Ekonomi

Rekordstort danskt BNP-ras

Danmarks BNP föll rekordmycket under andra kvartalet, även om landet klarat sig bättre ekonomiskt i coronakrisen än många andra EU-länder. Arkivbild.
Foto: Bucchi Francesco/Shutterstock/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Danmarks bruttonationalprodukt (BNP) föll 7,4 procent under andra kvartalet jämfört med kvartalet före, enligt säsongsjusterade tal från Danmark Statistik. Därmed raderas drygt fyra års dansk tillväxt ut.

Nedgången är den största som har uppmätts på kvartalsbasis sedan motsvarande mätningar började göras i början av 1990-talet, enligt statistikbyrån.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

FI har inlett ny utredning av Swedbank

Finansinspektionen utreder Swedbank för misstänkt överträdelse av marknadsmissbruksförordningen i samband med 2019 års avslöjande om misstänkt penningtvätt i bolaget. Arkivbild
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Det rättsliga efterspelet efter Swedbanks problem med penningtvätt i Baltikum är långt i från över.
Nu utreds banken för misstanke om insiderbrott, med kopplingar till härvan.

Swedbank-aktien faller med nästan 4 procent efter uppgifterna om att Finansinspektionen (FI) utreder storbanken för en misstänkt överträdelse av marknadsmissbruksförordningen.

Uppgifterna om utredningen kommer från banken själv.

"Utredningen omfattar perioden 20 september 2018 till 20 februari 2019 och gäller offentliggörande av insiderinformation och upprättande av insiderlista", skriver Swedbank i ett pressmeddelande.

Misstankarna avser bankens agerande i samband med SVT Uppdrag gransknings avslöjande om misstänkt penningtvätt i bolaget.

"Swedbank bistår Finansinspektionen i utredningsarbetet", skriver Swedbank.

FI beslöt i mars i år att botfälla Swedbank för brister i hanteringen av penningtvätt i Baltikum. Sanktionsavgiften landade på rekordhöga fyra miljarder kronor.

Men utredningen mot den förre Swedbank-vd:n Birgitte Bonnesen för misstänkt röjande av insiderinformation och grovt svindleri pågår ännu.

Bonnesen fick sparken av Swedbank i samband med en årsstämma 2019, kort efter det att penningtvätthärvan avslöjades. På årets stämma nekades hon ansvarsfrihet av ägarna.

Enligt tidningsuppgifter väntas åtal mot henne inom kort.

Swedbanks agerande i Baltikum utreds även av amerikanska myndigheter, vilket potentiellt kan sluta med ännu högre böter.

Ekonomi

Höjd pension och sänkt skatt

Finansminister Magdalena Andersson och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi presenterade under fredagen ett förslag om höjda pensioner och sänkt skatt för pensionärer.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Uppemot 600 kronor mer i månaden.
Regeringen går vidare med sitt förslag om ett pensionstillägg till dem som har de lägsta nivåerna på den allmänna pensionen.
Samtidigt sänks pensionärsskatten.

– Vi kommer att både höja pensionerna, men också sänka pensionärsskatten, säger finansminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff på fredagen.

– Nio av tio av Sveriges pensionärer kommer få mer pengar i plånboken nästa år, tillägger hon.

Förslaget kan ge som högst 600 kronor per månad till personer med inkomster mellan 11 000 och 14 000 kronor från allmän pension. Men det ger även ett något lägre tillägg till andra grupper med pensionsinkomster upp till 17 000 kronor.

För låg

Pensionen är för låg för dem som har kämpat och slitit ett helt yrkesliv, enligt socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S).

– Tjänstepension ska inte minska pensionstillägget, säger han.

– Det är totalt 1,2 miljoner pensionärer som får del av det här, tillägger han.

Bostadstillägg till pensionärer ska inte heller minskas på grund av den nya förmånen.

Sänkt skatt

Samtidigt ska pensionärer gynnas av skattesänkningar vid årsskiftet, enligt regeringens förslag. Siktet är inställt på att skillnaden i beskattning mellan pensionärer och andra kommer att vara helt borta två år senare, den 1 januari 2023, enligt Magdalena Andersson.

– Med den här budgeten, om den går igenom i riksdagen, kommer det här avståndet vara borta 2023, säger hon.

"Skattesänkningen, som föreslås gälla från 1 januari 2021, sker genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. För en person över 65 år med en månadsinkomst på 21 000 kronor innebär förslaget en skattesänkning på drygt 800 kronor per år. Den offentligfinansiella effekten av förslaget är 2,3 miljarder kronor", skriver regeringen.

Från september 2021

Förslaget om höjt pensionstillägg bygger på en uppgörelse i den så kallade pensionsgruppen, där förutom den rödgröna regeringen även stödpartierna C och L samt oppositionspartierna KD och M finns med. Det har varit ute på remiss sedan i våras och har bland annat kritiserats av Pensionsmyndigheten för att det bryter mot principen att pensioner ska finansieras med avgifter till pensionssystemet och inte över budgeten.

Planen är att pensionstillägget ska börja betalas ut om ett år, i september 2021. Det beräknas kosta staten cirka två miljarder 2021 och öka till 6 miljarder 2022 och 5,7 miljarder 2023.

'Nio av tio av Sveriges pensionärer kommer få mer pengar i plånboken nästa år', säger finansminister Magdalena Andersson (S).
"Nio av tio av Sveriges pensionärer kommer få mer pengar i plånboken nästa år", säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Foto: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi

PRO: Besvikna och upprörda över beskedet

Christina Tallberg, ordförande i PRO, är kritisk till att skatteklyftan mellan pensioner och löner tas bort först 2023.
Foto: Allis Nettréus/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen föreslår höjd pension och lägre skatt för pensionärer – men pensionärsorganisationerna är inte imponerade.
– Vi är mycket, mycket kritiska till att klyftan mellan pensioner och löner inte tas bort förrän 2023, säger PRO:s ordförande Christina Tallberg.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, välkomnar regeringens besked om att pensionärerna får mer i plånboken under nästa år.

– Det är ett viktigt och nödvändigt första steg mot en höjd allmän inkomstpension. Vi ser att man måste höja pensionerna för att man ska kunna leva ett bra liv, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO.

Förslaget kan ge högst 600 kronor i månaden till personer med inkomster mellan 11 000 och 14 000 kronor från allmän pension. Något som kan betyda mycket för gruppen, enligt Christina Tallberg.

– Men det måste också komma in mer pengar i pensionssystemet, och det är nödvändigt att gå vidare och se över hela pensionssystemet. Nu lappar och lagar man lite för mycket.

"Mycket kritiska"

Samtidigt meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) att pensionärer ska gynnas av skattesänkningar redan vid årsskiftet, enligt regeringens förslag. Siktet är inställt på att skillnaden i beskattning mellan pensionärer och andra kommer att vara helt borta den 1 januari 2023.

Det ställer sig PRO kritiska till.

– Vi är mycket, mycket kritiska till att klyftan mellan pensioner och löner inte tas bort förrän 2023. I PRO har vi jobbat stenhårt sedan 2007 för att få bort den. Vi blev egentligen utlovade att den skulle vara borta 2020, sedan trodde vi 2021, säger Christina Tallberg och tillägger:

– Men nu ska vi ännu en gång vänta på det ska tas bort.

Tallberg kallar det en "viktig principiell fråga".

– Vi ska inte betala mer i skatt än vad löntagare gör för samma belopp. Vi är djupt besvikna och upprörda.

Tillägget en kortsiktig lösning

Även organisationen SPF Seniorerna resonerar liknande. Det är bra att den högre skatten på pensioner avskaffas – men det sker för långsamt, menar de.

Pensionstillägget kallar de för "en kortsiktig lösning" och menar att det är långt ifrån tillräckligt.

"De olika åtgärder som politiken företagit, som skattelättnader eller pensionstillägget, gör dock liten skillnad och kommer inte till botten av problemet. Detta lappande-och-lagande måste få ett slut. Därför måste också åtgärder göras där problemen finns, i den sjunkande allmänna pensionen. Allt annat är egentligen kosmetika. Det måste synas i pensionskuvertet att man har arbetat, i dag är detta respektavstånd mycket litet", säger förbundsordförande Eva Eriksson i ett pressmeddelande.

Alice Nordevik/TT

FAKTA

Fakta: Regeringens pensionsförslag

Förslaget om höjt pensionstillägg bygger på en uppgörelse i den så kallade pensionsgruppen, där förutom den rödgröna regeringen även stödpartierna C och L samt oppositionspartierna KD och M finns med.

Förslaget kan ge som högst 600 kronor per månad till personer med inkomster mellan 11 000 och 14 000 kronor från allmän pension. Men det ger även ett något lägre tillägg till andra grupper med pensionsinkomster upp till 17 000 kronor.

Samtidigt ska pensionärer gynnas av skattesänkningar vid årsskiftet, enligt regeringens förslag. Siktet är inställt på att skillnaden i beskattning mellan pensionärer och andra kommer att vara helt borta två år senare, den 1 januari 2023, enligt Magdalena Andersson.

Planen är att pensionstillägget ska börja betalas ut om ett år, i september 2021. Det beräknas kosta staten cirka två miljarder 2021 och öka till 6 miljarder 2022 och 5,7 miljarder 2023.

Ekonomi

Skanska bygger spårvagnsdepå i Göteborg

En ny spårvagnsdepå på Ringön i Göteborg ska byggas av Skanska. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Ekonomi
Ekonomi

Skanska har fått i uppdrag att bygga en ny spårvagnsdepå i Göteborg, ett kontrakt värt 847 miljoner kronor, skriver byggkoncernen i ett pressmeddelande.

Depån ska ligga på Ringön i Göteborg och motparter i avtalet är Västra Götalandsregionen och Västfastigheter.

"Den ger förutsättningar för att hantera en framtida utökning av spårvagnstrafiken och kan avlasta befintliga depåer", skriver Skanska om depån.

Byggstarten är planerad till årsskiftet och depån ska stå färdig i slutet av februari 2024.

Ekonomi

Börsen avslutar veckan uppåt

Stilla i börsöppningen. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Stockholmsbörsen tar åter sikte på rekordnivåer, med telekomtillverkaren Ericsson som draglok.

OMXS-index har vid klockan 13 gått upp 0,6 procent.

Med detta lyft har OMXS-index gått upp med nästan 3 procent sedan förra fredagens stängning och över 7 procent sedan årsskiftet.

Ericssons B-aktie lyfter 2,1 procent i fredagens handel efter beskedet om ett förvärv av det amerikanska bolaget Cradlepoint för 1,1 miljarder dollar, vilket uppges stärka portföljen av 5G-produkter till företagskunder.

En annan vinnare är bilförsäljaren Bilia, vars aktie lyfter nästan tio procent efter en så kallad omvänd vinstvarning – där bolaget flaggar för ett oväntat bra resultat i tredje kvartalet i år.

Konsultföretaget Sweco har beslutat om att dela ut den tidigare återhållna aktieutdelningen. Aktien rör sig dock knappt alls, upp 0,2 procent, efter beskedet.

Storbankerna faller dock på bred front och utgör genom sin indextyngd en bromskloss för börsens generella uppgång. SEB:s A-aktie är ned 2,4 procent, medan Handelsbankens aktie backar 2,1 procent.

Utvecklingen på ledande Europabörser är blandad, med en svag uppgång i Frankfurt, men minus i Paris och London. Bolag i besöks- och resenäringen tynger.

Oro kring ökade fall av coronavirus i Frankrike och Storbritannien och ökade geopolitiska spänningar till följd av en kinesisk militärövning nära Taiwan präglar stämningen.

Oljepriset stiger sedan oljekartellen Opec signalerat att det kommer att bli tuffare tag mot medlemmar som inte uppfyller sina åtaganden i kartellens system för produktionskvoter.

Dollarn pressas samtidigt nedåt efter att tidigare i veckan ha fått draghjälp av ett räntebesked från USA: centralbank Federal Reserve.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Ekonomi

Ryska centralbanken överväger räntesänkning

Rysslands centralbank, med chefen Elvira Nabjullina, lämnar rekordlåg rysk styrränta oförändrad. Arkivbild.
Foto: Dmitry Astakhov/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Rysslands centralbank lämnar sin viktigaste styrränta oförändrad på rekordlåga 4,25 procent. Men banken, med chefen Elvira Nabjullina, utesluter inte att det kan bli aktuellt att sänka räntan igen.

Enligt centralbankens prognos beräknas inflationen i år till 3,7–4,2 procent och nästa år ligger prognosen på 4 procent. Samtidigt noterar banken att inflationsförväntningarna bland hushåll och företag är högre än önskvärt.

På kort sikt trycks inflationsrisken uppåt av ökad turbulens på globala marknader, enligt centralbanken, som tillägger att det råder stor osäkerhet om långsiktiga strukturella ekonomiska konsekvenser av covid-19-pandemin både för rysk och internationell del.

Elvira Nabjullinas fjärde räntesänkning i år kom i juli, sedan Världsbanken sänkt prognosen för rysk ekonomi till ett BNP-fall på 6 procent för 2020.

Ekonomi

Klart: Regeringen miljardsatsar på pensionen

Finansminister Magdalena Andersson (S) går vidare med pensionstillägget. Arkivbild
Foto: Claudio Bresciani/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Regeringen går vidare med sitt förslag om ett pensionstillägg till de som har de lägsta nivåerna på den allmänna pensionen.

– Vi kommer att både höja pensionerna, men också sänka pensionärsskatten, säger finansminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff på fredagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Sweco trycker på utdelningsknappen

Sweco delar ut resten till ägarna. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Ytterligare ett bolag har beslutat att återuppta den tidigare bromsade aktieutdelningen till ägarna.

Konsultjätten Swecos styrelse har efter att delvis dragit i bromsen i våras nu beslutat att dela ut ytterligare 367 miljoner kronor till aktieägarna. I våras delades hälften av det ursprungliga förslaget ut till ägarna. Nu kommer alltså resten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL