Utrikes

Fusk och våld troligt i Belarus presidentval

Att någon annan än den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko skulle segra i helgens presidentval i Belarus ser de flesta som otänkbart. Trots det har han en starkare motståndare än på ett decennium.
Foto: Sergei Gapon/AP/TT
Utrikes
Utrikes På söndag är det presidentval i Belarus (Vitryssland). För första gången på länge har Aleksandr Lukasjenko en opposition värd namnet – men någon ny president är inte att vänta.
– Detta kan bli det smutsigaste valet någonsin, säger Belaruskännaren Ingmar Oldberg.
PREMIUM

– Han är en träig sovjetisk byråkrat som är slug och väldigt maktmedveten. Han gör allt för att hålla sig kvar vid makten, säger Ingmar Oldberg, Belaruskännare och associerad medarbetare vid Utrikespolitiska institutet.

Mannen han beskriver är Belarus sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko, som kallas för Europas sista diktator och som har innehaft presidentskapet sedan 1994.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Sverigekopplad HD-domare i USA avliden

Ruth Bader Ginsburg var domare i USA:s högsta domstol. Arkivbild.
Foto: Cliff Owen/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den Sverigeanknutna liberala domaren Ruth Bader Ginsburg i USA:s högsta domstol har vid 87 års ålder avlidit efter en tids sjukdom.
Bader Ginsburg var även en ikon långt utanför den juridiska världen.

Ruth Bader Ginsburg föddes den 15 mars 1933 i Brooklyn i New York som Joan Ruth Bader. Hon tog examen från det ansedda Cornelluniversitetet i mitten av 1950-talet men studerade även vid prestigeuniversiteten Harvard och Columbia och har varit professor vid flera olika lärosäten.

Under tiden på Cornell träffade hon Martin D Ginsburg, som senare blev skattejurist. Paret gifte sig och fick en dotter och en son.

Under sin juridiska karriär har Ruth Bader Ginsburg ofta varit en av få kvinnor i mansdominerade omgivningar. Hon har bland annat kämpat för kvinnors rättigheter och jämställdhet och har ansetts haft liberala ståndpunkter.

Hon började i Högsta domstolen i augusti 1993 efter att ha nominerats av den demokratiske presidenten Bill Clinton. Hon var andra kvinna efter Sandra Day O'Connor att ta plats i domstolen och den första judiska kvinnan.

Hedersdoktor i Lund

Ruth Bader Ginsburg har också svenska anknytningar. Sedan 1969 var hon hedersdoktor vid Lunds universitet och skrev tillsammans med juristen Anders Bruzelius i Lund en bok i början av 1960-talet om svensk processrätt.

När hon utsågs 1993 hade Bader Ginsburg och den då pensionerade lagmannen Bruzelius samarbetat i omkring 30 år och han sade till TT:

– Den mest begåvade kvinna som jag mött, och med en otrolig charm.

Bruzelius och Bader Ginsburg gjorde även en översättning av den svenska rättegångsbalken till engelska, som kom ut i USA 1968.

Enligt Bruzelius lärde sig Bader Ginsburg svenska och hade "en fantastisk språkkänsla".

Hennes begåvning togs inte tillvara under den tid Ronald Reagan och George H W Bush var USA:s presidenter, enligt Bruzelius.

– Ruth Bader Ginsburg är radikal, men på ett vettigt sätt. Jag har alltid trott att hon skulle sluta som ledamot av HD, sade han 1993.

Feministisk förkämpe

Ruth Bader Ginsburg kommer att bli ihågkommen för sina 27 år i högsta domstolen, där hon var med om att rösta igenom viktiga domar som säkrade rättigheter för kvinnor och homosexuella.

Men hennes arbete för kvinnors rättigheter sträcker sig lång bak i tiden.

Redan från sin karriärs början på 1960-talet möttes hon av skeptiska män som inte trodde att hon skulle klara av arbetet som jurist, vilket hon har sagt var en morot. 1972 var hon en av grundarna av kvinnorättsorganisationen ACLU’s women’s rights project och under de närmaste åren därpå drev hon sex mål om könsdiskriminering till Högsta domstolen.

Populärkulturell ikon

Ruth Bader Ginsburg har de senaste decennierna blivit en feministisk ikon och är som person mycket mer känd än vad medlemmarna i Högsta domstolen normalt är.

Hennes ansikte pryder T-shirts och muggar, halloweendräkter i hennes avbild är populära i USA och hon fick smeknamnet "The Notorious RBG", en anspelning på rapparen "Notorious BIG".

– Folk frågar mig om jag inte känner mig obekväm med att ha ett smeknamn som påminner om Notorious BIG. Men varför skulle jag det? Vi har mycket gemensamt, sade domaren 2018 och konstaterade att de båda kom från Brooklyn i New York.

Hon har även varit en återkommande figur i sketchprogrammet "Saturday Night Live" och en tecknad Ginsburg har dykt upp i tv-serien "Simpsons". 2018 blev hon är föremål för två filmer, den Oscarsnominerade dokumentären "RBG" och spelfilmen "En kvinna bland män" ("On the basis of sex"), där Felicity Jones spelar en ung Bader Ginsburg.

Bader Ginsburg har flera gånger genom åren behandlats för olika former av cancer. Förra året framkom det att hon genomgått en strålbehandling för en cancertumör i bukspottskörteln. Hon friskförklarades senare men meddelade i juli att cancern i bukspottskörteln var tillbaka och att hon behandlades med cellgifter.

President Bill Clinton och Ruth Bader Ginsburg när domaren 1993 nominerades till Högsta domstolen.
President Bill Clinton och Ruth Bader Ginsburg när domaren 1993 nominerades till Högsta domstolen.
Foto: Doug Mills/AP/TT
Blommor och ljus utanför högsta domstolen i Washington
Blommor och ljus utanför högsta domstolen i Washington
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Ruth Bader Ginsburg med sin familj 1993 – svärsonen George Spera, dottern Jane Ginsburg, maken Martin Ginsburg och sonen James Ginsburg. Framför dem står barnbarnen Clara Spera och Paul Spera.
Ruth Bader Ginsburg med sin familj 1993 – svärsonen George Spera, dottern Jane Ginsburg, maken Martin Ginsburg och sonen James Ginsburg. Framför dem står barnbarnen Clara Spera och Paul Spera.
Foto: Doug Mills/AP/TT
Felicity Jones gestaltade Ruth Bader Ginsburg i filmen 'En kvinna bland män' ('On the basis of sex') från 2018.
Felicity Jones gestaltade Ruth Bader Ginsburg i filmen "En kvinna bland män" ("On the basis of sex") från 2018.
Foto: Jonathan Wenk/Focus Features/AP/TT

Utrikes

Clinton: Bader Ginsburg banade väg för mig

Hillary Clinton tillsammans med Ruth Bader Ginsburg under en föreläsning vid Georgetown University i Washington i fjol.
Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Utrikes
Utrikes En ikon. En jämställdhetskämpe. En banbrytare.
Hyllningsbeskrivningarna är många efter nyheten om HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs död. Strax efter beskedet toppade inlägg med orden "no no no." på Twitter.

"Domare Ginsburg banade väg för så många kvinnor, inklusive mig. Det kommer aldrig igen att finnas någon som hon. Tack RGB." Så skriver den tidigare presidentkandidaten, utrikesministern och presidenthustrun Hillary Clinton på Twitter om HD-domaren Ruth Bader Ginsburg.

Ruth Bader Ginsburg, "RGB" eller "Notorious RGB" som hon också kallades, tillsattes som HD-domare 1993 när Bill Clinton var president. Hon avled i sitt hem i Washington på fredagen amerikansk tid, uppger domstolen. Bader Ginsburg blev 87 år gammal.

"Tröjorna med texten 'RGB' gjorde henne välkänd (notorious). Men det var hennes slagfärdighet, hennes tålmodighet och hennes skicklighet som gjorde henne till en ikon", skriver Elizabeth Warren, senator från Massachusetts, på Twitter.

Guvernören Andrew Cuomo säger å delstatens vägar att New Yorks hjärta brister över nyheten att Brooklynbördiga Bader Ginsburg har gått bort. "Hennes sinne för juridik och engagemang för rättvisa lämnar outplånliga spår i USA", skriver han på Twitter.

Den tidigare republikanske presidenten George W Bush säger i ett uttalande att "hon ägnade många av sina 87 anmärkningsvärda år åt strävan efter rättvisa och jämlikhet, och hon inspirerade mer än en generation kvinnor och flickor".

Bernie Sanders, senator från Vermont och tidigare presidentaspirant för Demokraterna kallar henne för en av de största domarna i modern tid i USA. "Hon kommer att minnas som en extraordinär förkämpe för rättvisa och jämställdhet", skriver han på Twitter.

Blommor och ljus utanför Högsta domstolen i Washington.
Blommor och ljus utanför Högsta domstolen i Washington.
Foto: Alex Brandon/AP/TT

Utrikes

Ruth Bader Ginsburg avliden

Ruth Bader Ginsburg i oktober i fjol.
Foto: Jessica Hill/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ruth Bader Ginsburg, liberal domare i USA:s högsta domstol och feministisk ikon, har avlidit 87 år gammal.
"I dag sörjer vi, men med fast övertygelse att framtida generationer kommer att minnas Ruth Bader Ginsburg som vi kände henne – en oförtröttlig och resolut förkämpe för rättvisan", skriver domstolens chefsdomare John Roberts.

Ruth Bader Ginsburg har förlorat sin långa kamp mot cancern. Domaren avled på fredagen i sitt hem i Washington.

Bader Ginsburg har flera gånger genom åren behandlats för olika former av cancer. Förra året framkom det att hon genomgått en strålbehandling för en cancertumör i bukspottskörteln. Efter att tidigare i år ha friskförklarats meddelade hon i juli att hennes cancer i bukspottskörteln var tillbaka och att hon behandlades med cellgifter.

"I dag sörjer vi"

Beskedet möttes av stor sorg i Washington, där Ruth Bader Ginsburg var en stor profil.

"Vår nation har förlorat en jurist av historiska proportioner, vi i högsta domstolen har förlorat en omtyckt kollega. I dag sörjer vi, men med fast övertygelse att framtida generationer kommer att minnas Ruth Bader Ginsburg som vi kände henne – en oförtröttlig och resolut förkämpe för rättvisan", skriver HD:s chefsdomare John Roberts i ett uttalande enligt nyhetsbyrån Reuters.

Ruth Bader Ginsburgs hälsa har med spänt intresse följts i USA. Hennes död skulle nu kunna ge president Donald Trump möjlighet att nominera ytterligare en konservativ domare, vilket under lång tid framöver skulle få konsekvenser för den juridiska tolkningen av grundlagsfrågor.

Konservativ majoritet

Sedan Trump tillträdde har han utsett två domare till domstolen, som därmed fått en konservativ majoritet.

Redan inom en timme efter dödsbudet gick demokraternas senatsledare Chuck Schumer ut och sade att Bader Ginsburgs nu lediga plats inte borde tillsättas förrän efter valet i november.

"Det amerikanska folket borde få göra sin röst hörd i valet av nästa domare i högsta domstolen, Därför ska platsen inte tillsättas förrän vi har en ny president", skriver han på Twitter.

FAKTA

Fakta: Ruth Bader Ginsburg

Ruth Bader Ginsburg föddes den 15 mars 1933 i Brooklyn i New York som Joan Ruth Bader.

Hon tog examen från det ansedda Cornelluniversitetet i mitten av 1950-talet men studerade även vid prestigeuniversiteten Harvard och Columbia och har varit professor vid flera olika lärosäten.

Gifte sig med Martin D Ginsburg 1954, paret har en dotter och en son. Maken avled 2010.

Hon nominerades av den demokratiske presidenten Bill Clinton till ledamot i USA:s högsta domstol 1993. Domstolens nio ledamöter utses på livstid och hon var domstolens andra kvinnliga ledamot efter Sandra Day O'Connor.

Utrikes

TT-FLASH: BADER GINSBURG AVLIDEN

Utrikes
Utrikes Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol har avlidit till följd av cancer, uppger domstolen.
Hon blev 87 år gammal.

Utrikes

Karibisk vulkan läcker gas

Översvämningar i Dominicas huvudstad Roseau 2007.
Foto: Johnny Jno-Baptiste/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Ånga och gas har börjat strömma ut ur en vulkan på den lilla karibiska ön Dominica.

Ingen har skadats och den seismiska aktiviteten rapporteras ännu vara låg. Men ön – som är ungefär lika stor som Ålands största ö Fasta Åland – har nio vulkaner och invånarna är oroliga för ett utbrott efter ett antal mindre skakningar de två senaste åren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Utrikes

Fasadklättrare greps 210 meter över marken

Montparnassetornet i Paris. Arkivbild.
Foto: Erik Johansen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Polisen har gripit en man som klättrat upp för fasaden till Paris högsta hus.

Klättraren, som inte använde någon säkerhetsutrustning, nådde toppen på det 210 meter höga Montparnassetornet klockan 20 på fredagen. Han möttes där av polisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nya coronarestriktioner väntas i London

Matt Hancock, Storbritanniens hälsominister.
Foto: Matt Dunham/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spridningen av coronaviruset ökar i Storbritannien och antalet personer som läggs in på sjukhus blir allt fler.
I London väntas nya åtgärder för att bromsa smittspridningen, säger borgmästare Sadiq Khan.
PREMIUM

På flera håll i Europa överväger regeringar att införa nya restriktioner när coronaviruset fått ny kraft. I Storbritannien har antalet smittade ökat under september med 3 000–4 000 positiva fall dagligen den senaste veckan.

– Antalet personer inlagda på sjukhus dubblas var åttonde dag eller så, säger hälsoministern Matt Hancock i en intervju med Sky News.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Trump: Vaccin till alla amerikaner i april

USA:s president Donald Trump under den presskonferens där han lovade vaccin till alla amerikaner till april 2021.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s president Donald Trump säger att det kommer finnas tillräckligt med coronavaccindoser för att alla amerikaner ska ha fått en i april 2021. Presidenten meddelade detta under en pressträff i Vita huset på fredagen.

– Hundratals miljoner doser kommer finnas tillgängliga varje månad och vi räknar med att ha tillräckligt med vaccin för alla amerikaner i april, och återigen säger jag att distributionen av dessa kommer att vara snabb, säger Trump på presskonferensen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL