Spänt i Bolivia efter en veckas vägblockader
De omfattande protesterna mot Bolivias tillfälliga regering har gått in på sin andra vecka. Enligt den statliga nyhetsbyrån ABI har vägblockaderna redan kostat landet motsvarande nästan 900 miljoner svenska kronor.
Demonstranterna anklagas av regeringen för att stoppa transporter av syrgas till coronapatienter i landets största städer. Enligt regeringen har 31 dödsfall skett som en direkt följd av bristen på syrgas på sjukhusen. Under måndagen skickades därför en karavan med syrgasbilar, eskorterad av militär, från Santa Cruz i östra Bolivia med målet att korsa landet och nå La Paz.
Syrgas får passera
Demonstranterna förnekar att mediciner och syre skulle stoppas i blockaderna och på sociala medier läggs klipp upp som tycks visa hur karavanen och andra medicintransporter ostört får passera.
– Vi vill förtydliga för det bolivianska folket att vi tar ansvar och tillåter normala passager för alla ambulanser och syrgastransporter, säger en aktivist till radiokanalen Kawsachun , som är knuten till proteströrelsen.
Den avsatte socialistledaren Evo Morales kallar karavanen "en provokation som leder till våld". Partikamraten Franklin Flores, ordförande i parlamentets hälsoutskott, säger att bristen på syrgas är ett politiskt misslyckande och anklagar regeringen för att försöka iscensätta en konfrontation.
"Undvika inbördeskrig"
Regeringens officiella budskap är att den försöker skruva ner konfliktnivån.
– Vi försöker undvika ett inbördeskrig i det här landet, säger inrikesminister Arturo Murillo till CNN Español, men tillägger i samma intervju:
– Man kan inte bara gå ut och skjuta folk, även om det politiskt vore det korrekta att göra, säger Arturo Murillo.
Det dubbla budskapet är talande för en regering som är hårt ansatt. Från vänster anklagas den för att kriminalisera protester och för att sakna legitimitet. Från höger kritiseras den för att inte upprätthålla ordningen.
Förtroendekris för Áñez
Interimspresidenten Jeanine Áñez har tappat förtroende även bland tidigare allierade. När presidenten i helgen bjöd in till samtal med de inblandade aktörerna var det inget av de stora partierna som skickade representanter, skriver den argentinska tidningen Página12.
Den högerradikale aktivisten Luis Fernando Camacho, som var ledande i demonstrationerna mot Morales i höstas, kräver att regeringen ska lyfta alla vägblockader – och varnar för att "folket" annars kommer att göra det.
Än finns inga bekräftade dödsfall kopplade till protesterna, men flera vägblockader har angripits av högerradikala militanta grupper – ibland i samarbete med polis, enligt tidningen La Razón.
Anmäler oppositionen
Samtidigt har regeringen lämnat in en anmälan till åklagarmyndigheten där flera personer som pekas ut som ansvariga för protesterna anklagas för "terrorism, folkmord och brott mot hälsan", rapporterar La Razón.
Bland dem finns presidentkandidaten Luis Arce, som efterträtt den avsatte Evo Morales som partiledare för socialistpartiet MAS. Evo Morales – i exil i Argentina – själv pekas också ut som ansvarig, samt Carlos Huarachi, ledaren för landets största fackföreningsfederation.
Det innebär att stora delar av landets vänsteropposition nu hotas med rättslig process. Det är oklart vad anmälan kan leda till i praktiken, men draget har fått en domare i Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter att gå i taket. I en intervju med Página12 kallar Raúl Eugenio Zaffaroni anmälan för "dårskap".
Morales manar till lugn
Inte heller för socialistpartiet MAS är situationen enkel. Partiledningen ser med oro på situationen, eftersom den tror sig kunna ta tillbaka makten om valet genomförs som planerat i oktober, skriver Página12. Evo Morales uppmanar på Twitter proteströrelserna att ställa sig bakom ett avtal om presidentval i oktober, med FN som garant för en rättvis process.
Men bland partiets gräsrötter, som står nära ursprungsbefolkningarnas organisationer och fackföreningarna, finns krav på ett omedelbart maktskifte och radikal politik, skriver Página12.
Flera internationella aktörer försöker nu lugna ner situationen. EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanar i ett uttalande "alla parter att lägga oenigheten åt sidan och förbinda sig till en lösning som tar itu med både coronarelaterade problem, och folkets rätt att rösta."
Lucas Brischetto/TT
Den politiska krisen i Bolivia
Socialisten Evo Morales, som var president i Bolivia mellan 2005 och 2019, avsattes av militären i samband med protesterna efter presidentvalet i november förra året. Han anklagades för att i strid med konstitutionen ha ställt upp för en fjärde mandatperiod, och för valfusk. Morales har sedan dess varit i exil i Mexiko och Argentina, men har fortsatt kommentera landets politik.
Högerpolitikern Jeanine Áñez tillsattes som tillförordnad president, med planen att nya val skulle hållas i maj 2020. Men i och med coronapandemin har valet skjutits upp i flera omgångar. När valet sköts upp ytterligare i slutet av juli, med 18 oktober som nytt datum, utlöstes stora protester.
Organisationer för Bolivias ursprungsbefolkning och fackföreningar anklagar regeringen för att använda pandemin som förevändning för att behålla makten, och har krävt att valet ska hållas tidigare. I början av augusti utlystes flera strejker och vägblockader i protest mot regeringen.
Samtidigt pågår en epidemi som enligt officiella siffror skördat över 3 700 dödsfall i Bolivia.
Källa: TT
