Annons

Tuff sommar – tröttkörd vårdpersonal slutar

Otillräcklig återhämtning, uppskjutna semestrar och besvikelse över att arbetsgivaren inte visat uppskattning. Vårdförbundet och Kommunal ser att tröttkörd sjukvårdspersonal, som stått i frontlinjen under coronapandemin, på vissa håll börjar säga upp sig.
Publicerad 15 augusti 2020 • Uppdaterad 24 november 2021
Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, är orolig för att sjuktalet bland medlemmarna ska öka om inte arbetsgivarna genomför den krishantering efter pandemin som behövs. Arkivbild.
Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, är orolig för att sjuktalet bland medlemmarna ska öka om inte arbetsgivarna genomför den krishantering efter pandemin som behövs. Arkivbild.Foto: Dan Lepp/Vårdförbundet

– Vi får en hel del signaler om att det finns enheter, bland annat iva på Karolinska universitetssjukhuset i Solna där man vårdat de svårast sjuka i covid-19, där många väljer att säga upp sig. Det väcker en oro om att det kommer att bli väldigt tufft för de som blir kvar om det blir en andra våg, säger Gunilla George, ordförande för Vårdförbundet i Stockholm.

Hon är övertygad om att den höga arbetsbelastningen i kombination med brister i arbetsmiljön kan vara orsaken till uppsägningarna.

Tuff sommar

Annons

Monica Jonsson, styrelseledamot i Vårdförbundets avdelning Östergötland, delar den bilden. Hon pekar på hur allvarligt det är när de mest meriterade, vana och kompetenta sjuksköterskorna och undersköterskorna säger upp sig eftersom det tar så lång tid att bli fullärd. Inte minst inom intensivvården.

– Sommaren har varit tuff. 600 av våra medlemmar här i Östergötland har inte fått fyra veckors sammanhängande semester, utan bara tre veckors semester. De var slitna redan innan de gick på semester och har inte fått den återhämtning som de behöver.

Bland medlemmarna finns det en oro över att de inte ska få ut sin fjärde semestervecka när all den uppskjutna vården ska göras i höst.

Monica Jonsson berättar att det finns en besvikelse på arbetsgivaren, eftersom regionen betalat relativt låg ersättning för att medarbetarna fått skjuta upp delar av sin semester utanför sommarmånaderna

I Östergötland har ersättningen varit 8 000 kronor per flyttad vecka, vilket är betydligt lägre än exempelvis i Örebro där medarbetare fått 15 000 kronor per vecka och i Västernorrland där de som arbetar på covidavdelningar fått 25 000 kronor per vecka.

– Vi tycker att en månadslön hade varit skäligt, säger Monica Jonsson.

Ingen ersättning

I Jönköping och Värnamo har de som arbetar på operation/iva bara fått tre veckors semester, men inte någon ersättning alls för att den fjärde semesterveckan flyttats till september vilket Kommunal tycker är fel. Därför fortsätter de driva frågan om detta och att beskeden om sommarsemestern kom väldigt sent.

– Medlemmar ringer och berättar att sommaren inte blev riktigt som man tänkt sig. Även om man jobbar inom vården vill man ju umgås med sin familj, säger Carina Sjögren, sektionsordförande för Kommunal i Jönköping och Värnamo.

Sinevo Ribeiro, förbundsordförande för Vårdförbundet, konstaterar att det finns en del regioner som varken följt kollektivavtalet eller semesterlagen.

– Den känsla jag får när jag pratar med våra lokala företrädare är att arbetsgivare har använt pandemin som en ursäkt för att lösa resten av sommarsemestern, säger hon.

Efterlyser krishantering

Annons

Att lösa sommarsemestern för sjuksköterskor är en ekvation som arbetsgivarna brottats med i över tio år. I år har pandemin med extremt hårda och långa arbetspass i skyddsutrustning, där medarbetarna ställts inför helt nya situationer, placerat frågan om återhämtning på sin spets.

– Det som händer nu är att medlemmar säger upp sig. De är så trötta, säger hon.

Sineva Ribeiro varnar nu regionerna för att bara köra på och i högt tempo börja beta av kön till operationer, utan att ta ansvar för den krishantering som behöver göras efter pandemin

– Vårt jobb är inte att sätta lik i liksäckar och tejpa runt dem, utan att vårda, rehabilitera, stödja och lindra. Under pandemin har det varit ett helt annat jobb. Att då inte göra någon krishantering efteråt och tro att det bara är att sätta i gång är helt fel. Vi är oroliga för höga sjuktal och där har arbetsgivarna ett stort ansvar.

Petronella Uebel/TT

Under våren har sjuksköterskor och undersköterskor jobbat hårt under pandemin och alla har inte fått den återhämtning under sommaren som de behövde. Arkivbild.
Under våren har sjuksköterskor och undersköterskor jobbat hårt under pandemin och alla har inte fått den återhämtning under sommaren som de behövde. Arkivbild.Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Fakta: Coronapandemin i korthet

Fakta: Coronapandemin i korthet

Den 30 januari klassade Världshälsoorganisationen, WHO, det nya coronaviruset som ett internationellt hot mot människors hälsa.

Den 1 februari klassade den svenska regeringen det nya coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom.

Sedan dess har, enligt noteringen den 14 augusti, totalt 5 783 personer med covid-19 avlidit i Sverige.

Folkhälsomyndigheten har den 14 augusti konstaterat 84 294 sjukdomsfall i landet.

Enligt WHO är den globala dödssiffran nu 750 400 fall och antalet bekräftade smittofall överstiger 20 687 815.

Källa: Folkhälsomyndigheten, WHO

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons