Kalhyggen stoppar inte biologisk mångfald
Signaturen " Skogsägare som värnar om biologisk mångfald " anser inte att produktiv skogsmark är bra för miljön och gagnar inte möjligheter för rekreation. Kalhyggen framställs på ett negativts sätt.
Javisst kan kalhyggen till en början verka avskräckande men efter en tid så sker förändringar. Förändringar som jag kan lägga märke till när jag vid denna tid på året håller på med röjning kring granplantor i vår skog belägen i västra Blekinge. Det som för tre år sen var kalt med undantag av några kvarlämnade trä och högstubbar flödar nu över av växtlighet. Hallonris, självsådda björkar,ek,asp ,rönn finns 1- 2 meter höga. Jag mumsar på blåbär och ser att lingonen håller på att mogna. Hittar även kantareller och minns murkelskörden för två år sedan. Fåglarna har byggt bo i en högstubbe och hackspetten har besökt kvarlämnade träd. Plötsligt hörs ett flaxande ljud. Det är ett tjäderpar som flyger iväg. Sparkar jag med min stövel kan jag se larver och skalbaggar. Med detta vill jag ha sagt att kalhyggen medför inte stopp för biologisk mångfald.
Inom skogsbruket är det viktigt med långsiktighet och mina barnbarn kommer att kunna skörda resultatet av det som en gång var ett kalhygge och vi får hoppas att framtida skogsbrukare kan behålla frihet under ansvar. I insändaren påstås att det bedrivs ett hänsynslöst skogsbruk.
Mot detta kan talar de siffror som Skogsstyrelsen presenterade för en tid sedan. De visar på att
skogsägarna sparar betydligt mer skogsmark av miljöhänsyn än vad man tidigare trott. Arealen
skog som är äldre än 120 år i Södra Sverige har fördubblats under de senaste 20 åren. 200 000
personer i Sverige är sysselsatta av skogen. 10 hektar växande skog i ett aktivt skogsbruk binder koldioxid från åtta personer.
Jag tror på en framtid med modernt skogsbruk där den biologiska mångfalden också finns med.
Lars-Ivar Ericson C
Tyringe