Opinion

Vilken svensks tiger

En tecknad insekt med svastikor på och en brittisk kvinna på shoppingtur.
Foto: Imperial War Museum
Opinion
Opinion Turerna kring komikern Aron Flams användning av symbolen en svensk tiger fortsätter. Han ställs inför rätta i september för att på ett bokomslag använt den klassiska illustrationen av en randig svensk tiger, men omarbetad så den gör Hitlerhälsning och är dekorerad med hakkors, eftersom boken diskuterar huruvida Sverige var för eftergivet mot Nazityskland.

Skånska Beredskapsmuseet äger upphovsrätten till tigerbilden och trots att Flams omslag är såpass omarbetat att det blir en annan bild håller man på den rätten och menar att Flam inte får ha en blågultiger alls.

Det är begripligt att Aron Flams omslag väcker känslor: det är just därför det är så effektivt att använda tigern och sätta hakkors på den. Det ingen rolig bild, men det är å andra sidan ingen rolig tanke om Sverige gav efter för Nazityskland, så det finns ingen anledning att sätta ett lättsamt omslag på den.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Krönika: Ett 80-årsminne: Då blev Finlands sak inte vår

Det så kallade fortsättningskriget i Finland skapade spänningar mellan Finland och Sverige.
Foto: PRESSENS BILD
Opinion
Opinion

Midsommaraftonen den 25 juni 1941, i dag för 80 år sedan, angrep sovjetiska bombplan städer i södra Finland. Det s k fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen hade börjat. Det skulle pågå i tre år och tre månader. Ändå minns svenskar mest fortsättningskriget för den s k midsommarkrisen, som höll på att spränga samlingsregeringen sedan tyskarna begärt att få sända stridande trupp till Finland på svensk järnväg. Efter hetsig och hastig beslutsgång i partier och regering beviljades genomfart för den s.k. Engelbrechtdivisionen ehuru dess insats på nordfronten i Finland blev försumbar.

Finlands sak blev inte vår sak den här gången. Anledningen var Finlands samarbete med den nazityska krigsmakten. Svenskarna hade på nära håll sett med vilken brutalitet tyskarna gick fram i främst Norge. Hur kunde då mesalliansen mellan demokratin Finland och Hitlers Tyskland uppstå? Efter vinterkriget saknade Finland både bostäder, byggnadsmaterial, petroleum, livsmedel och andra nödvändiga varor. Sovjet hotade ideligen med nytt anfall. Tyskland erbjöd varor och vapen därtill. Men priset var högt; Finland skulle delta i anfallet mot Sovjetunionen. Beslutet hade fattats av en liten grupp finska politiker och militärer ehuru finske ÖB:n Gustav Mannerheim beskrev Finland som ”medkrigförande” och inte allierat med Tyskland. Men få i väst köpte den formuleringen.

Säkert fanns det sympati främst i Sverige när områden som förlorats i vinterkriget återtogs av den finska armén, som omorganiserats, förstärkt vapenarsenalen och tillförts en ny välutbildad befälskader. Men när enheter överraskande snabbt nådde ända till Onega och Petrozavodsk beträddes mark som aldrig varit finsk. Från 1941 till försommaren 1944 rådde ställningskrig. När tyskarna kastades tillbaka i söder brakade Röda arméns offensiv loss på den finska fronten. Finländarna retirerade under blodiga anfall och motanfall. I juni-juli rasade Nordens dittills största slag vid Tali-Ihantala i Karelen. Den finska armén stödd av tyskt flyg och pansar lyckades bromsa fiendens offensiv till priset av ohyggliga förluster på båda sidor. Sedan mojnade den sovjetiska offensiven fram till september 1944 då vapnen tystnade. Det hårda finska motståndet liksom den sovjetiska prioriteringen av kapplöpningen mot Berlin styrde därvidlag det sovjetiska överkommandot.

Genom en snillrik diplomatisk manöver sade finländarna upp samarbetet med tyskarna. Finland ålades i fredsvillkoren att avväpna tyska förband vilket ledde till det tredje kriget för Finland inom andra världskrigets ram. Freden innebar ytterligare inskränkningar av finländskt territorium, ett krigsskadestånd till Sovjetunionen som per invånare var det högsta som något land betalat efter andra världskriget. Vidare förpliktigades Finland att hålla rättegång mot de politiker och militärer som ansågs särskilt ansvariga för krigsutbrottet. Åtta av dem, bl a förre presidenten Risto Ryti, dömdes till fängelse även om de släpptes innan straffet nått full verkställelse.

Finlands ekonomi drabbades återigen hårt. 70 000 finländska barn fick fosterhem i Sverige. Dit sökte sig också många flyktingar. Finland hade under den nye presidenten Mannerheim stakat ut en ny utrikespolitik med ett gott förhållande till Sovjet som överordnat mål. Fortsättningskriget krävde närmare 60 000 finska och 256 000 ryska soldaters liv; ett förödande facit. Finland ockuperades aldrig. Men de stupade var medborgare i sin bästa ålder med krafter och begåvningar som så väl hade behövts när freden och återuppbyggnaden äntligen tog vid.

Billy Bengtsson

Opinion

Är karriären slut vid 55?

55-plussare har mycket att tillföra arbetslivet, skriver Pia Sander, VD, Interim Minds.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Opinion
Debatt

Omorganisation, neddragning eller bara en önskan om att lämna ekorrhjulet. Det finns en rad skäl till att 55-plussare hamnar utanför den traditionella arbetsmarknaden. Plötsligt upplever många att den långa karriären och alla erfarenheter inte alls är en merit, trots att företag och organisationer uttrycker kompetensbrist som det största hindret för tillväxt. Rekryterare som tidigare hörde av sig med nya spännande erbjudanden slutar att ringa och dessa tillgängliga jobbkandidater får nu istället höra att de är överkvalificerade. Att så många erfarna individer vill jobba men inte får, är ett enormt resursslöseri. Erfarenhet måste väl vara något positivt?

Det finns en mängd fördelar med att anställa en 55-plussare. Många upplever sig mer landade och tryggare i sig själva. Med åldern förbättras också förmågan att se mönster och sammanhang baserat på inlärt beteende och erfarenhet. Problemlösningsförmågan ökar och genom att bli bättre på riskbedömning kan gamla misstag undvikas. Visst minskar förmågan att snabbt ta in ny information, men att äldre saknar driv och initiativförmåga är bara en myt.

Att vara överkvalificerad betyder ofta för dyr. Men stämmer det? Den som aktivt väljer en ny inriktning är fullt medveten om att lönen är lägre i en roll med mindre ansvar. Kanske har barnen flyttat ut, den ekonomiska friheten är större och en fast lön inte lika viktig. Många är också villiga att gå ner i tid och kan tänka sig flexiblare anställningsformer. Interim Management som vuxit starkt de senaste åren kan vara ett bra sätt för företag och organisationer att snabbt få in erfaren kompetens under en tidsbegränsad period.

Med åren förändras också mål och prioriteringar och saker som var livsviktiga förr visar sig vara rätt så oviktiga trots allt. Fina titlar och att klättra i hierarkin blir för många sekundärt, medan det som kvarstår är drivkraften att få jobba med spännande och utmanande frågor. Många är heller inte lika upptagna av att skapa ett liv med partner, barn och renoveringsprojekt, utan kan ha fullt fokus på jobbet. Dessutom har de lägre sjukskrivningstal, de blir mer sällan utbrända, de är inte föräldralediga och vabbar inte.

Med åldern ökar förståelsen och empatin för andra människor och flertalet har en större acceptans för både egna och andras tillkortakommanden. Många uttrycker att de nu hellre utvecklar andra än sig själva. Med ökad rörlighet på arbetsmarknaden och en flexiblare syn på anställning kan 55-plussare vara just den där värdefulla organisatoriska pusselbiten som saknas. Våra allt längre och hälsosammare liv gör att karriärnormen behöver utvecklas – de flesta ska trots allt hinna med flera karriärer under sin arbetsföra tid i livet.

Pia Sander, VD, Interim Minds

Opinion

Undvik politiskt kaos!

Nya talmansrundor eller nyval väntar.
Foto: Nils Petter Nilsson / TT
Opinion
Opinion

För första gången någonsin avsattes på måndagen en svensk statsminister genom en misstroendeomröstning i Sveriges riksdag. Vänsterpartiet stödde Sverigedemokraternas initiativ till misstroendeomröstning – och backades upp av Moderaterna och Kristdemokraterna.

Jimmie Åkesson förklarade att det var en ”glädjens dag” att få avsätta Stefan Löfvén, vilket han kan tacka Nooshi Dagostar för. Att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet tar gemensamt ansvar för landet finns inte på kartan. Ändå har de, uppbackade av Moderaterna och Kristdemokraterna, lyckats kasta landet in i en osäker politisk situation. Att agera så är oansvarigt.

Midsommarveckan blir avgörande för vad som händer framöver. Den avsatte statsministern har två alternativ under de kommande dagarna. Antingen avgår han och överlåter till talman Norlén att starta talmansrundor eller så utlyser han extraval. Även om man kan hoppas på en snar lösning under de närmaste dagarnas diskussioner partierna emellan kan ett extraval i september inte uteslutas. Bara ett år före ordinarie riksdagsval.

Ett tungt ansvar för den uppkomna situationen faller på Vänsterpartiet. Trots en utsträckt hand från januaripartierna om att överlåta till bostadsmarknadens parter att förhandla om hyressättning i nyproduktionen, som Dagostar krävt, stödde Vänsterpartiet Sverigedemokraternas misstroendeyrkande. Eftersom det inte har lagts fram något regeringsförslag om ”marknadshyror” framstår agerandet som politisk skuggboxning. När omröstningen väl var över hoppades Nooshi Dagostar ändå att Löfvén ska fortsätta som statsminister.

Som Centerpartiets Annie Lööf säger måste partierna ”sätta sakpolitiken och lösningar för människors vardag före politiskt spel”. Det handlar om att ta ansvar för Sverige och undvika politiskt kaos. Låt oss hoppas att det snart åter finns en fungerande regering på plats. Annars kan läget bli allvarligt fortare än vi kanske tror.

Håkan Larsson

Opinion

Valfläsk som luktar illa

Opinion
Opinion

Vem behöver och vill ha familjeveckan? En del av januariöverenskommelsen är införandet av en familjevecka för föräldrar med barn mellan 4 och 16 års ålder. Åldersgränsen utgår från perioden efter den vanliga föräldraförsäkringen. Har man gemensam vårdnad skall bägge föräldrarna dela på dagarna, tre dagar var oavsett vilka praktiska möjligheter de har att ta ut ledigheten.

Om något kan betecknas som ett valfläsk är det denna reform. Lyxreform passar också bra.

Redan idag ligger vi i världstopp med 5 eller 6 veckors semester beroende på under vilka kollektivavtal man jobbar. Min egen erfarenhet är att det är på gränsen till väl många dagar, många har svårt att göra något meningsfullt med så många ledighetsdagar. Och vilka 12-plus-åringar behöver mamma och pappa att umgås med om det är en enstaka studiedag i skolan.

Jag är en stark anhängare av välfärdssystemen. Men det finns gott om andra behov som i så fall är angelägnare än ännu fler ledighetsveckor med barnen. Så här med lite facit över ett långt yrkesliv hade jag t.ex uppskattat att i så fall haft ledighetsdagar för att hinna umgås med mina föräldrar på ålderns höst innan de gick bort. Ett annat alternativ skulle vara att staten ger landsting och kommunerna dessa 4-5 miljarder till vårdpersonal som slitit så hårt under både fysiskt och pressade förhållanden under pandemin. Men det bästa är att spara in den utgiften.

Lars J Eriksson

Opinion

Låt parterna förhandla

Löfven och Lööf försöker blidka Vänsterpartiet.
Foto: Lars Schröder/TT
Opinion
Opinion

På söndagen föreslog Stefan Löfvén och Annie Lööf vid en gemensam presskonferens att frågan om hyresmodellen i nyproduktionen ska överlämnas till parterna på bostadsmarknaden. De ges möjlighet att förhandla fram en gemensam lösning. Ett bra förslag i samklang med den svenska modellen. Ska man rikta någon kritik så är det att förslaget kunde ha lagts fram tidigare.

Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Allmännyttan får, om Januaripartiernas förslag blir verklighet, tiden fram till den 1 september för att finna en gemensam lösning. I så fall kommer denna att förverkligas.

Vänsterpartiet borde uppskatta den utsträckta handen från Löfvén och Lööf, men icke. Trots att förhandlingar mellan parterna var ett av alternativen när partiet i förra veckan hotade med misstroendeomröstning betecknar Nooshi Dadgostar tillmötesgåendet som oseriöst och ”politisk teater”. Därför verkar det troligt att den planerade misstroendeomröstningen idag kommer att genomföras. Även om man kan hoppas på att förnuftet infinner sig i sista stund.

Att Vänsterpartiet har lierat sig med Sverigedemokraterna för att fälla statsministern – och att Moderaterna och Kristdemokraterna ger sitt stöd till de båda ytterkantspartierna – framstår som absurt. Att kasta Sverige ut i en politisk kris i en pandemi, endast ett år före ordinarie val, är direkt oansvarigt. Särskilt som de fyra partierna inte är beredda att ta gemensamt regeringsansvar om de skulle få sin vilja igenom.

En lärdom bör vara att, efter förebild från Tyskland, överväga införande av ”konstruktivt misstroendevotum”, som statsvetaren Olof Petersson föreslagit. Det skulle hindra regeringskriser av den nu aktuella typen. Visst ska en riksdagsmajoritet kunna tvinga en regering att avgå. Men då måste partierna bakom en misstroendeförklaring vara beredda att själva omgående ta över regeringsmakten. Med en sådan regel skulle vi ha sluppit dagens politiska kris.

Låt bostadsmarknadens parter finna en gemensam lösning när det gäller hyresfrågorna. Talmansrundor eller extraval är inte vad Sverige behöver i nuvarande läge.

Håkan Larsson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Sverigecasino.com

Casinobranschen 2021

Sverigecasino.com Casinobranschen är en bransch som i allra högsta grad blir påverkad av teknikens framsteg. Om du spelat på online casinon under flera år har du troligtvis lagt märke till dessa förändringar. Mobilt BankID, Swish och Live casinon är uppfinningar som bara under de senaste åren blivit enormt populära.

Men hur kommer framtiden se ut för online casinon? Och kanske främst – Hur kommer casinobranschen se ut 2021?

Casinobranschen förändras just nu på två fronter. I denna artikel kommer vi främst fokusera på hur tekniken förändrar online casinon, men vi ska snabbt även nämna Spelinspektionens nya tillfälliga restriktioner.

Under februari 2020 slog Corona pandemin till fullt ut. Detta har resulterat i att personer spenderar mer tid hemma och kanske främst framför sina skärmar. Regeringen fångade snabbt upp risken med att personer sitter hemma i korrelation till spelmissbruk. Därför har regeringen tillsammans med Spelinspektionen infört tillfälliga restriktioner för spel vid online casinon. Restriktionerna ska gälla fram till juni 2021.

Tillfälliga restriktioner:

* Online casinon får inte dela ut bonusar som överstiger 100 kronor.

* Spelare får inte omsätta över 5000 kronor i veckan på online casinon.

* Spelare måste sätta upp en spelgräns för sitt spelande.

Restriktionerna har mött en hel del kritik. Casinobranschen har uppmärksammat de risker som finns med att ha hårda restriktioner på svenska casinon. Svenska spelare kan istället dras till casinon utan svensk spellicens för att få ta del av höga bonusar och färre krav på omsättning.

Teknik + Online casinon = Sant!

Som vi tidigare nämnt har teknikens framsteg även påverkat online casinon. Online casinon har blivit mer tillgängliga och användarvänliga. Mobilt BankID, Swish och Live casinon är tre exempel på tekniska framsteg som haft stor positiv påverkan på online casinon.

Vad har framtiden mer att erbjuda? Kommer vi kunna spela online casinon via hologram? Kommer online casinon blir ännu större och ännu mer väldesignade? Vi har funderat ut på vad vi vill se på online casinon i framtiden och kommit fram till två idéer. Det vi vill se är Virtual reality och Gamification. Vad dessa två termer innebär och vad de skulle bidra med till online casinon har vi listat nedan.

Virtual reality!

Virtual reality – även kallat VR – slog igenom för några år sedan. VR ger människor en unik möjlighet att försätta sig i en annan/parallell verklighet. Under bara några år har tekniken förfinats och utvecklats. Man kan numera använda VR när man spelar TV- och datorspel genom att ta på sig ett par glasögon.

Skulle spelbranschen anamma möjligheten med VR skulle det kunna innebära stora framsteg för spelbranschen. Det vi hoppas på är att människor ifrån sitt egna hem ska kunna ha en hel casinoupplevelse. I Sverige finns det i dagsläget bara tre fysiska casinon och Las Vegas ligger på andra sidan Atlanten vilket innebär att möjligheterna att besöka ett fysiskt casino är begränsade. Det är därför vi tror att VR skulle kunna göra en stor skillnad för spelares spelupplevelse.

Tänk om man med hjälp av VR kunde befinna sig i ett lyxigt casino, mingla med andra spelare och kanske till och med spela i eller kolla på stora pokerturneringar. Vi håller tummarna för VR helt enkelt.

Gamification!

Gamification är inte riktigt lika känt som VR är för gemene man. Gamification är ett nytt begrepp som innebär att man bygger upp hela hemsidor med syftet att det är mer som ett TV- eller datorspel än en faktisk hemsida. Detta brukar vara väldigt uppskattat av de personer som sedan använder hemsidan.

Idén med Gamification är att spelupplevelsen på en hemsida ska starta innan man påbörjat första spelet. För online casinon kan det exempelvis vara så att runt om på hela hemsidan finns det små uppdrag som spelaren ska genomföra som inte direkt är kopplade till casinospel. Oftast brukar inte dessa uppdrag belönas med pengar men istället kan man få ta del av olika fördelar när man sedan spelar på casinot.

Ett område som verkligen lyckats använda Gamification på ett önskvärt sätt är skola och utbildning. Forskning har tydligt visat att elever blir mer intresserade och håller fokus längre under lektioner om uppgifterna är utformade som ett spel istället för på ett traditionellt sätt. Appar som exempelvis Hej Albert har fått enormt genomslag och blivit omättligt populärt.

Sammanfattning

Framtiden för online casinon kan kännas något oviss. Tekniska framsteg görs hela tiden men det tillkommer hårda restriktioner och nya lagar. Att svenska spelare kommer börja röra sig till utländska casinosajter om restriktionerna blir fler känns som en självklarhet. Det kommer i så fall innebära att restriktionerna egentligen skälper mer än de hjälper.

När det kommer till tekniken ser framtiden ljusare ut. Under 2021 tror vi att vi kommer se flera spännande tekniska framsteg för online casinobranschen. Virtual reality (VR) och Gamification är två saker vi håller tummarna för. Här tror vi att möjligheterna är oändliga och att dessa två uppfinningar verkligen kan bidra till en härlig casinomiljö online.

Opinion

Dadgostar har målat in sig i ett hörn

Opinion
Opinion

Plötsligt har konfliktnivån i svensk politik ökat. Vänsterpartiet hotar med misstroendeförklaring och Sverigedemokraterna testar hållbarheten i det utspelet genom att hinna först med att väcka en sådan misstroendeförklaring. Därmed har SD tvingad in Nooshi Dadgostar i ett hörn. Denna missnöjesallians är inte helt ologisk, såväl SD som V är emot marknadshyror. Mindre trovärdighet har det att M och KD hakar på eftersom bägge är för marknadshyror.

I debatten och på sociala medier flödar det av inlägg om vem som är ansvarslös. Den debatten bör rikta fokus mot statsminister Stefan Löfven. Han skrev under januariöverenskommelsen trots att han visste att frågan om marknadshyror hade stor sprängkraft och var en hjärtefråga för Vänsterpartiet. Han har inte ens velat sätta sig ner och diskutera frågan med Nooshi Dadgostar, ett rätt fult agerande.

Nooshi Dadgostar har målat in sig i ett hörn. Även om hennes väljare avskyr tanken på marknadshyror, även i nybyggnation, så är även gemensamt agerande med Sverigedemokraterna ett rött skynke. Den enkla lösningen kan bli att Vänsterpartisterna lägger ner sina röster på måndag, alternativt att partiet tillåter fri röstning och tillräckligt många lägger ner sina röster eller röstar ja till stöd för sittande regering med Stefan Löfven som statsminister.

Lars J Eriksson

Opinion

Nystart för Norden

Norden måste ta sig samman och samarbeta mer.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Sommaren 2019 förklarade statsministrarna att Norden ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region” till 2030. Mindre än ett år senare var den vackra visionen glömd och utan samordning valde länderna olika strategier för att möta pandemin. Gränserna stängdes för första gången sedan andra världskriget. Konsekvenserna för gränsregionerna blev särskilt allvarliga.

Så snart den akuta pandemikrisen är över krävs det därför mer än vackra ord för att ge Norden den nystart för samarbetet som behövs. Det är bra att de nordiska samarbetsministrarna har tillsatt en utredning om nordiskt samarbete under kristider och att man har börjat diskutera vaccinsamarbete. Men det räcker inte!

Ett starkt Norden är bra för oss själva – och för omvärlden. Tillsammans skulle de nordiska länderna ha en stark röst i världen. Norden är världens tionde eller elfte största ekonomi, större än Ryssland.

Likheterna i Norden är stora; historiskt, kulturellt och språkligt. Ändå finns en misstro länderna emellan, som hittills har lagt hinder i vägen för ett nära, förtroendefullt samarbete som borde vara i vårt gemensamma intresse. Måhända beror misstron, som journalisten Bengt Lindroth menar i boken ”Vi som inte var med i kriget”, på att vi i Sverige inte har de kollektiva minnen av andra världskriget som våra grannar. Grannarna reagerar, som Lindroth skriver, mot att svenskarna är ”så ängsligt politiskt korrekta eller naiva eller extrema och att de anser sig veta bättre än andra”. En kritik som vi bör ta till oss.

Nu gäller det att lämna misstron bakom oss och se framåt. Det folkliga stödet för ett närmare nordiskt samarbete är trots allt starkt och de styrande måste nu göra verkstad av den nödvändiga nystarten. Olika relationer till Bryssel får inte hindra detta. För övrigt är det oacceptabelt att de små resurserna till det nordiska samarbetet dras ned samtidigt som gigantiska summor går till EU…

Ska visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region om mindre än tio år bli verklighet finns ingen tid att förspilla. Norden måste ta sig samman!

Håkan Larsson

Opinion

Juholts uppgång och fall

Fortfarande finns många frågetecken kring Håkan Juholts korta karriär som partiledare.
Foto: Bertil Ericson / TT
Opinion
Opinion

På flera vänners rekommendationer såg jag häromdagen Tom Alandhs dokumentär om Håkan Juholt, Partiledaren som klev ut i kylan. Som alltid när Tom Alandh producerat håller det hög kvalitet, inte minst för att han har en berättarröst som suger in en i berättelsen. Ändå är slutintrycket att programmet lämnar tittaren kvar med frågan, varför tvingades Juholt så snabbt att avgå.

Efter valet 2010 rådde det fullt inbördeskrig inom Socialdemokratin. Mona Sahlin fick inte ens chansen att välja tidpunkt för sin avgång, hon bokstavligen kördes ut ur partitoppen. Det agerandet, om än cyniskt, hade gått att förstå om partiet haft en given efterträdare på lut. Men det fanns inte. Thomas Östros ville, men hade alltför många fiender. Carin Jämtin kunde ha platsat, men ville inte. Det var helt tomt. Då dök Juholt upp som gubben ur lådan, i det närmaste helt okänd men med en het önskan om att leda partiet och lägga om kursen mer åt vänster.

Jag ringde några goda vänner, tidigare centerriksdagsmän, och bägge var lyriska över Juholt som person, även om de stod långt ifrån honom politiskt. Bättre person kan de inte få, kostaterade en. Det är annat än vad Mona Sahlin skrivit i sin senaste bok, när hon och medarbetare spekulerade om vem som kunde bli efterträdare fanns han inte ens med bland 100 tänkbara kandidater.

Håkan Juholt höll knappast måttet, i mina ögon var han rätt flummig, och Alandhs dokumentär motsäger inte den bilden. När Juholt talar om något slags kindpussande klägg i Stockholm som styr partiet talar det emot att Stefan Löfven lyckades bli partiledare.

Mest förvånande är att såren inom partiet tycks bestå. Inga som Tom Alandh talat med vill ställa upp och berätta hur det gick till när Håkan Juholt valdes och senare manövrerades ut, trots de snart elva år som gått.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL