Vaccinkandidat skyddar apor mot lungskador

Behovet av ett effektivt och säkert vaccin mot covid-19 är stort. Men trots att det bara gått ett drygt halvår sedan viruset först upptäcktes pågår redan kliniska vaccinstudier på människor.

Ett av de vacciner som ligger längst fram är Astrazenecas "Oxfordvaccin", som också går under de tungvrickande benämningarna ChAdOx1 nCoV-19 eller AZD1222.

Den 20 juli presenterades de första resultaten på människa, som visade att vaccinet ökar både mängden skyddande antikroppar och T-celler hos 91 procent av de testade, som alla var mellan 18 och 55 år.

Nu visar forskning att samma vaccin också tycks skydda från de lungskador som kan uppstå på grund av covid-19.

Forskare vid National Institute of Allergy and Infectious Diseases i USA har vaccinerat sex makaker, eller rhesusapor, och sedan utsatt dem för smitta 28 dagar senare, skriver de i tidskriften Nature. Till skillnad från ovaccinerade apor, drabbades de vaccinerade aporna inte av lunginflammation. Virusmängden i lungorna minskade avsevärt och de svåra följdskador som detta kan innebära uteblev alltså.

Men det var inte någon märkbar skillnad mellan vaccinerade och ovaccinerade apor vad gäller hur mycket coronavirus de hade i näsan. Detta kan innebära att vaccinet inte förhindrar infektion eller stoppar viruset från att föras vidare, även om en vaccination tycks minska risken att bli allvarligt sjuk, skriver forskarna.

Den nya vaccinkandidaten ChAdOx1 nCoV-19 bygger på ett adenovirus som kommer från schimpanser och som lätt tar sig in i mänskliga celler. Inuti virusets arvsmassa finns en gen som kodar för ett ytprotein som återfinns hos coronaviruset, det virus som man vill att vaccinet ska skydda mot. När adenoviruset kommer in i cellerna börjar de tillverka ytproteinet, som immunförsvaret lär sig känna igen, varpå den vaccinerade – förhoppningsvis – blir immun.

Att använda sig av ett virus för att bekämpa ett annat, är en strategi som flera vaccintillverkare använder sig av. När ett säkert och effektivt vaccin finns på marknaden återstår dock att se. Ett hinder på vägen är att äldre personer, vilka är de som man främst vill skydda, oftast har ett nedsatt immunförsvar, vilket oftast resulterar i en sämre respons på en immunisering, jämfört med yngre.

Johan Nilsson/TT