Annons

Ökenhuvudstad ska ge nedsmutsat Kairo andrum

Skyskrapor, ett grönområde dubbelt så stort som Central Park och plats för 6,5 miljoner människor. I öknen öster om Kairo bygger president Abd al-Fattah al-Sisi en ny huvudstad som ska avlasta den förorenade mångmiljonstaden Kairo – och ge prestige åt den egyptiske presidenten själv.
Publicerad 15 augusti 2020 • Uppdaterad 24 november 2021
Egyptiska stridsfordon utanför al-Fattah-al-Alim-moskén, en av de första byggnaderna att invigas i Egyptens framtida huvudstad öster om Kairo. Arkivbild.
Egyptiska stridsfordon utanför al-Fattah-al-Alim-moskén, en av de första byggnaderna att invigas i Egyptens framtida huvudstad öster om Kairo. Arkivbild.Foto: Andrew Caballero-Reynolds/AP/TT

Konstanta trafikinfarkter, centralt belägna industrier och en explosiv befolkningsutveckling. Kairo är en av världens smutsigaste och mest tätbefolkade huvudstäder.

Om några år kan den brokiga metropolen vid Nilens strand få andrum – det är åtminstone den hårdföre och auktoritäre presidenten Abd al-Fattah al-Sisis plan. Då väntas nämligen Egyptens "nya administrativa huvudstad" (NAC) stå färdig.

Skyskrapor och gigantisk park

Annons

Med Afrikas högsta skyskrapa, ett nytt presidentpalats och parlament och en gigantisk park som planeras bli dubbelt så stor som Central Park i New York ska ökenstaden locka folk från det överbefolkade Kairo.

Omkring 6,5 miljoner människor ska flytta till den nya huvudstaden, enligt regeringens planer. Namnet är ännu inte bestämt, men ett av förslagen som diskuterats är "Wedian", efter pluralformen av det arabiska ordet för dal.

– Varje ledare vill bygga sin egen pyramid. Något monumentalt, som blir kvar i många generationer. Ur det perspektivet kan ett så här galet projekt framstå som rimligt, säger Dalia Abdelhady, docent i sociologi på Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, till TT.

Träd fälls, vägar byggs

En ny storstad mitt ute i ingenstans kräver ny infrastruktur. Därför har nya vägar börjat byggas, många av dem rätt igenom den historiska Kairostadsdelen Heliopolis, som grundlades 1906 av den belgiske industrimagnaten och hobbyegyptologen Édouard Empain. Området kännetecknas av trädkantade gator och europeiskinspirerade kaféer, men sedan en tid tillbaka även av stora brobyggen, som både har fört med sig skövling av växtlighet och försämrad boendemiljö för invånarna.

Många oroar sig för att stadens gröna lunga ska gå förlorad. En professor i statsplanering på Kairos universitet har kallat omgörningen av Heliopolis "ett sabotage" och i sociala medier lägger aktivistgrupper ut före- och efterbilder på gator där träd har fällts för att ge rum åt vägar.

– Heliopolis byggdes för fotgängare, inte för bilar, säger invånaren Alia Kassim upprört till nyhetsbyrån AFP.

Hoppas på andrum

Kairos trafikstockningar och föroreningar är dock högst verkliga. al-Sisi och hans anhängare hoppas att den nya huvudstaden ska ge andrum åt Nilmetropolen, som med jämna mellanrum hamnar högt upp på listor över världens mest förorenade städer.

Pengarna kommer till stor del från Kina, sedan flera investerare från bland annat Förenade arabemiraten har dragit sig ur, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Samtidigt är det svårt att komma ifrån att NAC först och främst är ett prestigeprojekt för al-Sisi, enligt Dalia Abdelhady.

– Officiellt säger man att det handlar om att få bukt med trängseln, men Kairo är en tjugomiljonersstad. Visst, några kanske flyttar, men det är bara rika som kommer att ha råd och de flesta med pengar har redan flyttat ut från historiska Kairo till förorterna, säger hon.

Vill flytta fokus

Annons

En annan aspekt är att den nya regimen fortfarande ser Kairo i ljuset av hibiskusrevolutionen 2011, då huvudstaden blev ett centrum för proteströrelsen som ledde fram till presidenten Hosni Mubaraks fall. Den nya huvudstaden är ett sätt för al-Sisi att ta ifrån Kairo något av dess tyngd och samtidigt flytta fokus till ett nytt stort projekt, tror Abdelhady.

– Kairo har visat sig vara ett hot mot de styrande och minnet av Tahrirtorget lever fortfarande, säger hon.

Pontus Ahlkvist/TT

Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi. Arkivbild.
Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi. Arkivbild.Foto: Henry Nicholls/AP/TT
Den nya huvudstaden kräver nya vägar och vissa av dem skär genom Kairostadsdelen Heliopolis. Där finns Édouard Empains palats från 1911, som nyligen fått en ansiktslyftning.
Den nya huvudstaden kräver nya vägar och vissa av dem skär genom Kairostadsdelen Heliopolis. Där finns Édouard Empains palats från 1911, som nyligen fått en ansiktslyftning.Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Fakta: Stark presidentmakt

Fakta: Stark presidentmakt

Egypten är en republik till största delen belägen i nordöstra Afrika, med Sinaihalvön som en asiatisk utlöpare. Landet har över 100 miljoner invånare och styrs sedan 2013 av Abd al-Fattah al-Sisi, som formellt blev president 2014.

Egypten har ingen demokratisk tradition. Efter sitt maktövertagande 1952 byggde militären en auktoritär stat baserad på en stark presidentmakt. Presidenterna Nasser (1956-70), Sadat (1970-81) och Mubarak (1981-2011) var alla militärer, som under sin tid vid makten hade fullständig kontroll över den egyptiska statsapparaten.

I januari 2011 utbröt stora demonstrationer centrerade kring Tahrirtorget i Kairo, med krav på demokratiska reformer. Militären höll sig inledningsvis neutral och i parlamentsvalen som hölls mellan november 2011 och februari 2012 skördade islamisterna stora framgångar. I presidentvalet i maj-juni 2012 vann Muslimska brödraskapets Muhammad Mursi en knapp seger, men snart utbröt nya protester och han avsattes i juli 2013.

Sedan dess har militären Abd al-Fattah al-Sisi varit Egyptens mäktigaste man.

Källa: Nationalencyklopedin

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons