Hälsoministern: Libanons regering kommer avgå
Libanons hårt pressade premiärminister Hassan Diab ska hålla ett framträdande klockan 18.30, svensk tid. För nyhetsbyrån Reuters uppger hälsoministern Hamad Hasan att Diab kommer att tillmötesgå ett folkligt krav – som vuxit sig allt starkare sedan den katastrofala explosionen i Beiruts hamn den 4 augusti – och tillkännage regeringens avgång.
Fyra ministrar har gått
Både finansminister Ghazi Wazni och justitieminister Marie Claude Najem har under måndagen lämnat in sina avskedsansökningar och uppgett explosionen som orsak. Under söndagen avgick landets miljö- och informationsministrar och flera parlamentsledamöter av samma anledning.
Men det är inte alla libaneser tror inte att en förändring är möjlig, ens med en ny regering.
– Det kommer inte att gå, det är bara samma människor. Det är en maffia, säger Antoinette Baaklini som arbetar på ett företag vars lokaler förstördes vid explosionen.
Utredning
President Michel Aoun har tidigare uppgett att explosiva ämnen lagrats på ett osäkert sätt i hamnen under flera år. En utredning kring vad som orsakade explosionen har inletts.
De regeringskritiska protesterna de senaste dagarna har varit de största sedan i oktober då den politiska eliten anklagades för att utnyttja statliga resurser för egen vinning. Nya protester väntas under måndagen utanför president Aouns residens för att kräva hans avgång.
Svårt att identifiera
Många av de personer som saknas och antas ha omkommit är utländska arbetare, bland annat lastbilschaufförer, uppger Beiruts guvernör Marwan Abboud. Syrien har uppgett att 45 av deras medborgare finns bland offren.
Att offren inte har anhöriga på plats som kan identifiera kropparna försvårar arbetet.
– Det är en svår uppgift som tar tid, säger Abboud i en tv-intervju.
Rättad: I en tidigare version fick Libanons finansminister fel namn.
I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden.
Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.
Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget 1975–1990, förlorat sina jobb eller tvingats gå ned i lön. Coronapandemin förvärrat den ekonomiska situationen ytterligare.
Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten i den sekulära republiken bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.
