Författaren och illustratören Jan Lööf får Göteborgs filmfestival nya barn- och ungdomsfestival Prismas hederspris.

"Som regissör, tecknare, skådespelare och musiker har han skapat oförglömliga figurer och halsbrytande historier. 'Skrotnisse och hans vänner', 'Felix' och 'Tårtan' har kittlat fantasin hos generationer av unga", säger filmfestivalens konstnärlige ledare Jonas Holmberg i ett pressmeddelande.

Lööf är den andra mottagaren av priset sedan Prisma startades förra året. Årets festival äger rum på Draken i Göteborg och på sju andra platser i Västra Götaland 22–26 oktober.

Årets invigningsfilm blir "Nelly Rapp – monsteragent" i regi av Amanda Adolfsson.

Cocoxochitl kallade aztekerna den färgglada blomma som så småningom skulle föras till Europa och få namnet dahlia, namngiven efter Carl von Linnés lärjunge Anders Dahl.

I somras gick debatten varm om just Carl von Linné. Vissa menade att Linnés statyer borde rivas på grund av hans kategoriska uppdelning av mänskligheten i olika grupper. Andra menade att han var en svensk nationalskatt eller framhöll att anklagelserna om rasbiologi var överdrivna och byggde på missförstånd.

I utställningen "Markkontroll", som blandar fotografier och installationer med akvareller och ljudkonst, blir det åtminstone tydligt att Linnés sätt att hierarkisera och klassificera växter efter den "binominala nomenklaturen" raderade ut mycket av deras ursprung.

– Redan de tidiga naturexpeditionerna ville ju gärna uppkalla växter efter kända personer i väst, men från och med Carl von Linné och hans system var tanken ganska mycket att "städa bort det gamla". Ursprungliga namn och kunskaper skulle ge plats för det här logiska systemet som alla skulle kunna förstå, säger Sofia Johansson som är museiintendent på Bildmuseet i Umeå.

Asiatisk växt i Amazonas

Betydelsen av växternas historieomskrivning uppmärksammas bland annat i konstnärerna Hanan Benammar och Maria Thereza Alves verk. Alves har bidragit med skulpturer i brons föreställande frukter från jackfrukträdet trädet, som från början kommer från sydöstra Asien men fördes till Brasilien av portugisiska kolonisatörer. I dag har det ersatt ursprunglig flora i landets regnskogar.

Sofia Johansson hoppas att utställningen ska väcka tankar kring vem som haft makten att definiera växternas betydelse, och om den går att återerövra?

– Ursprungliga namn hade ofta att göra med användningsområden, som medicinska växter, födoämnen eller i magiska ritualer, berättar Sofia Johansson.

Imperiebyggande

Klassifikation är ett av tre teman i "Markkontroll". Utställningen utforskar även växter som handelsvara, och ger en historisk blick på de tidiga naturexpeditionerna från 1500-talet fram till 1700-talet när västvärlden hade kapplöpning i imperiebyggande och kolonialstaterna kartlade både växter och nya territorier.

– I efterfölje så ockuperade och plundrade man. Inom växthistoria finns många kopplingar till kolonialismen och allt som har med den att göra, som slaveri och triangelhandel, säger Sofia Johansson.

Utställningens enda svenska konstnär är Gerd Aurell. Hon har fokuserat på växternas koppling till politik och särskilt på hur skogsbruket på 1960-talet i norra Skandinavien använde växtgiftet hormoslyr som fick allvarliga konsekvenser för naturen.

– Det man ville bli av med var lövträd, eftersom det inte var lika lönsamt. Så fort man huggit ett kalhygge stack det upp lövträd som hindrade barrträden att komma upp. Resultatet är att det som i dag kallas "biologisk mångfald" har blivit kraftigt begränsad i de här områdena, och det är ganska stora områden vi pratar om, säger Sofia Johansson.

"Markkontroll" öppnar 27 september och pågår till 11 april nästa år.

Kristoffer Viita/TT

SVT-hallåan, programledaren och författaren Jovan Radomir blir ny programledare i "Go'kväll", skriver Aftonbladet.

– Det känns verkligen jätteroligt, framför allt är det kul att jobba med sådana otroliga proffs. Det är en varm och skön känsla, man känner sig trygg, säger han till tidningen.

Radomir ansluter till programledarna Beppe Starbrink, Pia Conde, Sofia Rågenklint och Linda Olofsson. Förstärkningen kommer efter att kollegan Inger Ljung Olsson drabbades av en stroke i somras.

Jovan Radomir sänder sitt första program 30 september.

I rådande coronatider förvandlas P3:s klubbkoncept "P3 Älskar" i år till mindre evenemang på tre orter i landet, skriver kanalen i ett pressmeddelande. Arrangemanget har premiär i Jönköping den 1 oktober, vilket följs av Stockholm den 22 oktober för att avslutas i Karlstad den 5 november.

Årets version av "P3 Älskar" består av mindre spelningar, publikmöten och livepoddar – allt i ett coronasäkrat upplägg, utlovar kanalen.

På plats i Jönköping finns bland andra P3:s Kodjo Akolor och Ayan Jamal – samt artisterna Molly Hammar, Ricky Rich, Hanna Järver och Myra Granberg, och publiken kan följa "P3 Älskar" live i radio och i sociala medier.

– Jag ser fram emot att äntligen få träffa ett begränsat antal lyssnare. Kommer bli hur fett som helst. Vi ses där, säger Kodjo Akolor, som kommer att vara på plats i Jönköping redan när frukostsessionen drar igång strax efter klockan sju den 1 oktober.

På livekonserterna finns 20 sittande publikplatser och artisterna får bjuda in sina lokala fans. Livepoddar och möten med personer bakom P3:s poddar går under rubriken "Podd & Pizza" – där de 20 personer som bjudits in även bjuds på pizza.

Bafta ska bli mer inkluderande.

Den brittiska film- och tv-akademin – som varje år delar ut Storbritanniens motsvarighet till Oscars- och Emmypriserna – ska göra genomgripande förändringar i sina regler och dessutom bjuda in tusen nya medlemmar från underrepresenterade grupper.

Totalt 120 förändringar har presenterats på Baftas hemsida. Några av de största innebär att nomineringsprocessen till akademins stora gala går från två till tre steg. För bästa film betyder det att 15 filmer först tas fram i en längre lista, som sedan krymps till fem.

Kurs i medvetet tänkande

För skådespelar- och regipriserna blir det nu sex nominerade i slutfasen, i stället för fem. På regisidan kommer 20 namn placeras i den långa listan, hälften av dem ska vara kvinnor. Däremot skrotas idén om könsneutrala skådespelarpriser.

– Hur säkra kan vi vara på att vi då får en väsentlig del kvinnliga nominerade? Om en tittar på antalet roller och ser på hur många det finns för män respektive kvinnor så är det galet, säger Marc Samuelson, chef för Baftas filmavdelning, till The Guardian.

Men det är inte bara nomineringsprocessen som ska förändras, alla nuvarande 6 700 medlemmar kommer att få svara på frågor om representation och hur de själva identifierar sig. Och för att få rösta om priserna måste de dels se 15 utvalda filmer och gå en kurs i "träning för medvetet röstande".

– Vi måste vara en spegling av samhället, inte filmindustrin. Det är viktigt, för industrin är inte tillräckligt bra (på representation) just nu, säger Baftas ordförande Krishnendu Majumdar, som tillträdde i juni, till The Guardian.

– Vad vi försöker göra är att få i ordning vårt hus och städa upp vår sida av gatan, säger Majumdar, som tillträdde i juni och då blev den förste icke-vite ordförande för organisationen.

Ska inte bli politisk

Till The Times säger han att han förstår vissa medlemmars oro över att akademin har blivit för politisk, men lovar att Bafta som organisation inte ska stödja politiska grupper som Black lives matter-rörelsen.

Åtgärderna kommer efter den skarpa kritik som riktades mot akademin i vintras, när årets nominerade till filmgalan presenterades och 20 av 20 nominerade skådespelare var vita och samtliga nominerade i regiklassen var män.

Liknande kritik har kritats mot Oscarsakademin. Den galan presenterade tidigare i september nya mångfaldskrav för de filmer som kan nomineras till bästa film.

Baftas nya regler ska gälla från och med nu och kommer alltså att märkas redan vid nästa års gala, som hålls den 11 april.

Martin Yngve/TT

Under torsdagen inleddes huvudförhandlingen i målet i Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt. Rättegången handlar om Aron Flams parodiska version av "En svensk tiger". Symbolen är upphovsrättsskyddad och motpart i målet är Beredskapsmuseet, som äger rättigheterna.

"Genomtänkt skapandeprocess"

Monique Wadsted, Flams advokat, säger i en kommentar till TT att Aron Flam under dagen utförligt berättat om hur han har tänkt och jobbat.

– Man förstår att det inte handlar om att han har kastat ur sig några hafsverk – det här är en genomtänkt skapandeprocess.

Enligt Wadsted har det också varit viktigt att beskriva att Bertil Almqvist själv var en satiriker som använde svastikor för att beskriva tystnadskultur och censur.

– Efter att ha forskat mycket har jag kommit fram till att han och Aron Flam var ganska lika. De är båda personer som inte gillar auktoriteter och som menar att det finns företeelser som bör gycklas ihjäl, säger hon.

"Upphovsrättsbrott"

Marie Andrée, ombud och medgrundare av Beredskapsmuseet, yrkar på ett skadestånd på sammanlagt 1,5 miljoner kronor, fördelat mellan museet och Bertil Almqvist dotter. Hon yrkar även på att Aron Flam förbjuds att använda verket i samtliga av sina kanaler.

Bilden av den blågula tigern är ursprungligen skapad av Bertil Almqvist och användes i en reklamkampanj för Statens informationsstyrelse under andra världskriget. I Flams version bär tigern en armbindel med ett hakkors samt gör Hitlerhälsning. Hans advokat Monique Wadsted menar att det inte rör sig om upphovsrättsbrott.

– Det här målet handlar om användning av en symbol för satir och samhällskritik – och satir och samhällskritik är yttrandefrihetens innersta kärna. Staten ska inte åtala sådant som ligger inom yttrandefrihetens innersta kärna, säger hon.

Publicerat på internet

Brottet har enligt åklagare David Ludvigsson begåtts genom ett antal bilder publicerade mellan 2017 och 2020 i sociala medier, på Aron Flams hemsida och på omslaget till Aron Flams bok "Det här är en svensk tiger".

De första bilderna som publicerades på sociala medier föreställde tigern i sin ursprungsform. Efter att Beredskapsmuseet kontaktat Flam och hotat med rättsliga åtgärder togs varianten fram där tigern bär hakkors och gör Hitlerhälsning.

– Sammanfattningsvis är det både användandet av bilden i sin ursprungliga form, samt i förändrad form som jag vill pröva om de utgör upphovsrättsintrång, säger David Ludvigsson, enligt DN.

Böckerna beslagtogs

I juni beslagtogs den tredje upplagan av Aron Flams bok "Det här är en svensk tiger" på 2 282 exemplar, där komikerns version av tigern pryder förstasidan.

I augusti beslutade Patent- och marknadsöverdomstolen att häva beslaget av boken, med motiveringen att åklagaren vid tidpunkten inte presenterat tillräckligt med underlag kring det påstådda upphovsrättsintrånget för att ett beslag skulle vara befogat.

Dom i målet meddelas den 9 oktober, klockan 11.

Sofia Sundström/TT