Utrikes

Demontering av brevlådor pausas inför USA-val

Tidigare i augusti var flera amerikaner ute och demonstrerade mot postverkets neddragningar i Michigan.
Foto: Katy Kildee/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s postverk (USPS) lovar att sätta den pågående demonteringen av brevlådor och begränsningar av postkontors öppettider på paus, rapporterar CNN.

Beskedet kommer efter CNN:s avslöjande om neddragningarna i postservicen inför novembers presidentval, något som Demokraternas presidentkandidat Joe Biden då kommenterade som "bisarrt".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fehmarn bält-tunneln upp i högsta instans

I Danmark är arbetet redan i gång. Bild från byggföretaget Femern A/S, tagen i slutet av förra året.
Foto: Femern A/S/AP/TT
Utrikes
Utrikes I Danmark är förberedelserna redan i full gång, men i Tyskland har första spadtaget ännu inte kunnat tas. Nu ska Fehmarn bält-förbindelsens framtid avgöras i högsta instans.

Det har gått tolv år sedan de två länderna skrev under avtalet om en fast förbindelse från den danska ön Lolland till Tyskland. Det ska innebära att tåg och bilar om ungefär ett decennium kan rulla nonstop, utan färjor, från Köpenhamn till Lübeck och Hamburg.

Förra året gav tyska myndigheter grönt ljus, så att arbetet skulle kunna börja. Men bland andra rederiet Scandlines har överklagat så långt det bara går, och från och med tisdagen tar Högsta förvaltningsdomstolen i Leipzig upp frågan.

Rederiet vill fortsätta köra färjor längs samma rutt som tunneln ska gå även i framtiden, men tycker att de nya anslutningsvägarna blir för dåliga.

– Särskilt stora lastbilar kommer att få svårt att komma ner till oss i hamnen i Puttgarden, det gör det svårt för oss att konkurrera med Fehmarn-tunneln, säger Scandlines-chefen Søren Poulsgaard Jensen.

Bland de klagande finns också miljöorganisationen Nabu, som befarar att rev och sandbankar är i fara. I sanden trivs bland annat fisk, sälar och tumlare.

Danska myndigheter betvivlar inte att projektet blir av. Det är mer en fråga om när och hur den tyska byggstarten kan ske – vilket också hotar tidsplanen att trafiken ska vara i gång 2029.

Utrikes

Nya massmord i våldsdrabbat Colombia

Anhöriga och vänner vid begravningen av Astrid Conde, en tidigare Farc-rebell, som sköts ihjäl i huvudstaden Bogotá i mars. Arkivbild.
Foto: Ivan Valencia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst tio personer har dödats i två massakrer i Colombia de senaste dagarna, uppger lokala myndigheter.

En ny våldsvåg rullar över Colombia och dödandet har blivit det värsta sedan 2016, då ett fredsavtal mellan Farc-gerillan och regeringen slöts.

På måndagen hittades fyra unga män skjutna och dumpade i ett mangroveträsk i departementet Nariño, i den sydvästra delen av landet. Dagen innan dödades sex personer och flera skadades i en attack i det angränsade departementet Cauca.

– Tyvärr fortsätter våldet att trappas upp i departementet, säger en lokal tjänsteman i Cauca.

Myndigheterna tror att det sannolikt är avhoppare från Farc som ligger bakom morden.

Minst 61 massmord har hittills registrerats i Colombia i år, och de har inträffat allt oftare de senaste månaderna. Med massaker avses mord på minst tre personer vid ett tillfälle, enligt övervakningsgruppen Indepaz.

Förutom Farc-dissidenter anklagas även bland annat narkotikakarteller och vänstergerillan ELN för våldet. De utkämpar ett krig över kontrollen av olagliga gruvor, kokaplantager och narkotikasmuggelrutter till Centralamerika och USA.

Utrikes

Strandade valar ska räddas – 90 redan döda

Upp emot 270 valar strandade på australiska Tasmanien, nära orten Strahan, på måndagen.
Foto: Brodie Weeding/AP/TT
Utrikes
Utrikes Omkring 90 valar har dött – det är en tredjedel av de grindvalar som har strandat på några sandbankar på västra Tasmanien.
Nu ska de 180 valar som än så länge är vid liv försöka räddas i vad som kan bli en lång och komplicerad räddningsinsats.

De flesta av de totalt 270 grindvalarna sitter sedan i måndags fast vid en isolerad sandbank i Macquarie Harbour, på västra Tasmanien i Australien.

Under dagen kommer räddningsmanskap att försöka få ut några av valarna till havs, för att ta reda på hur den resterande räddningsinsatsen ska gå till.

– Vi kommer att analysera valarnas beteende och se vad vi kan göra med dem. Om vi kan flytta dem i vattnet eller vi måste testa något annat alternativ, säger marinbiologen Kris Carlyon på en presskonferens.

Tre ton tunga

Den komplicerade räddningen kan ta flera dagar.

– Djuren är spridda över ett stort område och på väldigt svårtillgängliga ställen. Vi kommet att börja med de individer som har de bästa oddsen och de som vi klarar av att hantera, säger Kris Carlyon.

En grindval kan väga upp till tre ton.

– Vissa djur kanske helt enkelt är för stora, eller ligger för oländigt till för att vi ska kunna göra något, fortsätter Carlyon.

Omkring 60 personer, inklusive volontärer och arbetare från fiskodlingar, hjälper till i insatsen. Kallt och blött väder gör arbetet ogästvänligare för räddningsmanskapet – men är en välsignelse för valarna, som då håller sig blöta och kan överleva längre, enligt Carlyon.

Värsta på tio år

Det är inte ovanligt att valar strandar på Tasmanien, men att så här många valar strandar i samma område samtidigt har inte hänt på minst tio år.

Varför valarna simmar vilse på detta sätt är oklart. Men experter säger att de dels brukar följa en ledare, dels ofta vill samlas runt individer som är sjuka eller nödställda. Det gör att ett djurs sjukdom eller förvirring kan leda till mångas död.

Susanna Persson Öste/TT

Utrikes

Här är Donald Trumps heta domarkandidater

Den federala domaren Amy Coney Barrett är en av dem som president Trump kan tänkas utse till ny domare i Högsta domstolen.
Foto: Robert Franklin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Han har lovat att det ska gå fort och att det blir en kvinna. President Donald Trump ska redan i slutet av veckan ge besked om vem han vill se som Ruth Bader Ginsburgs efterträdare i USA:s högsta domstol.
Att det blir en konservativ jurist står bortom allt tvivel. Här är tre heta namn.

Amy Coney Barrett, 48 år, federal domare:

Hon är i sammanhanget ung med en gedigen bakgrund och de "rätta" moralkonservativa värderingarna. Amy Coney Barrett är sedan 2017 federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt (som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin). Innan dess var hon juridikprofessor på sitt gamla lärosäte University of Notre Dame i Indiana.

Louisianafödda Coney Barrett, som beskrivits som en briljant jurist, har även arbetat för nu avlidne Antonin Scalia innan han blev HD-domare. Liksom sin tidigare chef är Coney Barrett en så kallad originalist, det vill säga hon tycker att USA:s grundlag som ratificerades 1788 ska tolkas bokstavstroget.

Hon har sagt att livet börjar vid befruktelsen och hon anser att domare inte ska vara bundna av tidigare prejudikat, skriver tidningen Politico. Det kan få bäring på HD-beslutet "Roe mot Wade" från 1973 som slår fast kvinnors rätt till abort – och som är en nagel i ögat på många konservativa i USA.

President Trump uppges ha "sparat" Coney Barrett vid tidigare utnämningar, för att just hon ska bli den som ersätter liberala Bader Ginsburg. Sker detta lär den i USA redan så infekterade debatten om abort och kvinnors rättigheter ta ny fart.

Barbara Lagoa, 52 år, federal domare:

Hon är uttalat konservativ, har kubanskt påbrå och har skrivit historia som den första spansktalande kvinnan i Floridas högsta domstol. Och i fjol utsågs hon av president Trump till federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s elfte distrikt (som omfattar Florida, Georgia och Alabama). Med en juristutbildning från ansedda Columbia University i New York och sin bakgrund som både åklagare och domare har Lagoa beskrivits som "essensen av en domare" av Floridas guvernör Ron DeSantis, noterar Politico.

Hennes bakgrund är inte oviktigt, så här sex veckor före presidentvalet. Florida är den viktigaste så kallade vågmästardelstaten och opinionsmätningar visar att det är mycket jämnt mellan Trump och Demokraternas utmanare Joe Biden där. Att utse en Floridabo till HD-domare skulle kunna ge Trump en skjuts i opinionen.

Om hon nomineras lär Lagoa få frågor om varför hon inte hörsammade den begäran som demokrater i senatens justitieutskott i somras skickade till henne. I den ombads hon kliva åt sidan och inte döma i ett fall om tidigare brottsdömdas rätt att rösta – eftersom hon har arbetat med det tidigare. Men Lagoa satt kvar och var en del av den majoritet som upprätthöll den Floridalag som kräver att brottsdömda måste betala sina domstolsavgifter innan de återfår sin rösträtt.

Allison Jones Rushing, 38 år, federal domare:

Sina unga år till trots utsågs Jones Rushing redan 2018 till federal domare av president Trump, hon verkar nu vid appellationsdomstolen för USA:s fjärde distrikt (som omfattar Maryland, North Carolina, South Carolina, Virginia och West Virginia).

Utbildad vid Duke University i hemdelstaten North Carolina har hon arbetat som advokat i Washington DC. Hon har också jobbat för den konservativa HD-domaren Clarence Thomas samt den ideologiskt liksinnade Neil Gorsuch, innan han blev HD-domare.

Jones Rushing är medlem av konservativa Federalist Society, som arbetar för en mer bokstavstrogen tolkning av grundlagen, samt den konservativa kristna gruppen Alliance Defense Fund. Den sistnämna har kritiserats för sin inställning till hbtq-personers rättigheter, noterar webbtidningen The Hill. Det lär Jones Rushing få frågor om, om hon nomineras till posten som HD-domare.

Tina Magnergård Bjers/TT

Den federala domaren Barbara Lagoa. Pressbild.
Den federala domaren Barbara Lagoa. Pressbild.
Foto: Florida Supreme Court via AP/TT
Den federala domaren Allison Jones Rushing. Arkivbild.
Den federala domaren Allison Jones Rushing. Arkivbild.
Foto: Tom Williams/CQ Roll Call via AP/TT
USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump.
Foto: Evan Vucci/AP/TT

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Utrikes

Spänd väntan på Johanssons asylpaket

Demonstration i Köpenhamn till stöd för flyktingar i Moria-lägret i Grekland. Arkivfoto.
Foto: Emil Helms/Ritzau Scanpix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Alla väntar ivrigt på förslagen om EU:s nya asyl- och migrationspolitik.
Fast ingen kommer få precis som de vill, konstaterar Ylva Johansson inför sin stora presentation i Bryssel.

Den svenska inrikeskommissionären är tillsammans med grekiske Margaritis Schinas ansvarig för den nya migrationspakt som ska lanseras vid lunchtid på onsdagen.

Framför allt Johansson har arbetat intensivt under hela året för att hitta något som alla medlemsländer kan ställa sig bakom. De förslag som hennes företrädare Dimitris Avramopoulos lade fram 2016, efter den akuta flyktingkrisen, har stötts och blötts, men aldrig kunnat genomföras.

Motståndet mot de gamla förslagen har främst gällt tanken på en obligatorisk omfördelning av asylsökande mellan EU-länderna. Tanken från Avramopoulos var att så skulle bli fallet endast om något land drabbades av en kraftig flyktingvåg – exempelvis som när Grekland fick ta emot hundratusentals som flydde kriget i Syrien under 2015.

Ansvar för alla

Ungern och Polen och andra av EU:s mer invandringskritiska länder har dock sagt blankt nej till omfördelandet.

Någon form av obligatoriskt ansvarstagande blir det ändå även den här gången, när nu Ylva Johansson kontrar med nya förslag.

– Det måste vara obligatoriskt. Alla medlemsländer måste hjälpa till i en situation när en medlemsstat står under tryck, när det finns många människor som behöver skydd, sade hon till nyhetsbyrån AFP och en grupp andra europeiska nyhetsmedier i förra veckan.

Den obligatoriska hjälpinsatsen kan dock göras på flera olika sätt.

– Det handlar inte bara om omfördelning. Det kan också vara andra situationer, som till exempel att hjälpa till med återförande (av personer som inte ansetts ha asylskäl), sade Johansson.

Slopade regler?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har på förhand utlovat ett slopande av den så kallade Dublin-förordningen, som stipulerar hur och var asylansökningarna ska hanteras i EU.

Ylva Johansson har dock inte velat ge några detaljer på förhand.

– Det är inte så att allting försvinner som finns i nuvarande lagstiftning. Det innebär att det blir ett nytt förslag. Det är en tydlig signal eftersom det gamla förslaget om Dublin är ett av dem där det har varit mest låsningar, sade hon till TT i förra veckan.

Inget hurra

Både medlemsländer och flyktingorganisationer ser spänt fram mot vad Johansson ska presentera.

– Det här är en vändpunkt, sade Italiens premiärminister Giuseppe Conte i torsdags.

"Det kan inte fortsätta som det är, med inlåsningspolitik i stället för ett rättvist system, baserat på ansvarsdelning och säkra och legala vägar till skydd", skriver Imogen Sudbury från flyktinghjälpsorganisationen IRC.

Johansson själv konstaterar samtidigt att det gäller att kompromissa.

– När jag lägger fram förslaget tror jag inte att jag kommer att få höra något "hurra, vi vann", sade hon till AFP i förra veckan.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Nystart för migrationen

EU-kommissionen lade våren 2016 fram sju förslag som under lång tid behandlats av EU-länderna. För fem av dem råder i princip enighet:

* Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.

* Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.

* Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.

* Skapa en gemensam asylbyrå.

* Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

För två förslag är oenigheten fortsatt stor:

* Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).

* Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.

För att komma förbi låsningarna har EU-kommissionen aviserat en ny "pakt" om asyl och migration, där förslagen ska presenteras på onsdagen den 23 september.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Aktiviteten på svenska spelsajter har ökat under 2020

Awise Den 2 juli i år så infördes några nya spelrestriktioner för svenskar (läs mer om vad det innebär här) när det kommer till att spela casino online. Förändringarna begränsar alla konsumenters spelande och förslaget kom från Spelinspektionen i våras när man upptäckte en ökad konsumtion av spel på casino online. Under perioden då spelen ökade som mest var också då det fanns som minst utbud av odds, så en teori till den starka höjningen av aktivitet kan bero på att fler sportspelare testade på att spela på casino istället.

De svenska casinon som innehar den svenska licensen kan med andra ord inte marknadsföra sig unikt, utan de nya restriktionerna omfattar alla svenska spelbolag. Det har varit blandade reaktioner på de nya restriktionerna, men det lugnande beskedet är att det enbart kommer att gälla under 2020 och sedan förväntas spelmarknaden för svenskar vara som innan. Det vill säga en bonus för första insättning och valfria spelbegränsningar. Som det ser ut nu så får de svenska spelbolagen enbart erbjuda 100 kr i insättningsbonus och alla konton har en obligatorisk spelgräns på 5000 kr/vecka.

De landbaserade casinona har det däremot inte lika lätt. Sveriges första casino Cosmopol i Sundsvall meddelade nyligen att de hotas av nedläggning. Detta är dock inte spikat ännu, så vi får hoppas att vi får bevara alla våra landbaserade casinon öppna, så att det enkelt går att variera spel mellan spel online och att besöka Cosmopol i någon av de större städerna.

Spelmönstret bland svenskar har förändrats stort

Tidigare innan den svenska licensen infördes så var det vanligt att spelare valde att spela på ett och samma spelbolag för att kunna ta del av lojalitetsbonusar och kampanjer. Idag ser spelmarknaden helt annorlunda ut. Idag väljer många av spelarna att sätta in på nya spelsajter (hitta nya casinon att spela på via Bennycasino) varje gång de sätter in pengar för att kunna ta del av välkomstbonusen på spelsajten i fråga och få mer att spela för. Ruljansen på den olika svenska casinona har därför varit varierande med få återkommande spelare.

Bara sedan den 1 januari 2019 så ser spelmönstret helt annorlunda ut och många frågar sig om det kommer att vara lika populärt att spela online casino som det är nu, om några år? Generellt sett så verkar svenskarna föredra att spela med bonusar, hellre än utan. Även tidigare innan bonusspel begränsades så kunde man se ett tydligt mönster i deltagandet av kampanjer och erbjudanden som erbjöd spelarna mer att spela för.

När det kommer till smidigheten på de olika casinona så har det däremot blivit otroligt mycket bättre. Idag kan du spela casino online och verifiera dig med bankID, vilket har lättat på trycket gällande tiden det tar att få sina uttag in på kontot efter en vinst. Branschen utvecklas ständigt och förhoppningsvis så får vi mer passande spelregler under 2021 som många svenskar efterfrågar.

Utrikes

New York-polis spionerade för Kina

En polis i New York anklagas för att ha lämnat information till Kina. Arkivbild.
Foto: Jeff Chiu/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En polis i New York har åtalats för att ha spionerat åt den kinesiska regeringen. Den 33-årige mannen kommer från Tibet och misstänks ha samlat in information om stadens tibetanska befolkning för Kinas räkning.

Han har också låtit anställda vid Kinas konsulat delta i evenemang organiserade av New Yorks polismyndighet, enligt åklagarna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Dödsdömd knarklangare flydde genom avlopp

Drogen metamfetamin. Arkivbild.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En kinesisk medborgare som dömts till döden för narkotikainnehav i Indonesien har flytt genom fängelsets avloppssystem.

37-årige Cai Changpan grävde ett hål i cellen i fängelset, beläget i huvudstaden Jakartas utkant, och krälade därefter ut genom avloppsrören. Enligt hans cellkamrat tog flyktförsöket närmare ett halvår att planera och utföra, och köksredskap utnyttjades för grävandet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Över 240 migranter omhändertagna av Tunisien

Migranter som omhändertagits på Medelhavet av en enskild organisation. Arkivbild.
Foto: Santi Palacios/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tunisien sade på måndagen att dess kustbevakning under ett dygn hejdat 19 fartyg med sammanlagt 246 personer ombord. Fartygen var på väg mot Europa från Nordafrika, och de flesta migranterna kom från Tunisien.

Landet, med elva miljoner invånare, har sett ett ökat antal medborgare som försöker ta sig till europeiska länder.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL