Opinion

Kampen mot pandemin skadar miljoner barn

Opinion
Opinion

Nästan 700 000 har dött i världen av coronapandemin. Det är sannolikt fler eftersom inte alla döda har undersökts för coronaviruset. Det är en mycket hög siffra för en virusinfektion med världsvid spridning.

Men ändå kan kampen mot coronasmittan kanske leda till än allvarligare konsekvenser, inte minst för barnen. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sa häromdagen att skolstängningarna i cirka 160 länder innebär en ”generationskatastrof” genom att så många barn och ungdomar inte får tillräckliga kunskaper.

Än värre är att kampen mot sjukdomar bland barn i stort sett upphört som följd av stängning av samhällena och prioritering inom vården av att bekämpa pandemin.

Polio är en nästan utrotad sjukdom tack vare omfattande vaccineringar. Bara i tre länder finns polioviruset kvar - Afghanistan, Pakistan och Nigeria. Där har våldsamma extremister länge mördat vaccinatörer och förhindrat mödrar med barn att komma till vaccinationscentraler. Nu är det pandemin som gör att vaccinationerna inte fungerar, vilket kan göra att polion sprider sig på nytt, kanske i fler länder.

Mässling sprids av ett mycket smittsamt virus. Varje år dör 140 000 människor, mestadels barn. I Europa ökar dödsfallen därför att vaccinmotståndare fått fler föräldrar att vägra vaccinera sina barn. Men i utvecklingsländerna riskerar nu många att bli utan vaccin på grund av pandemin. Det innebär fler döda barn och att mässling sprids bredare än annars.

Malaria orsakar nästan en halv miljon dödsfall varje år. De senaste åren har åtgärder för att begränsa problemet haft stora framgångar. Men med stängda samhällen blir allt fler barn utan skydd mot malaria - med många döda som följd.

Att försöka begränsa spridningen av covid19 är naturligtvis oerhört viktigt. Men att göra det till priset av att fler dör av andra orsaker kan ifrågasättas. Det är en svår avvägning, men barnen har rätt att få vaccin och andra vårdinsatser, även under coronapandemin. Det svenska biståndet måste prioritera barnen också under pandemin.

Opinion

Värdegrund måste fungera också i verkligheten

org-4642d261-31c7-4e0f-8aed-3a3368322679.jpg
Opinion
Opinion

Alltför ofta kommer det fram händelser där svarta blivit illa behandlade på grund av sin hudfärg. Nej, det handlar inte om USA, det handlar om Sverige och Skåne. Och det gäller hur myndigheter som Tullverket och Polisen agerar. Nu senast har polisen blivit anmäld för tjänstefel då de kontrollerade en svart man på Öresundståget. I media berättar han hur han var och varannan månad blir kontrollerad när han åker till och från sitt arbete i Köpenhamn. Det finns all anledning att befara att det beror på så kallad rasprofilering, vilket förstås polisen nekar till. Polisen har minsann en värdegrund som de följer, skriver deras kommunikatör i en så kallad debattartikel i Kvällsposten härförleden.

Samma attityd hade Tullverket i samband med en artikel i DN i augusti, där en chef sa att Tullverket har en värdegrund och att alla följer den. Det är i bästa fall aningslöst, i sämsta fall en omändring av språkets betydelse som i Orwells bok 1984. Hur företrädarna för dessa statliga myndigheter kan ge detta goddagyxskaft-svar är obegripligt. Att inte se ett problem inom en organisation är farligt. Om man inte ser det så finns det inte och på det viset kan enskilda myndighetspersoner fortsätta kränka svarta personer.

Det borde vara självklart att människor ska lyda tull och polis, men för att man ska kunna ha den tilliten kräver det att myndigheterna uppför sig enligt den värdegrund man har. Att ha vackra ord på papper tjänar inget till om de inte följs i verkligheten och det finns tyvärr alltför många exempel på det. I stället för att vifta bort berättigad kritik är det hög tid att myndigheterna tar sin värdegrund på allvar.

Opinion

Förflyttarna

Opinion
Opinion

I en ny bok tar forskaren och skribenten Anne Applebaum upp de häftiga förskjutningar som skett inom internationell politik under det senaste decenniet och vad det är som attraherar med populistisk höger. I boken The Twilight of Democracy (Demokratins skymning) talar hon om hur det krävs en omsvängning hos en del av ”eliten” för att till exempel en auktoritär regering ska kunna komma till makten: det handlar inte enbart om att attrahera besvikna väljare. Hon tittar på vilka journalisterna och ”spindoktorerna” som gör förflyttningen i auktoritär riktning möjlig är och varför hungern efter konspirationsteorier är så stor i den nya populistiska högern. Boken diskuterar länder som rört sig i auktoritär riktning på olika sätt, som USA, Polen och Ryssland och varför personer som började som en del av den liberala elit som upprätthöll demokratin rört sig i populistisk riktning under det senaste decenniet.

Hon menar att redan den fundamentala frågan om vad dessa besvikna medlemmar ur eliten vill som en ersättning för den liberala demokratin blir svår. Är det en enpartistat, eller något ännu längre ut på den auktoritära skalan? Just svårigheten i att hitta motivationen för till exempel en journalist eller politiker att gå från att vara mittenliberal till populist: två ideologier som ligger långt ifrån varandra, gör att rörelsen blir svåranalyserad för utomstående.

Applebaum var från början en tydlig högerprofil som bland annat tillhörde Washington Posts ledarredaktion och senare den brittiska konservativa tidskriften The Spectator. Hon var republikan fram till 2008, då hon lämnade partiet på grund av det kontroversiella valet av Sara Palin som vicepresidentkandidat. På många sätt var valet av Palin början på processen som skulle leda fram till nomineringen av affärsmannen och dokusåpastjärnan Donald Trump som presidentkandidat. Applebaum varnade då för att vi är ”två eller tre valresultat från slutet på NATO, EU och den liberala demokratin.”

Hon samtalar samtalar med New York Times om hur det är som en person som tidigare objektivt försökt skildra historiska skeenden, som sovjetkommunismens fall och att skildra en process där man själv blir en del av och ett uttryck för det historiska skeendet. Applebaum är gift med Radosław Sikorski, före detta utrikesminister i Polen och själv numera bosatt i Polen. Hon beskriver en fest som hölls hemma hos henne och maken på 90-talet och hur vissa av dessa vänner nu står så långt ifrån henne politiskt att de inte hälsar om de möts på gatan. En av de personer hon inte längre har kontakt med är barnens gudmor. Upplevelsen av främlingskap över de val de gjort politiskt är för stor för att man ska kunna ta sig till det ingenmansland där man kommer överens om att inte komma överens. En av personerna från nyårsfesten skriver numera om henne som del av en judisk konspiration för att skada Polen.

I Sverige har vi ännu inte rört oss lika långt i den riktningen som Polen, Turkiet eller USA, men det finns inget som garanterar att vi förskonas. Jag har likt Applebaum yrkeskontakter som jag för ett decennium sedan såg som kollegor och diskussionspartners som jag numera saknar möjlighet att förstå. Applebaum ger inga definitiva svar, även om hon spekulerar i att det offentliga samtalets grälsjuka natur skapar mer radikala åsikter och samhällsklimat och bäddar för att falsk information sprids. Det är dock en fråga som inte ställs tillräckligt ofta: vad har dessa intellektuella mellanhänder mellan populiströrelsen och makten och populiströrelsen och väljarna för motivation, med tanke på att de i stort gynnats av det demokratiska samhälle de numera vill motverka.

Martina Jarminder

Opinion

Pengatvättomaten

Opinion
Opinion

För bara några år sedan skulle söndagskvällens rubrik om internationell pengatvätt ha varit en sensation och väckt bestörtning. Numera är vi vana vid att både svenska och europeiska banker medverkar till pengatvätt och hjälper allt från drogkarteller till vapenhandlare att bli rika.

I den senaste läckan till den internationella journalistgruppen ICIJ (där bland annat SVT och finska YLE ingår) som låg bakom avslöjandena om Panama-pappren, pekas bland annat svensk-finska Nordea, SEB, Deutsche Bank och brittiska HSBC ut som banker som hjälpt till att tvätta svarta pengar. Källan är så kallade SAR:s, som är bankernas egna orosanmälningar om misstänkt pengatvätt i dollar. I dokumenten finns oligarker, korrupta politiker och Donald Trumps före detta kampanjledare Paul Manafort. Skillnaden mot tidigare avslöjanden, som Panama-pappren, är att detta omfattar ett stort antal banker och inte enbart ett eller ett par privata företag, som advokatbyrån Mossack Fonseca. Läckan kan ge en bild av hur pengarna rör sig och genom SAR:s hur mycket bankerna vet och i hur stor utsträckning de har agerat och strypt misstänkta pengaflöden. Den här läckan är alltså avsevärt större och omfattar 17 000 miljarder kronor, vilket är 0,02 procent av allt material som kommit in till USA:s finanspolis FinCEN sedan 2011, vilket kan ge en känsla för hur omfattande problemet är och vilka svindlade summor det rör sig om.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Överetablering av gymnasieskolor i Lund

org-8faeaeea-d8b7-419d-a03c-e350801182f2.jpg
Opinion
Opinion

Friskolor har funnits i många år nu och det ska mycket till för att stoppa nya etableringar. En ny friskola, Academediaägda gymnasieskolan Sjölins Lund, har fått klartecken att starta. Var den ska ligga är inte klart, men enligt en artikel i Sydsvenskan letar man ”moderna och centralt belägna lokaler” i Lund. Den planerade skolstarten är hösten 2021. Inriktningen verkar intressant, med en pedagogik som bygger på case, att eleverna löser problem som skulle kunna vara tagna från verkligheten.

Grannkommunerna Malmö och Svedala har protesterat mot etableringen, men det har både Lunds kommun och Skolverket struntat i. Det som Lund inte har struntat i är att kommunen själv nu bygger en stor gymnasieskola mitt i stan, Hedda Andersson-gymnasiet. Med tanke på vikande ungdomskullar är det rentav dumt av Lund att bygga nytt. Dels finns det många privata gymnasieskolor redan och nu kommer alltså en till. Lund är visserligen en magnet för många ungdomar i grannkommunerna, men det är inte nödvändigt att kommunen ska driva alla skolor själv. Lund underminerar andra kommuners gymnasieskolor på det sättet.

Att alla skolorna ska ligga centralt är också en konstig inställning. Att kommunen inte antog förslaget från Wihlborgs att hyra deras lokaler på Ideon är slöseri med kommunala medel. Det är förstås försent att göra något åt saken nu, men Lunds kommun kunde lyssnat på grannkommunerna och sagt nej till Sjölins etablering. Risken är annars att hälften av Skånes gymnasieelever hamnar i Lund. Det kan inte vara bra för det skånska samarbetet.

Opinion

Fulla lador

Opinion
Opinion

De sista pusselbitarna i höstbudgeten handlade om att tillföra lite socialdemokratisk politik till en relativt liberal budget, där man fått gå januaripartierna till mötes i stor utsträckning. Magdalena Andersson kallade budgeten historisk och det är den faktiskt i det här fallet: aldrig förr har så stora summor lagts på stimulanser och skattesänkningar för att klara ekonomin. Krisen gör det möjligt att avvika från det finanspolitiska ramverket som annars inte skulle tillåta sådant pengaregn över så många sektorer.

Sverige har, som finansministern påpekade råd med dessa satsningar eftersom våra finanser är goda. Att spara under goda tider känns aldrig lika relevant som under dåliga tider. Med en historiskt låg statsskuld på 35 procent har Sverige möjlighet att satsa historiskt höga summor utan att vi behöver svettas över det. Utan den vetskapen skulle de höga summorna oroa. Man kan driva lite med Magdalena Anderssons ilskna uttalanden om att ladorna var tomma efter regeringen Reinfeldts mandatperiod, vilket inte stämde på grund att det finanspolitiska ramverket inte tillåter det, nu när hon talar om de möjligheter som statens goda finanser har.

Satsningen som lades fram under måndagen handlade om ett jobbpaket med socialdemokratisk prägel. De högre ersättningsnivåerna i a-kassan ska vara kvar två år till och det ska även fortsatt vara lättare att kvalificera sig för ersättning. Det finns inget egenvärde i att ha många utsatta arbetslösa, så detta är en bra temporär lösning, särskilt med tanke på att det kommer att finnas betydligt färre jobb att få med en BNP-nedgång på 4.6, vilket är lågt i ett europeiskt sammanhang, men fortfarande ett stort bekymmer.

De stora summorna till kommuner och landsting är också kända sedan tidigare och handlar i mycket om att försöka beta av den vårdskuld som vid resursbrist hotar att orsaka mer hälsoproblem och fler dödsfall än covid-19. Satsningen på en bättre och bättre strukturerad äldrevård handlar inte bara om problem som krisen har orsakat, utan om att krisen belyste att svensk äldrevård var bristfällig och bland annat hög personalomsättning och lågt utbildad personal var ett problem.

De liberala framgångarna i höstbudgeten är hög utsträckning temporära: Centerpartiets hjärtefråga om sänkt arbetsgivaravgift för unga ska upphöra redan 2023 och man kan generellt sett oroa sig för om höstbudgeten innehåller för många temporära lösningar som inte skapar tillräcklig långsiktighet för att de olika aktörerna ska våga satsa. Även jobbskatteavdraget som ska gynna låg- och medelinkomsttagare är temporärt.

Förändringarna i pensionen är rimliga: det var en felberäkning att pensionärer fick betala mer i skatt än de som yrkesarbetar under de första fem jobbskatteavdragen och både skattesänkningen och höjningen av pensionen för de med lägst ersättning kan rättfärdigas av rena rättviseskäl: pensionerna har blivit så låga att det inte går att leva på dem för de allra fattigaste.

Trots att en nöjd Per Bolund fick presentera de gröna satsningarna är det egentligen inte nog. Större summor och mer radikala åtgärder krävs om Sverige ska klara miljömålen, men andra politikområden får gå före efter pandemin, vilket är både begripligt och tråkigt. Det är dock bra att man koncentrerar sig på transportsektorn, som tillhör de största utsläppsbovarna.

Det finns en hel del orosmoment: Sveriges arbetslöshet har inte minskat under regeringen Löfven och vi tillhör jumboligan i Europa. Frågan är om detta spretiga stimulanspaket är tillräckligt när man förutom de matchningsproblem man haft tidigare nu också får problem med att det finns för få jobb. Det blir inte heller särskilt roligt när det slutar regna pengar om två år och regeringen och januaripartierna får komma med försämringar inom sina respektive hjärtefrågor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Opinion

Dödsfallet som riskerar påverka presidentvalet

A memorial to late Supreme Court Justice Ruth Bader Ginsburg is displayed at Fenway Park before a baseball game between the Boston Red Sox and the New York Yankees, Saturday, Sept. 19, 2020, in Boston. (AP Photo/Michael Dwyer) MAMD101
Foto: Michael Dwyer
Opinion
Opinion

Risken är stor att Ruth Bader Ginsburgs sista vilja inte blir uppfylld. Ledamoten i USA:s högsta domstol avled i helgen och president Trump var snabb att meddela att hennes ersättare ska utses snabbt. Ruth Bader Ginsburgs önskan på dödsbädden var att valet av en ny domare skulle vänta till efter valet den 3 november.

Det sitter bara nio ledamöter i HD och de är valda på livstid. Därför säger många att valet av efterträdare till Ruth Bader Ginsburg är viktigare än valet av president, då denne bara väljs på fyra år.

Omvärlden borde inte bry sig om vilka personer ett annat land utser till sin högsta domstol, men när det handlar om USA är påverkan stor på landets politik och därmed på relationerna med andra länder. Donald Trump har hittills under sina snart fyra år fått möjligheten att utse två domare och hoppas förstås på en tredje. Då skulle det vara en konservativ majoritet i domstolen för många år framöver.

Valåret 2016 krävde republikanerna att Barack Obama skulle avvakta med utnämningen till efter valet, vilket också skedde. Nu har samma parti inga skrupler och vill inte alls ta hänsyn till att valet är om bara sex veckor. Republikanerna vill därför utse en ny domare snarast och risken är uppenbar att senaten, med republikansk majoritet, godkänner denna.

Ruth Bader Ginsburg var en liberal domare, som brann för jämställdhet och kvinnors rättigheter, delvis inspirerad av Sverige då hon tillbringade en sommar med ett forskningsprojekt i Lund 1962. Det vore en smärre katastrof om en sådan person blir ersatt av en domare från högerflanken. Hoppet står till mindre hårdföra republikanska senatorer, men det krävs att fyra av dem bryter partilinjen vid omröstningen i senaten.

Politiska strider i USA hamnar alltför ofta i HD och därför har ledamöternas politiska preferenser stor betydelse. Inte minst avgör HD vid diskussioner kring valresultat och det kan i år få extra stor betydelse, för hela världen. Trump en period till skulle få stora konsekvenser för världsordningen.

Opinion

Politikers ansvar för arbetsmiljön

Erlingson: ”Nakenbadande och berusade chefer är tydligen värt att förlåta.”
Foto: Sebastian Kahnert
Opinion
Opinion

En god arbetsmiljö är ett måste för att vara en god arbetsgivare. Ska man kunna locka kvalificerad arbetskraft krävs en modern syn på arbetsmiljö och på medarbetarna. Det krävs också en värdegrund som inte bara är vackra ord och att arbetsgivaren är uppmärksam på att snabbt rätta till de eventuella misstag eller felsteg som trots allt görs. Det här borde vara självklart och ett måste, inte minst i kommunala organisationer.

I Hörby kommun verkar det tyvärr inte vara självklarheter. Ett antal höga chefer har lämnat kommunen sedan valet, låt vara osagt om det har med den politiska ledningen att göra. SD leder tillsammans med M och SD:s Cecilia Bladh in Zito är kommunstyrelsens ordförande. Kommundirektören Lena Mårtensson Stenudd är relativt nyrekryterad efter att ha fått lämna motsvarande tjänst i Åstorps kommun. Arbetsmiljöfrågor förefaller inte vara hennes största intresseområde. Den slutsatsen kan man dra när hon viftar bort den senaste skandalen bland höga tjänstemän i kommunen. Nakenbadande och berusade chefer är tydligen värt att förlåta. Mårtensson Stenudd menar att man får göra vad man vill på sin fritid, men en konferens med jobbet är knappast fritid även om klockan passerat 17.

Kommundirektören säger att herrarna med det dåliga omdömet har bett om ursäkt, men det borde inte hindra henne från att agera. I stället fortsätter historien med att en upprörd medarbetare troligtvis blir varnad efter att denne protesterat inför kommunledningen genom att ha med sig en badring och en badboll. En varning i detta läge kan knappast vara rätt sätt att få en bra arbetsmiljö i en kommun, särskilt om medarbetare behandlas annorlunda än chefer.

Politiker i alla kommuner har ett ansvar för att lagar och regler följs. Om den högsta tjänstemannaledningen inte vill ta problem på allvar är det politikens uppgift att lyfta frågan. Det görs nu, men inte av den styrande ledningen utan av oppositionen. Ska Hörby och andra kommuner ha kompetenta medarbetare i fortsättningen kräver det ett helt annat engagemang.

Opinion

Heliumalligator

Opinion
Opinion

Ig Nobelpris-tilldelningen tillhör årets höjdpunkter. Priset delas ut till den konstigaste och roligaste forskningen, som enligt definitionen först ska leda till skratt och sedan till eftertanke. Lunds universitet får ännu ett pris, den här gången i ackustik. Forskaren Stephan Reber har tagit reda på hur en alligator som andas in helium låter. Syftet var att ta reda på om reptiler använder resonans och det visade sig i alligatorfallet att de gör det. Som bonus får man reda på att dinosaurer förmodligen använde resonans, eftersom alligatorer och fåglar är deras nu närmaste nu levande släktingar och båda dessa använder resonans.

”Fredspriset” lärde oss det här året mycket om varför det går så dåligt för människor i ett globalt perspektiv. Priset gick till indiska och pakistanska diplomater efter rapporter om hur de och andra offentliganställda har trakasserat varandra, bland annat genom att busringa på dörrklockor mitt i natten och springa därifrån innan någon öppnar. Inte så konstigt att vi inte klarar att förhandla fram klimatavtal och världsfred.

Ofta är det mer eller mindre förutsättningslös forskning som vinner Ig Nobelpriset. Det är på många sätt den viktigaste forskningen och inget att skratta åt, egentligen. Här kan man både få skratta och tänka, vilket är den bästa av båda världar. Grattis Lunds universitet till ännu ett pris som är väl värt att vinna. Grattis också till falsettalligatorns starka insats.

NÄSTA ARTIKEL