Annons

Stå upp för forskningen

Publicerad 27 juli 2020 • Uppdaterad 13 december 2021

Mer forskning behövs, bland annat för att utveckla vaccin. Foto: TT
Mer forskning behövs, bland annat för att utveckla vaccin. Foto: TT
Annons

Coronapandemin visar hur svårt det är att förutse vilka kriser vi kan drabbas av och vilken forskning vi behöver för att lösa dem. För att stå bättre rustade inför nästa kris bör riksdagen prioritera forskning av allra högsta kvalitet.

Coronapandemin har drabbat Sverige hårt. Under första halvåret 2020 miste 5 398 svenskar livet av sjukdomen. Enbart i Skåne hade 3 001 personer drabbats och 245 personer dött i Covid-19.

Trots att viruset inte var känt för ett år sedan, är vi i dag beroende av tidigare forskningsframsteg för att lösa krisen. Mycket baseras på svensk forskning, exempelvis tekniken för att hitta antikroppsbildande celler som utvecklades vid Göteborgs Universitet. Komponenter som togs fram av Uppsalaforskare används i utvecklingen av vaccin mot covid-19-viruset världen över. Inget av dessa forskningsprojekt syftade uttryckligen till att möta ett coronavirus i en pandemi. Men deras nytta ser vi nu.

Angelägna samhällsutmaningar gör det frestande att snävt styra forskningsmedel för att ”beställa” lösningar på aktuella problem. Men så fungerar inte uppbyggnaden av ny kunskap. Om forskningen blir för detaljstyrd riskerar vi att söka på fel ställe och missa avgörande upptäckter. När forskningsmedel istället i första hand fördelas utifrån högsta vetenskapliga kvalitet kan oväntade men avgörande framsteg göras.

Höstens forskningsproposition kan möjliggöra långsiktiga politiska åtaganden som rustar oss inför nästa kris. Vi föreslår därför:

Stärk den fria forskningen så att kvaliteten och hållbarheten i svensk forskning värnas. Vi föreslår en stegvis höjning av anslagen till statliga Vetenskapsrådet, som fördelar medel till oberoende forskning efter kvalificerad kvalitetsgranskning, så att de fördubblas och omfattar 12 miljarder om fyra år.

Inför ett enprocentsmål i forskningspropositionen. Det råder stor politisk enighet om att Sverige ska vara en ledande forskningsnation, men det kräver också resurser. Höj de statliga anslagen till forskning och utveckling under en femårsperiod, till 1,0 procent av BNP jämfört med dagens 0,75 procent.

I samband med forskningspropositionen har riksdagsledamöter från Skåne möjlighet att påverka svensk forskning för lång tid framöver genom att kräva en forskningspolitik som gör oss rustade att lösa framtidens kriser!

Göran K. Hansson

ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien

Annons

Hans Ellegren

vice preses, Kungl. Vetenskapsakademien

Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons