Över 200 demonstranter skadade – polis dödad
När mörkret på lördagskvällen börjar lägra sig syns flera eldar brinna runt Martyrtorget i centrala Beirut.
Dagens regeringskritiska protester blev våldsamma redan från starten. Klockan 16 lokal tid, 15 svensk tid, började polisen skjuta tårgas mot demonstranter som försökte forcera en avspärrning till parlamentet. Bilder och filmer från Beirut har visat stenkastning och gator dimmiga av tårgas.
Polisen sköt gummiklädda kulor samtidigt som soldater i fordon med maskingevär patrullerade kvarteren runt Martyrtorget.
– Är armén verkligen här? Är ni här för att skjuta oss? Anslut er till oss så kan vi bekämpa regeringen tillsammans, skrek en kvinnlig demonstrant.
Enligt siffror från libanesiska Röda korset har hundratals demonstranter skadats. Över 60 har förts till sjukhus för vård medan ytterligare 175 har vårdats på plats.
En polis har dödats i anslutning till sammandrabbningarna. Enligt en kollega dog polisen när han föll ner i ett hisschakt efter att ha blivit jagad av demonstranter.
Tusentals protesterade
Under dagen har tusentals protesterat under parollen "Häng dem" – vilket syftar på Libanons politiska elit.
Demonstranterna skanderade "Folket vill att regimen faller", en populär paroll under den arabiska våren 2011. Några deltagare bar en banderoll med namn på människor som omkom i explosionen i tisdags och på gatorna syntes också plakat med budskap som: "Avgå, ni är alla mördare".
– Vi vill ha en värdig framtid. Vi vill inte att explosionens offer ska ha dött förgäves, säger Rose Sirour som deltar i protesterna.
Departement stormades
Parallellt med att gatustriderna rasade runt Martyrtorget stormades det libanesiska utrikesdepartementet av omkring 200 demonstranter – anförda av en grupp tidigare officerare – som tillkännagav att regeringsbyggnaden nu var "högkvarter för revolutionen". Men bara tre timmar senare kördes de ut från byggnaden av den libanesiska armén.
Demonstranter tog sig även in i energi- och finansdepartementen.
Bägaren rann över
Libanon befinner sig i en djup ekonomisk kris, som föregick men har förvärrats av coronapandemin, och demonstrationerna har under lång tid avlöst varandra i Beirut. Men många beskriver tisdagens explosion i stadens hamn som droppen som fick bägaren att rinna över.
Katastrofen ses som ytterligare ett bevis på de ledande politikernas oförmåga att lösa korruptionen och kriserna som präglat landet.
Över 150 människor miste livet i explosionen. Tusentals skadades och över 60 personer saknas fortfarande, enligt landets hälsodepartement.
Svenska UD har uppmanat svenskar i Beirut att hålla sig borta från protesterna.
Anna Hansson/TT
Krister Zeidler/TT
Fakta: Libanons politiska kris
I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos — med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden. Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.
Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975—1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har covidpandemin inte gjort situationen bättre.
Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.
