Inrikes

Fortsatt rök från stor flisbrand i Tyresö

Det brinner kraftigt i ett över 4 000 kvadratmeter stort område i Skrubba i Tyresö, enligt räddningstjänsten. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Det brinner fortfarande kraftigt i ett över 4 000 kvadratmeter stort område i Skrubba i Tyresö, utanför Stockholm, enligt räddningstjänsten.
PREMIUM

Det handlar om ett upplag där man förvarar och flisar upp fällt virke, och det är stora mängder flis som brinner.

Ett 30-tal brandmän har bekämpat branden sedan 20-tiden på torsdagskvällen, men från och med klockan 04 minskas styrkan till 10–12 personer.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Krock mellan klimat och biologisk mångfald

Avverkad energiskog ger fossilfritt bränsle – men en närmiljö som inte gynnar biologisk mångfald. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Inrikes
Inrikes Missriktade åtgärder för att hejda den globala uppvärmningen riskerar att gå ut över känsliga livsmiljöer för djur och växter – och vice versa. Det varnar SMHI och Naturvårdsverket för i en ny rapport.
– Det gäller att inse detta, så att man kan ta ett samlat grepp och fatta genomtänkta beslut, säger Henrik Smith, professor i zooekologi.

Syftet med rapporten är att översätta de globala slutsatserna från FN:s klimatpanel IPCC och panelen för biologisk mångfald, IPBES, till lokala svenska förhållanden.

– Det handlar till stor del om att klara av att betrakta de här frågorna samtidigt. Det finns motsättningar, där hanteringen av den ena frågan påverkar möjligheten att kunna hantera den andra, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet och medförfattare till den nya rapport som Naturvårdsverket och SMHI nu presenterar.

– Det mest kontroversiella är avvägningen mellan att öka uttaget från skogen för att till exempel producera biobränslen eller ersätta klimatpåverkande material, samtidigt som man måste bevara den biologiska mångfalden.

Markanvändningen

För Sveriges del gäller det framför allt åtgärder inom skogsbruk, jordbruk och annan markanvändning. Globalt står dessa sektorer för ungefär 23 procent av människans totala utsläpp av växthusgaser, enligt IPCC.

– Vi har sett en kraftig nedgång av den biologiska mångfalden inom jordbruket. Det gäller egentligen all svensk markanvändning, säger Henrik Smith.

Men det finns sätt att bruka marken som minskar klimatutsläppen och samtidigt främjar den biologiska mångfalden, påpekar Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI:

– Det finns framtagna metoder, men de kräver lite nytänk. Till exempel kan man med plöjningsfritt jordbruk öka markens kolinlagring och skapa goda förutsättningar för mikroorganismer, samtidigt som man minskar behovet av gödsel och ökar produktiviteten, säger Markku Rummukainen.

Stora möjligheter

I rapporten pekar forskarna ut flera liknande exempel på vad de kallar goda synergieffekter; där åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser också främjar den biologiska mångfalden. Ett viktigt område som lyfts fram är att återskapa våtmarker. Det är en metod som minskar utsläppen av växthusgaser och gynnar mängder av arter som lever i, på och strax ovanför vattenytan.

– Historiskt har vi sett en stor förlust av våtmarker i Sverige. Så här finns stora möjligheter, som betyder enormt mycket för den biologiska mångfalden och samtidigt är en verksam klimatåtgärd, säger Henrik Smith.

Ekosystembaserade lösningar

Men hur man än vänder och vrider på det går vissa klimatförändringar inte att undvika, påpekar Henrik Smith. De är redan här, och det gäller att anpassa samhället efter dem för att mildra konsekvenserna. Även då gäller det att undvika åtgärder som krockar med varandra.

Ett exempel är konstruktionen av hårda vallar för att skydda områden som hotas av översvämning när havet stiger. Det kan få negativa effekter för känsliga strandmiljöer. En alternativ metod kan enligt den nya rapporten vara att återplantera ålgräsängar, som bromsar havets rörelser nära land, utgör barnkammare för fiskar och samtidigt binder extra kol.

– Det finns mängder av sådana här ekosystembaserade lösningar som vi måste lära oss att utnyttja på rätt sätt och på rätt plats, säger Henrik Smith.

– Men samtidigt måste vi nog inse att det inte räcker med naturvårdsinsatser. Både IPCC och IPBES skriver i sina rapporter att det krävs genomgripande samhällsförändringar. Vi måste samtidigt ställa om till hållbar produktion och konsumtion om vi menar allvar med att nå de här målen, tillägger han.

Jörn Spolander/TT

FAKTA

Fakta: Globala mål i svensk tappning

Rapporten "Klimatförändringar och biologisk mångfald" är ett samarbete mellan SMHI och Naturvårdsverket och har sammanställts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet.

Syftet är att ge en överblick av hur klimatförändringar samverkar med biologisk mångfald i Sverige. Forskarna har utgått från de omfattande globala rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC och panelen för biologisk mångfald IPBES och översatt slutsatserna till svenska förhållanden.

En viktig slutsats är att klimatförändringar och biologisk mångfald är tätt ihopflätade. Klimatförändringar påverkar den biologiska mångfalden, och en rik biologisk mångfald hjälper till att motverka effekten av klimatförändringar.

I vissa fall kan åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser få negativa konsekvenser för livsmiljöer och biologisk mångfald. Därför, menar rapportförfattarna, är det viktigt att vara medveten om sådana målkonflikter och sträva efter åtgärder som i stället ger synergieffekter.

Källa: Rapporten "Klimatförändringar och biologisk mångfald", Klimatotologi nr 56 2020

Inrikes

Föreläsningssabotage på vartannat universitet

'Det stora problemet är att man tappar kontakten med studenterna. De blir mycket mer anonyma för en', säger Kristofer Modig, lektor i biofysikalisk kemi.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Disputationer som saboteras av hakkors eller stötande bilder. Föreläsningar där åhörare plötsligt döper om sig till ett könsord.
Den snabba digitaliseringen av undervisningen det senaste halvåret har inte varit smärtfri, och universitetslärarna har tvingats lära sig att tackla sabotörer.

Mer än hälften av de svenska universitet och högskolor som svarat på TT:s enkät har haft problem med att obehöriga tar sig in och stör på digitala föreläsningar, disputationer eller övningstimmar.

Så kallad zoombombning blev en plåga under coronavåren.

– Vi har levt i en liten skyddad bubbla – ingen har brytt sig om våra föreläsningar tidigare. Men nu när det här kom i ropet så blev det problem, säger Peter Häggstrand, IKT-pedagog vid Linnéuniversitetet.

Flera lärosäten polisanmälde föreläsningssabotage under våren.

På Karlstads universitet visade en digital åhörare på en disputation plötslig en bild på ett hakkors och skrev n-ordet, berättar lektor Tobias Hübinette. Det är fortfarande oklart vem som låg bakom sabotaget, som chockerade publiken.

– Då trodde jag att det var högerextrema, men nu är jag mer osäker. Det kan vara ett pojkstreck, men samtidigt kan man inte kalla det så när någon håller på med hakkors, då är det mer än bara pojkstreck.

Filmade övergrepp

I Lund saboterades en digital paneldiskussion arrangerad av studenter av att någon började visa filmklipp på övergrepp. Händelsen blev en ögonöppnare, anser universitetets IT-direktör John Westerlund.

– Det var en våg som gick över alla utbildningsinstanser över hela världen. Vi behövde lära oss i den här akuta digitala omställningen. Vi gick på några minor, sedan lärde vi oss rätt fort, säger han till TT.

På Chalmers saboterades en disputation genom visning av stötande bilder – ett tilltag som även det polisanmäldes.

– Opponenten var uppkopplad från sitt hemmauniversitet i Tyskland och de hade under en tid haft problem med diverse cyberrelaterade incidenter. Tyskarna trodde att det som skedde kan ha varit kopplat till det, men det är oklart, säger Anders Qvist, informationssäkerhetssamordnare på Chalmers.

Höjt garden

Sedan dess har Chalmers höjt garden. Vid disputationer finns numera alltid en dedikerad person som håller koll på chattens deltagare och som kan stänga ute den som stör.

Det har också förekommit att de som lyssnar på en föreläsning digitalt byter namn, berättar Anders Qvist.

– Säg att du döper om dig till ett könsord, det är på den omogenhetsskalan. Det som vissa tycker är ett skämt kan andra ta väldigt illa vid sig av. Är det någon som stör upprepade gånger så blir de utelåsta.

Med stöttning från supportavdelningarna har föreläsarna lärt sig hur sabotörerna ska hållas ute, visar enkätsvaren till TT. I Zoom, som är det mest använda mötesverktyget, blir det dessutom obligatoriskt att använda antingen lösenord eller så kallad väntrumsfunktion från och med den 27 september.

Tappar kontakten

Men säkerheten har aldrig varit den största utmaningen med digital undervisning, anser lektor Kristofer Modig vid Lunds universitet, som själv inte upplevt sådana problem. Snarare är det distansen till studenterna.

– Det stora problemet är att man tappar kontakten med studenterna. De blir mycket mer anonyma för en.

Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen. Bland universitetslärare brukar det talas om IT-stress.

– Ja, de flesta har ju jobbat brutalt mycket. På den kursen jag hade i våras jobbade jag säkert 50 procent mer men fick ut 80 procent mindre av studenterna i interaktion. Det är ganska frustrerande.

Det skulle behövas helt andra verktyg för digital undervisning, anser Kristofer Modig, som till exempel gör det möjligt att dela in studenterna i smågrupper, som han som lärare kan gå runt mellan.

– Jag skulle vilja kunna titta på vad de gör över deras axlar, höra vad de säger, bryta in och kliva ut på ett väldigt mycket mer flexibelt sätt än vad de digitala verktyg vi har i dag medger. Ska detta vara en ersättning på lång sikt så måste vi ha mycket bättre verktyg.

Cecilia Klintö/TT

Universitetslektor Kristofer Modig har gjort om sitt arbetsrum på Kemicentrum i Lund till en liten studio. Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen.
Universitetslektor Kristofer Modig har gjort om sitt arbetsrum på Kemicentrum i Lund till en liten studio. Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Mer jobb och mindre interaktion med studenterna – det är följden av digitala undervisningar, tycker universitetslektor Kristofer Modig.
Mer jobb och mindre interaktion med studenterna – det är följden av digitala undervisningar, tycker universitetslektor Kristofer Modig.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: 52 procent har upplevt sabotage

23 svenska universitet och högskolor har besvarat TT:s enkät (av totalt 30 tillfrågade).

Av dem svarar 52 procent att de upplevt problem med att obehöriga tar sig in på digitala föreläsningar eller övningstimmar.

Lika många har haft problem med att digitala föreläsningar saboteras genom högljutt prat eller liknande.

Det stora flertalet understryker att det handlat om relativt få incidenter, framför allt under våren.

För att komma till bukt med problemen har personalen utbildats i hur digitala möten kan genomföras på ett säkert sätt.

Det handlar till exempel om krav på lösenord för att komma in på ett möte. I många fall används också en så kallad väntrumsfunktion, som innebär att deltagarna aktivt måste släppas in av den som arrangerar mötet.

Det går också att ställa in mötesverktyget så att bara läraren/arrangören kan dela material till andra.

Vid exempelvis disputationer utses ofta en moderator, som håller koll på möteschatten och vilka som släpps in.

Inrikes

Misstänkt mordförsök i lägenhet i Jakobsberg

En svårt skadad kvinna fördes till sjukhus. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En kvinna i 35-årsåldern har utsatts för ett mordförsök i en lägenhet i Jakobsberg norr om Stockholm. Polisen kallades till bostaden vid 02.37.

– På plats anträffar vi en kvinna som har stickskador, hon förs med ambulans till sjukhus. På sjukhuset gör man bedömningen att hennes skador är livshotande, säger Fredrik Andersson, vakthavande befäl vid polisen.

En man i 45-årsåldern är gripen och lägenheten är avspärrad för teknisk undersökning. Händelsen utreds som försök till mord.

Inrikes

Tonåringar jagades av clown i Bollnäs

En clownklädd man med machete i hand ska ha jagat två tonåringar genom Bollnäs. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två tonåringar uppger att de natten mot tisdagen jagades av en clown genom Bollnäs, skriver Helahälsingland.

Enligt polisanmälan hade tonåringarna hört rykten om att en man i clownmask rörde sig i ett område och av ren nyfikenhet åkte de dit i sin bil.

– När de väl kom till platsen såg de en man med clownmask och en machete komma ut ur skogen. Då blev de jätterädda och åkte därifrån, säger Lene Larsen Svan vid polisen i Bollnäs, till Helahälsingland.

Men nyfikenheten tog överhanden och tonåringarna åkte tillbaka för att försöka fotografera mannen. Då ska han ha börjat jaga tonåringarna, först i en bil som kördes av någon annan, men sedan även till fots. En av de jagade lyckades gömma sig medan den andre tog sig till ett hus, varifrån han kunde larma polisen.

En anmälan om grovt olaga hot och brott mot knivlagen är upprättad.

Inrikes

Bråkig festdeltagare avled efter fasthållning

Rättegången har inletts mot fyra män som misstänks för grovt vållande till annans död efter det att en man avled då de hade hållit fast honom. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Fyra män misstänkts för grov misshandel och grovt vållande till annans död efter att ha suttit på en man under fest i Ronneby kommun, skriver Blekinge Läns Tidning.

Händelsen inträffade för två och ett halvt år sedan, men först i veckan inleddes rättegången mot männen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Inrikes

En svårt skadad efter slagsmål

En man har förts till sjukhus med svåra skador. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man är allvarligt skadad efter ett slagsmål i anslutning till en buss i Upplands Väsby norr om Stockholm. Han fördes med ambulanshelikopter till sjukhus med svåra skador.

Polisen är på plats med flera patruller.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Familjekarantän kan bli aktuellt i Stockholm

Statsepidemiolog Anders Tegnell.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes Stockholm visar oroande tecken på ökad smittspridning. Det kan innebära lokala coronarestriktioner, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.
Ett alternativ är att den som bor tillsammans med en smittad person tvingas isolera sig i hemmet, enligt Region Stockholm.
PREMIUM

Tidigare under tisdagen meddelade Region Stockholm att den nedåtgående trenden av smittofall har brutits. Därför kan det bli aktuellt med lokala restriktioner i Stockholm, sade Anders Tegnell under Folkhälsomyndighetens pressträff.

– Här har vi en diskussion med Stockholm om att man kanske behöver införa ytterligare åtgärder för att minska smittspridningen här, säger han.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Åsa Lindhagen vill bli nytt språkrör

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen vill ta över som språkrör i Miljöpartiet. Arkivbild.
Foto: Ali Lorestani/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen meddelar att hon kandiderar till att ta över språkrörsposten i Miljöpartiet efter Isabella Lövin, skriver hon själv på DN Debatt.

"Miljöpartiet är ett parti som står upp för människor som har det tufft. Jag möter dock ofta en bild av att vi är ett parti för medelklassen i storstäderna. Men vi har alltid stått på utsatta människors sida och det måste bli mycket tydligare gentemot väljarna", skriver hon i debattartikeln.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL