Utrikes

Larm: Gripna etiopier nekas rättshjälp

Internet släcktes ned i Etiopien dagen efter dödsskjutningen av sångaren Hachalu Hundessa. Så gott som den enda information som finns att tillgå är den som delges via etiopisk tv, som här under en sändning av Hundessas begravning i juli.
Foto: OBN/AP/TT
Utrikes
Utrikes Oppositionspolitiker och journalister som gripits under den senaste tidens etiopiska tumult behandlas bristfälligt och ovärdigt, rapporterar människorättsorganisationen Human rights watch (HRW).
PREMIUM

Enligt HRW nekas många av de gripna rättslig hjälp, samtidigt som de hålls inspärrade under undermåliga förhållanden som gör dem sårbara för coronaviruset.

Anklagelserna går hand i hand med en växande oro kring att premiärminister Abiy Ahmed, som 2019 tilldelades Nobels fredspris för sina politiska reformer, använder sig av repressiva metoder för att tysta kritiker.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Strandade valar ska räddas – 90 redan döda

Upp emot 270 valar strandade på australiska Tasmanien, nära orten Strahan, på måndagen.
Foto: Brodie Weeding/AP/TT
Utrikes
Utrikes Omkring 90 valar har dött – det är en tredjedel av de grindvalar som har strandat på några sandbankar på västra Tasmanien.
Nu ska de 180 valar som än så länge är vid liv försöka räddas i vad som kan bli en lång och komplicerad räddningsinsats.

De flesta av de totalt 270 grindvalarna sitter sedan i måndags fast vid en isolerad sandbank i Macquarie Harbour, på västra Tasmanien i Australien.

Under dagen kommer räddningsmanskap att försöka få ut några av valarna till havs, för att ta reda på hur den resterande räddningsinsatsen ska gå till.

– Vi kommer att analysera valarnas beteende och se vad vi kan göra med dem. Om vi kan flytta dem i vattnet eller vi måste testa något annat alternativ, säger marinbiologen Kris Carlyon på en presskonferens.

Tre ton tunga

Den komplicerade räddningen kan ta flera dagar.

– Djuren är spridda över ett stort område och på väldigt svårtillgängliga ställen. Vi kommet att börja med de individer som har de bästa oddsen och de som vi klarar av att hantera, säger Kris Carlyon.

En grindval kan väga upp till tre ton.

– Vissa djur kanske helt enkelt är för stora, eller ligger för oländigt till för att vi ska kunna göra något, fortsätter Carlyon.

Omkring 60 personer, inklusive volontärer och arbetare från fiskodlingar, hjälper till i insatsen. Kallt och blött väder gör arbetet ogästvänligare för räddningsmanskapet – men är en välsignelse för valarna, som då håller sig blöta och kan överleva längre, enligt Carlyon.

Värsta på tio år

Det är inte ovanligt att valar strandar på Tasmanien, men att så här många valar strandar i samma område samtidigt har inte hänt på minst tio år.

Varför valarna simmar vilse på detta sätt är oklart. Men experter säger att de dels brukar följa en ledare, dels ofta vill samlas runt individer som är sjuka eller nödställda. Det gör att ett djurs sjukdom eller förvirring kan leda till mångas död.

Susanna Persson Öste/TT

Utrikes

Här är Donald Trumps heta domarkandidater

Den federala domaren Amy Coney Barrett är en av dem som president Trump kan tänkas utse till ny domare i Högsta domstolen.
Foto: Robert Franklin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Han har lovat att det ska gå fort och att det blir en kvinna. President Donald Trump ska redan i slutet av veckan ge besked om vem han vill se som Ruth Bader Ginsburgs efterträdare i USA:s högsta domstol.
Att det blir en konservativ jurist står bortom allt tvivel. Här är tre heta namn.

Amy Coney Barrett, 48 år, federal domare:

Hon är i sammanhanget ung med en gedigen bakgrund och de "rätta" moralkonservativa värderingarna. Amy Coney Barrett är sedan 2017 federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt (som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin). Innan dess var hon juridikprofessor på sitt gamla lärosäte University of Notre Dame i Indiana.

Louisianafödda Coney Barrett, som beskrivits som en briljant jurist, har även arbetat för nu avlidne Antonin Scalia innan han blev HD-domare. Liksom sin tidigare chef är Coney Barrett en så kallad originalist, det vill säga hon tycker att USA:s grundlag som ratificerades 1788 ska tolkas bokstavstroget.

Hon har sagt att livet börjar vid befruktelsen och hon anser att domare inte ska vara bundna av tidigare prejudikat, skriver tidningen Politico. Det kan få bäring på HD-beslutet "Roe mot Wade" från 1973 som slår fast kvinnors rätt till abort – och som är en nagel i ögat på många konservativa i USA.

President Trump uppges ha "sparat" Coney Barrett vid tidigare utnämningar, för att just hon ska bli den som ersätter liberala Bader Ginsburg. Sker detta lär den i USA redan så infekterade debatten om abort och kvinnors rättigheter ta ny fart.

Barbara Lagoa, 52 år, federal domare:

Hon är uttalat konservativ, har kubanskt påbrå och har skrivit historia som den första spansktalande kvinnan i Floridas högsta domstol. Och i fjol utsågs hon av president Trump till federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s elfte distrikt (som omfattar Florida, Georgia och Alabama). Med en juristutbildning från ansedda Columbia University i New York och sin bakgrund som både åklagare och domare har Lagoa beskrivits som "essensen av en domare" av Floridas guvernör Ron DeSantis, noterar Politico.

Hennes bakgrund är inte oviktigt, så här sex veckor före presidentvalet. Florida är den viktigaste så kallade vågmästardelstaten och opinionsmätningar visar att det är mycket jämnt mellan Trump och Demokraternas utmanare Joe Biden där. Att utse en Floridabo till HD-domare skulle kunna ge Trump en skjuts i opinionen.

Om hon nomineras lär Lagoa få frågor om varför hon inte hörsammade den begäran som demokrater i senatens justitieutskott i somras skickade till henne. I den ombads hon kliva åt sidan och inte döma i ett fall om tidigare brottsdömdas rätt att rösta – eftersom hon har arbetat med det tidigare. Men Lagoa satt kvar och var en del av den majoritet som upprätthöll den Floridalag som kräver att brottsdömda måste betala sina domstolsavgifter innan de återfår sin rösträtt.

Allison Jones Rushing, 38 år, federal domare:

Sina unga år till trots utsågs Jones Rushing redan 2018 till federal domare av president Trump, hon verkar nu vid appellationsdomstolen för USA:s fjärde distrikt (som omfattar Maryland, North Carolina, South Carolina, Virginia och West Virginia).

Utbildad vid Duke University i hemdelstaten North Carolina har hon arbetat som advokat i Washington DC. Hon har också jobbat för den konservativa HD-domaren Clarence Thomas samt den ideologiskt liksinnade Neil Gorsuch, innan han blev HD-domare.

Jones Rushing är medlem av konservativa Federalist Society, som arbetar för en mer bokstavstrogen tolkning av grundlagen, samt den konservativa kristna gruppen Alliance Defense Fund. Den sistnämna har kritiserats för sin inställning till hbtq-personers rättigheter, noterar webbtidningen The Hill. Det lär Jones Rushing få frågor om, om hon nomineras till posten som HD-domare.

Tina Magnergård Bjers/TT

Den federala domaren Barbara Lagoa. Pressbild.
Den federala domaren Barbara Lagoa. Pressbild.
Foto: Florida Supreme Court via AP/TT
Den federala domaren Allison Jones Rushing. Arkivbild.
Den federala domaren Allison Jones Rushing. Arkivbild.
Foto: Tom Williams/CQ Roll Call via AP/TT
USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump.
Foto: Evan Vucci/AP/TT

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Utrikes

Spänd väntan på Johanssons asylpaket

Demonstration i Köpenhamn till stöd för flyktingar i Moria-lägret i Grekland. Arkivfoto.
Foto: Emil Helms/Ritzau Scanpix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Alla väntar ivrigt på förslagen om EU:s nya asyl- och migrationspolitik.
Fast ingen kommer få precis som de vill, konstaterar Ylva Johansson inför sin stora presentation i Bryssel.

Den svenska inrikeskommissionären är tillsammans med grekiske Margaritis Schinas ansvarig för den nya migrationspakt som ska lanseras vid lunchtid på onsdagen.

Framför allt Johansson har arbetat intensivt under hela året för att hitta något som alla medlemsländer kan ställa sig bakom. De förslag som hennes företrädare Dimitris Avramopoulos lade fram 2016, efter den akuta flyktingkrisen, har stötts och blötts, men aldrig kunnat genomföras.

Motståndet mot de gamla förslagen har främst gällt tanken på en obligatorisk omfördelning av asylsökande mellan EU-länderna. Tanken från Avramopoulos var att så skulle bli fallet endast om något land drabbades av en kraftig flyktingvåg – exempelvis som när Grekland fick ta emot hundratusentals som flydde kriget i Syrien under 2015.

Ansvar för alla

Ungern och Polen och andra av EU:s mer invandringskritiska länder har dock sagt blankt nej till omfördelandet.

Någon form av obligatoriskt ansvarstagande blir det ändå även den här gången, när nu Ylva Johansson kontrar med nya förslag.

– Det måste vara obligatoriskt. Alla medlemsländer måste hjälpa till i en situation när en medlemsstat står under tryck, när det finns många människor som behöver skydd, sade hon till nyhetsbyrån AFP och en grupp andra europeiska nyhetsmedier i förra veckan.

Den obligatoriska hjälpinsatsen kan dock göras på flera olika sätt.

– Det handlar inte bara om omfördelning. Det kan också vara andra situationer, som till exempel att hjälpa till med återförande (av personer som inte ansetts ha asylskäl), sade Johansson.

Slopade regler?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har på förhand utlovat ett slopande av den så kallade Dublin-förordningen, som stipulerar hur och var asylansökningarna ska hanteras i EU.

Ylva Johansson har dock inte velat ge några detaljer på förhand.

– Det är inte så att allting försvinner som finns i nuvarande lagstiftning. Det innebär att det blir ett nytt förslag. Det är en tydlig signal eftersom det gamla förslaget om Dublin är ett av dem där det har varit mest låsningar, sade hon till TT i förra veckan.

Inget hurra

Både medlemsländer och flyktingorganisationer ser spänt fram mot vad Johansson ska presentera.

– Det här är en vändpunkt, sade Italiens premiärminister Giuseppe Conte i torsdags.

"Det kan inte fortsätta som det är, med inlåsningspolitik i stället för ett rättvist system, baserat på ansvarsdelning och säkra och legala vägar till skydd", skriver Imogen Sudbury från flyktinghjälpsorganisationen IRC.

Johansson själv konstaterar samtidigt att det gäller att kompromissa.

– När jag lägger fram förslaget tror jag inte att jag kommer att få höra något "hurra, vi vann", sade hon till AFP i förra veckan.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Nystart för migrationen

EU-kommissionen lade våren 2016 fram sju förslag som under lång tid behandlats av EU-länderna. För fem av dem råder i princip enighet:

* Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.

* Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.

* Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.

* Skapa en gemensam asylbyrå.

* Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

För två förslag är oenigheten fortsatt stor:

* Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).

* Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.

För att komma förbi låsningarna har EU-kommissionen aviserat en ny "pakt" om asyl och migration, där förslagen ska presenteras på onsdagen den 23 september.

Utrikes

New York-polis spionerade för Kina

En polis i New York anklagas för att ha lämnat information till Kina. Arkivbild.
Foto: Jeff Chiu/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En polis i New York har åtalats för att ha spionerat åt den kinesiska regeringen. Den 33-årige mannen kommer från Tibet och misstänks ha samlat in information om stadens tibetanska befolkning för Kinas räkning.

Han har också låtit anställda vid Kinas konsulat delta i evenemang organiserade av New Yorks polismyndighet, enligt åklagarna.

Kina uppges ha betalat motsvarande flera hundratusen kronor till polisen, som även är med i USA:s reservarmé.

Utrikes

Nya massmord i våldsdrabbat Colombia

Anhöriga och vänner vid begravningen av Astrid Conde, en tidigare Farc-rebell, som sköts ihjäl i huvudstaden Bogotá i mars. Arkivbild.
Foto: Ivan Valencia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst tio personer har dödats i två massakrer i Colombia de senaste dagarna, uppger lokala myndigheter. En ny våldsvåg rullar över Colombia och dödandet har blivit det värsta sedan 2016, då ett fredsavtal mellan Farc-gerillan och regeringen slöts.

På måndagen hittades fyra unga män skjutna och dumpade i ett mangroveträsk i departementet Nariño, i den sydvästra delen av landet. Dagen innan dödades sex personer och flera skadades i en attack i det angränsade departementet Cauca.

– Tyvärr fortsätter våldet att trappas upp i departementet, säger en lokal tjänsteman i Cauca.

Myndigheterna tror att det sannolikt är Farc-dissidenter som ligger bakom morden.

Minst 61 massmord har hittills registrerats i Colombia i år, och de har inträffat allt oftare de senaste månaderna. Med massaker avses mord på tre eller fler personer vid ett enda tillfälle, enligt övervakningsgruppen Indepaz.

Förutom Farc-dissidenter anklagas även bland annat narkotikakarteller och vänstergerillan ELN för våldet. De utkämpar ett krig över kontrollen av olagliga gruvor, kokaplantage och narkotikasmuggelrutter till Centralamerika och USA.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Utrikes

Dödsdömd knarklangare flydde genom avlopp

Drogen metamfetamin. Arkivbild.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En kinesisk medborgare som dömts till döden för narkotikainnehav i Indonesien har flytt genom fängelsets avloppssystem.

37-årige Cai Changpan grävde ett hål i cellen i fängelset, beläget i huvudstaden Jakartas utkant, och krälade därefter ut genom avloppsrören. Enligt hans cellkamrat tog flyktförsöket närmare ett halvår att planera och utföra, och köksredskap utnyttjades för grävandet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Över 240 migranter omhändertagna av Tunisien

Migranter som omhändertagits på Medelhavet av en enskild organisation. Arkivbild.
Foto: Santi Palacios/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tunisien sade på måndagen att dess kustbevakning under ett dygn hejdat 19 fartyg med sammanlagt 246 personer ombord. Fartygen var på väg mot Europa från Nordafrika, och de flesta migranterna kom från Tunisien.

Landet, med elva miljoner invånare, har sett ett ökat antal medborgare som försöker ta sig till europeiska länder.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Trumps "anarkistäder" kan förlora statsstöd

USA:s justitieminister William Barr.
Foto: Pat Nabong/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s regering vill stoppa statligt stöd till "anarkistäderna" New York City, Seattle och Portland.
– En förolämpning av New Yorks invånare, säger borgmästare, demokraten Bill de Blasio.
PREMIUM

USA:s justitiedepartement hotar med att dra in federalt stöd till New York City, Seattle och Portland i delstaten Oregon då de tre städerna påstås tillåta att våld och anarki beder ut sig.

"Vi kan inte tillåta att federala skattedollar slängs bort när medborgarnas säkerhet hotas", skrev justitieminister William Barr i ett uttalande på måndagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL