för grannen att omintetgöra den med skuggande växtlighet. Samtidigt som växtlighet saknar reglering, är byggande detaljreglerat, trots att barriäreffekterna kan bli desamma av växtlighet.

Villaägarnas Riksförbund har föreslagit regeringen att förtydliga lagstiftningen rörande träd och häckar på tomter, då 78 procent av förbundets medlemmar står bakom detta. Förslaget mynnade ut i ett uppdrag till Boverket att utreda frågan. Boverket sade i sin rapport år 2015 att det kan finnas skäl att precisera lagstiftningen om växtlighet. Men trots att sex år har gått, har inget hänt. Det är därför fortfarande lagligt att i det närmaste lägga grannens tomt i skugga.

När det gäller träd och häckar, finns det i Sverige en regel i plan och bygglagen om att tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och ”betydande olägenheter” för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. En småhusägare vars granne planterar en tujahäck eller annan skuggande växtlighet, hjälps dock inte av regeln. Domstolarna kommer i praktiken fram till att växtligheten kan orsaka olägenheter, men inte ”betydande olägenheter”. Då krävs det att den skuggande växtligheten lägger nästan hela tomten i skugga. Om grannen har någon nytta av växtligheten eller ej, spelar ingen roll. Det är därför tillåtet att i det närmaste valfri utsträckning skugga granntomter och solceller.

Länder som Danmark, Norge, Tyskland och England har däremot en växtlighetslagstiftning, som i högre grad än Sverige tillåter beskärning. I Danmark får exempelvis häckar inte överstiga två meter utan grannens samtycke om häcken inte står en bit in på den egna tomten. Häckar får inte heller bestå av buskar eller träd, som är giftiga eller sprider växtsjukdomar. I England finns möjlighet att begära att grannen ska klippa sin häck om den överstiger två meter och skuggar din tomt.

Det är angeläget att ändra lagstiftningen, så att beskärning av träd och buskar tillåts mer än i extremfall. När grannens nytta av träden och buskarna är liten i förhållande till den olägenhet som orsakas, känns det berättigat att möjliggöra beskärning. Regeringen behöver därför se till att reformera nuvarande regelverk, så att Sverige precis som andra länder får en fungerande lagstiftning för växtlighet på tomter.

Ulf Stenberg

Chefsjurist, Villaägarnas Riksförbund

Debatt

Stoppa mäns våld mot kvinnor och barn

A1GcvitqB5-Opt-tgLm3abUrWpE.jpg
Foto: Anders Wiklund/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det gångna året har synliggjort kvinnors våldsutsatthet i hemmet med en fördubbling av anmälningar av kvinnomisshandel enligt en artikel i Sydsvenskan tidigare i år. Om det sker i pandemins spår eller inte kan vi inte med säkerhet veta, men i tider som är extra prövande bör vi alla ställa oss frågan gällande vem som säkerställer att barnens trygghet och skydd alltid prioriteras och värnas.

Vi vet att bredvid många av de kvinnor som varje dag utsätts för våld av en man står ett eller flera barn. Barn som bevittnar att deras mamma blir slagen eller som själva bli slagna. Trots den lavinartade ökningen av anmälningar så är mäns våld mot kvinnor fortsatt ett av de brott med lägst anmälningsbenägenhet. Fall som mordet på 23-åriga Aisha i Kävlinge som misshandlades till döds av sin man i mars 2020 trots tidigare varningar och larm från grannar och skola är en smärtsam påminnelse om att mäns våld mot kvinnor är pågående, omfattande och livsfarligt. Aisha lämnade tre barn efter sig som för resten av sina liv måste leva med de förödande konsekvenserna av våldet. Aisha och hennes barn är långt ifrån de enda drabbade. Rädda Barnen ser med oro på såväl ökningen av anmälda brott som det stora mörkertal som inte kommer till myndigheternas kännedom. Mäns våld mot kvinnor definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett utbrett folkhälsoproblem. Att som barn bevittna våld mot en vuxen i sin närhet har visat sig vara lika stressfyllt och ge lika mycket symtom som att själv bli slagen. Att vara barn och våldsutsatt ökar risken för sämre skolresultat, sämre förmåga att utveckla goda relationer med andra barn och vuxna, oro, stress och psykisk ohälsa här och nu, men också för lång tid framöver. Samtidigt brister ofta det samhälleliga stödet och drabbade barn riskerar att gå miste om stöd och insatser från socialtjänst och barnpsykiatri.

Att ett barn blir utsatt för våld är ett misslyckande för vårt samhälle och ingenting vi någonsin kan acceptera. 2020 var året då barnets rättigheter skulle lyftas fram i ljuset och upp på dagordningen då Barnkonventionen äntligen blev lag i Sverige. För ett år sedan visste vi ännu inte vad som låg framför oss i form av alla de förändringar en pandemi har inneburit för vårt sätt att leva. Har svenska myndigheter verkligen kunnat skydda barns rättigheter tillräckligt under året som gått? Vi måste synliggöra alla de barn som lever i våldets vardag och som samhälle förstå det enorma lidande och kapade utvecklingsmöjligheter våldet medför för dessa barn. I det här fallet kan vi inte längre bara hålla i och hålla ut. I en turbulent tid präglad av nya förutsättningar och stor osäkerhet ställs högre krav på våra skyddsnät att värna de mest sårbara. Samhället måste fånga upp, skydda och stötta de barn som far illa till följd av våld, alltid men extra ihärdigt just nu. Annars kommer drabbade barn fortsätta betala ett allt för högt pris.

Mäns våld mot kvinnor och barn måste sättas på den politiska agendan med högsta prioritet på såväl nationell som kommunal och regional nivå. Rädda Barnen välkomnar att regeringen nu kommer med flera förslag i syfte att minska våldet. Ett av dessa är den mycket viktiga lagrådsremiss som föreslår att det ska bli straffbart att utsätta barn för att bevittna våld i hemmet, en fråga Rädda Barnen aktivt har drivit under flera års tid. Dock krävs det också andra förändringar för att få slut på våldet. Rädda Barnen kräver:

• Att våld mot barn erkänns som folkhälsoproblem som hela samhället har ett ansvar att eliminera.

• Att riksdagen röstar för lagrådsremissen om barnfridsbrott, att det ska bli straffbart att utsätta barn för att bevittna våld i nära relationer.

• Att mödravård, barnhälsovård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och elevhälsa ställer rutinfrågor till barn om våld i hemmet.

• Att alla barn som drabbas av våld får ett samordnat och likvärdigt stöd utifrån barnets bästa.

• Att alla kommuner och regioner uppmärksammar, utreder och agerar på den kraftigt ökande anmälningsfrekvensen gällande våld mot kvinnor och barn.

Karin Sellberg

Ordförande Rädda Barnen Lokalförening Malmö

Lisbeth Lindeberg

Ordförande Rädda Barnen Distrikt Malmö

Bertil Åhnberg

Ordförande Rädda Barnen Distrikt Skåne

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Aktiviteten på svenska spelsajter har ökat under 2020

Awise Den 2 juli i år så infördes några nya spelrestriktioner för svenskar (läs mer om vad det innebär här) när det kommer till att spela casino online. Förändringarna begränsar alla konsumenters spelande och förslaget kom från Spelinspektionen i våras när man upptäckte en ökad konsumtion av spel på casino online. Under perioden då spelen ökade som mest var också då det fanns som minst utbud av odds, så en teori till den starka höjningen av aktivitet kan bero på att fler sportspelare testade på att spela på casino istället.

De svenska casinon som innehar den svenska licensen kan med andra ord inte marknadsföra sig unikt, utan de nya restriktionerna omfattar alla svenska spelbolag. Det har varit blandade reaktioner på de nya restriktionerna, men det lugnande beskedet är att det enbart kommer att gälla under 2020 och sedan förväntas spelmarknaden för svenskar vara som innan. Det vill säga en bonus för första insättning och valfria spelbegränsningar. Som det ser ut nu så får de svenska spelbolagen enbart erbjuda 100 kr i insättningsbonus och alla konton har en obligatorisk spelgräns på 5000 kr/vecka.

De landbaserade casinona har det däremot inte lika lätt. Sveriges första casino Cosmopol i Sundsvall meddelade nyligen att de hotas av nedläggning. Detta är dock inte spikat ännu, så vi får hoppas att vi får bevara alla våra landbaserade casinon öppna, så att det enkelt går att variera spel mellan spel online och att besöka Cosmopol i någon av de större städerna.

Spelmönstret bland svenskar har förändrats stort

Tidigare innan den svenska licensen infördes så var det vanligt att spelare valde att spela på ett och samma spelbolag för att kunna ta del av lojalitetsbonusar och kampanjer. Idag ser spelmarknaden helt annorlunda ut. Idag väljer många av spelarna att sätta in på nya spelsajter (hitta nya casinon att spela på via Bennycasino) varje gång de sätter in pengar för att kunna ta del av välkomstbonusen på spelsajten i fråga och få mer att spela för. Ruljansen på den olika svenska casinona har därför varit varierande med få återkommande spelare.

Bara sedan den 1 januari 2019 så ser spelmönstret helt annorlunda ut och många frågar sig om det kommer att vara lika populärt att spela online casino som det är nu, om några år? Generellt sett så verkar svenskarna föredra att spela med bonusar, hellre än utan. Även tidigare innan bonusspel begränsades så kunde man se ett tydligt mönster i deltagandet av kampanjer och erbjudanden som erbjöd spelarna mer att spela för.

När det kommer till smidigheten på de olika casinona så har det däremot blivit otroligt mycket bättre. Idag kan du spela casino online och verifiera dig med bankID, vilket har lättat på trycket gällande tiden det tar att få sina uttag in på kontot efter en vinst. Branschen utvecklas ständigt och förhoppningsvis så får vi mer passande spelregler under 2021 som många svenskar efterfrågar.

Debatt

Äggfabriken

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Under påskaftonskvällen kulminerar äggkonsumtionen, då beräknas det gå åt sex miljoner ägg i timmen i Sverige. Hönsen som värper äggen har olika liv beroende på om det är burhöns, frigående, eller ekologiska. Skillnaden i livsmiljö är stor, även mellan frigående höns och ekologiska.

Tänk 37 hönor på ett pingisbord. Så trångt får frigående höns hållas. Nio höns per kvadratmeter och ett liv utan att någonsin befinna dig under bar himmel, med solens strålar och vårvindens fläkt. För ekologiska höns är däremot utemiljö en förutsättning för certifiering. Hönorna som värper ekologiska ägg har krav på 50 procent mer plats per höna inomhus, och ytterligare fyra kvadratmeter per höna utomhus. Fodret hönsen får är ekologiskt vilket i sin tur värnar de utsatta bina och den biologiska mångfalden ute på åkrarna.

Sverige har ett djurskydd i absoluta världsklass. Att välja svenskt är att välja klokt. Samtidigt råder det inget tvivel om att livsmiljön ser väldigt olika ut mellan djur och djur även i Sverige. Miljöpartiet månar om djuren. Därför är valet av ekologiska ägg självklart för oss när stora offentliga aktörer, såsom Region Skåne, gör sin upphandling.

Tyvärr resonerar andra partier annorlunda. Sverigedemokraterna fick med sig Allianspartierna i att sänka ambitionerna för djurvälståndet. Strax innan påsk förra året beslutade Servicenämnden i Region Skåne att det nu är höns utan tillgång till utemiljö som ska värpa fram äggen som serveras inom verksamheten på till exempel sjukhusen.

Sen Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna tog över styret i Region Skåne har ekologiska produkter fått stryka på foten i upphandling efter upphandling. Det är fel väg att gå i tider där larmrapporterna avlöser varandra om bi-död och utsatta ekosystem. Att allianspartierna tar armkrok med sverigedemokrater så att hönor inte längre får uppleva bar himmel över sina små hönskammar är sorgligt. Till påsken tänker vi lite extra på hönsen. Glada hönor kräver ett politiskt styre i regionen som bryr sig mer om djuren.

Angela Everbäck,

ledamot för Miljöpartiet i servicenämnden i Region Skåne.

Mätta Ivarsson,

gruppledare för Miljöpartiet i Region Skåne

Debatt

Dra tillbaka LSS-utredningen

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Rättsosäkerhet, avsaknad av barnrättsperspektiv och en svällande statlig byråkrati träder fram i svaren från organisationer och myndigheter om LSS-utredningens förslag. Utredningen håller inte. Vi vill inte att förslagen används till annat än returpapper. Det skriver fyra liberaler.

LSS är en av de största frihetsreformer som införts i Sverige. Den ger människor med funktionsnedsättningar möjlighet att forma sitt eget liv och delta i samhället på sina villkor genom rätten till personlig assistent. Den förändrar livet för hela familjer. LSS ska handla om möjligheter, om friheten att leva sitt liv och bli sitt bästa jag, oavsett funktion.

Regeringen hävdar att kostnaderna för LSS steg för mycket och gav direktiv till Försäkringskassan att dämpa kostnadsutvecklingen. Redan när regeringens LSS-utredning lämnades över för två år sedan var kritiken massiv från oss liberaler. Även funktionsrättsrörelsen framförde starka invändningar. Mot mångas inrådan valde regeringen att skicka den på remiss. Remissvaren från tunga remissinstanser bekräftar nu det Liberalerna sa ända från början: utredningen håller inte och borde ha kastats i returtunnan.

Funktionsrättsrörelsen och branschens dom är fortsatt hård och de får nu sällskap av tunga instanser. Som exempel konstaterar Justitieombudsmannen beskt att betänkandet innehåller flera förslag till bestämmelser som inte lever upp till de krav som måste kunna ställas på tydlighet och förutsägbarhet.

Barnombudsmannen är med rätta mycket kritisk till att LSS-utredningens förslag till ny lagstiftning är svagare än barnkonventionen. Det är sorgligt att barnens rätt inte beaktats bättre.

Fusk och kriminalitet inom assistansområdet måste stoppas, men även här sågas utredningens förslag. Ekobrottsmyndigheten konstaterar helt frankt att förslagen inte duger.

Datainspektionen tillstyrker heller inte förslagen - det saknas nämligen en analys av hur de kan slå mot enskilda människors personliga integritet. Detta är minst sagt häpnadsväckande i ett förslag till sådan lag som innebär att medborgare tvingas lämna ut de mest privata delarna av sina liv för att få rätt till stöd. Förslagen rör en stor mängd integritetskänslig information och som medborgare måste vi kunna kräva att så viktiga utredningar som LSS-utredningen åtminstone uppfyller de grundläggande kraven.

Denna utredning duger helt enkelt inte. Den kommer inte att vara till hjälp för att återupprätta LSS, den personliga assistansen, människors frihet eller ett samhälle där alla kan bidra efter sin egen förmåga. Hela pappershögen behöver åka i returtunnan. Dra tillbaka den, regeringen.

Inger Tolsved Rosenkvist,

regionpolitiker i Skåne (L) och funkismamma

Bengt Eliasson,

funktionsrättspolitisk talesperson (L)

Lina Nordquist,

socialpolitisk talesperson (L)

Jan Myhrman,

ordf Funktionella liberaler

Debatt

Krångel och förseningar lamslår företag

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vaccineringen mot Covid19 skapar hopp om en värld där vi åter kan leva våra liv utan att förhålla oss till restriktioner och rädsla för smittspridning. Om den värld vi då kommer tillbaka till snabbt ska kunna återhämta sig måste jobb och företag som i grunden är livskraftiga räddas från att gå under.

Regeringen har under pandemins gång beslutat om flera olika stöd till näringslivet, stöd som varit avgörande för att undvika de värsta scenarierna för ekonomin. Men många av stöden når inte ut till företagen i tid, på grund av krångel och långa handläggningstider. Företag som permitterar personal tvingas nu vänta i månader på att få ersättning utbetald. Samtidigt ökar antalet konkurser och rekonstruktioner i de drabbade branscherna.

Det är en bisarr situation att företag tillåts gå omkull i väntan på stöd som de är berättigade till. Oklara regler, och svårigheter att få tydliga besked från Tillväxtverket, skapar därtill en osäker situation för många företagare. Skånska Dagbladet har i dagarna rapporterat om hur restaurang Julie i Malmö kämpar för att slippa återbetala permitteringsstöd på över 200 000 kronor, bland annat på grund av felaktiga besked från Tillväxtverket.

De är inte ensamma. I en undersökning som skickats ut till Svenskt Näringslivs företagarpanel svarade en fjärdedel av de skånska företag som korttidspermitterat att de är missnöjda med ansökningsprocessen. Var tredje svarade att de är missnöjda med tiden till utbetalning. Små fel, som att man glömt fylla i en rad i ansökningsblanketten eller att avstämningar kommit in enstaka dagar för sent, kan leda till avslag eller krav på full återbetalning. Detta trots att företagen i sak uppfyller alla krav för att få stöden. Det är varken rimligt eller skäligt.

Frustrationen är stor hos de företag som hör av sig till oss med berättelser om hur de försöker rätta till felaktigheter eller få förtydliganden från Tillväxtverket, men möts av långa svarstider och otydliga besked.

Problemet bottnar i flera grundläggande fel. Myndigheten har inte tidigare haft vanan att hantera den här typen av ansökningar i så pass stora volymer som nu har inkommit. Regeringen har inte heller gett dem de resurser som behövs eller sänt tillräckligt tydliga styrsignaler. Man har inte heller tydliggjort hur lagstiftningen ska tolkas i de fall där det varit uppenbart att det funnits ett sådant behov.

När en ny ansökningsperiod för korttidspermitteringarna nu öppnar upp har vi tryckt på för att det ska finnas system som varnar företagarna redan när de skickar in ansökan ifall någon del inte är komplett eller korrekt ifylld. Förhoppningsvis kan det minska antalet onödiga avslag. Att pengarna når ut till de företagarna som behöver det, och är berättigade till det, är avgörande. Och de behöver stöden nu, inte senare.

Carina Centrén,

regionchef Svenskt Näringsliv Skåne

Claes Sandvig,

regionansvarig Visita Södra

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL