Inrikes

Positiv statistik gladde Wall Street

Uppåt på Wall Street. Arkivbild.
Foto: Mark Lennihan/AP-TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

New York-börsens ledande index steg på fredagen. Aktiespekulanternas humör påverkades bland annat av en rapport från IHS Markit som visade att orderingången ökar i både tillverkningsindustrin och servicesektorn. Aktiviteten i USA:s ekonomi har i augusti stigit till den högsta nivån sedan början av 2019.

Dessutom presenterades statistik över bostadsförsäljningen, som ökade i rekordfart under juli månad. Bostadspriserna är nu högre än någonsin tidigare i USA.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Fågelskit motorn i Europas största svalkoloni

Illustration över öns kretslopp.
Foto: Fredrik Saarkoppel
Inrikes
Inrikes Svalorna på Stora Karlsö är helt beroende av att det finns fisk i havet – trots att de är insektsätare. Nya forskningsrön belyser öns komplexa samspel mellan hav och land.
– Hela kretsloppet måste vara på plats för att rädda den enskilda arten, säger Jonas Hentati-Sundberg som har lett studien.

Stora Karlsö är en av Östersjöns största kolonier för havsfåglar, med upp till 100 000 fåglar av olika arter. I en ny studie har ett forskarlag studerat hur fåglarna påverkar kringliggande ekosystem, och vice versa.

Till ön kommer tiotusentals sillgrisslor som lever på fisk från det närliggande havet. Men på ön finns också en av Europas största kolonier av hussvalor, en art som äter insekter. Att så många svalor lever på samma plats som de fiskande havsfåglarna förundrade forskarlaget.

– Vi tänkte att det måste ha något med havet att göra, säger Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Det var början på en mångårig studie som nu har kunnat visa att svalornas existens är beroende av sillgrisslorna, som i sin tur är beroende av fisken.

Utan fisk, inga svalor

Svalorna äter fjädermygg, som det finns gott om på ön. Fjädermyggans mygglarver växer upp i vatten, och när forskarna studerade vattenmiljön vid öns strandkanter fann de stora mängder mygglarver.

Det visade sig att sillgrisslans spillning var motorn i kretsloppet. Öns havsfåglar flyger nämligen ut till havet för att fiska. När de kommer tillbaka till ön, mätta, uträttar de sina behov på klipporna. Fågelspillningen faller då ner i vattnet och tillför där stora mängder näring av både kväve och fosfor. Enligt forskarnas beräkningar är de dagliga utsläppen av fosfor lika stora som från Stockholms största reningsverk Henriksdal.

Näringen från fågelspillningen blir sedan direkt föda till mygglarverna. Det vet forskarna sedan man studerat isotopsammansättningen hos kväve och kol i fågelspillning och mygglarverna. När de sedan blivit fullvuxna fjädermyggor flyger de upp från vattnet och blir föda till hussvalorna.

– Så har vi kunnat spåra det här flödet hela vägen till svalorna, säger han.

Viktigt i bevarandearbetet

Studiens resultat ger viktiga insikter för naturvårdare, enligt Jonas Hentati-Sundberg.

– Normalt ser vi naturvård som något platsspecifikt. Det finns en ö här, då försöker vi skydda naturen som finns på den här ön, säger han och fortsätter:

– Men i själva verket visar det sig att om man vill skydda naturvärdena på ön behöver man förstå kopplingar som finns mellan ekosystemen.

Han påminner om att svalan är en art som minskar i antal, och att dess överlevnad förutsätter att det finns en havsfågelkoloni som förser småfåglarna med föda.

– Hela det kretsloppet måste vara på plats för att rädda den enskilda arten, slår han fast.

Linus Svensson/TT

På ön finns tiotusentals sillgrisslor. Arkivbild.
På ön finns tiotusentals sillgrisslor. Arkivbild.
Foto: Aron Hejdström
Stora Karlsös klippor sedda från forskningsfartyget R/V Electra, som användes för provtagningarna under studien.
Stora Karlsös klippor sedda från forskningsfartyget R/V Electra, som användes för provtagningarna under studien.
Foto: Jonas Hentati-Sundberg
Sillgrisslor på Stora karlsön. Havsfåglarna spillning är en drivande motor i öns näringskedja. Arkivbild.
Sillgrisslor på Stora karlsön. Havsfåglarna spillning är en drivande motor i öns näringskedja. Arkivbild.
Foto: Roland Johansson/TT

FAKTA

Fakta: Hussvala och sillgrissla

Hussvalanär ungefär tolv centimeter lång, med blåvit ovansida, vit undersida och vit övergump. Den finns över hela landet, ända från söder och långt upp i fjälltrakterna. Bygger ofta bon i hus. Födan består av insekter som den fångar i luften.

I början av hösten flyttar hussvalan till Afrika, söder om Sahara. Framåt våren, april–maj, kommer den tillbaka till Sverige. Den äldsta hussvala man känner till blev 14 och ett halvt år gammal.

Sillgrisslanär runt 40 centimeter hög och har ett vingspann på 60–70 centimeter. Den håller mest till ute till havs men kommer in till land, till ostkusten, för att häcka, bland annat kring Gotland, Uppland och vid Västerbottens kust.

Sillgrisslan lever på småfisk som skarpsill och strömming. Sillgrisslan lever i runt 30 år, rekordet är 46 år.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet, artfakta.se, wwf.se

Inrikes

Bussklottrare anhållen – knivskar chaufför

En man har anhållits efter att ha knivskurit en busschaufför. Arkivbild
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes

En busschaufför knivskars när han skulle ingripa mot en klottrare på en buss vid järnvägsstationen i Falkenberg på fredagskvällen. Den klottrande mannen greps av polis efter visst tumult och han är nu anhållen, misstänkt för mordförsök, alternativt grov misshandel.

– Busschauffören knivskars i armen och fördes till sjukhus men jag vet inte skadeläget, säger Fredrik Svedemyr, presstalesperson vid polisen, till TT.

Det var en annan passagerare som uppmärksammade föraren på att en person klottrade och förstörde inredningen på bussen. Det blev bråk och det var då som knivskärningen skedde.

– Vi har tagit bussen i beslag och håller vidare förhör med den anhållne, säger Fredrik Svedemyr.

Inrikes

Beskedet: Platser kvar till högskoleprovet

Den långa kön till anmälan för högskoleprovet har nu betats av. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/ TT
Inrikes
Inrikes Än finns det platser kvar till högskoleprovet. Väntetiden för anmälan är obefintlig – efter fredagens kaosartade köer.
Sveriges förenade studentkårer är inte förvånade över de problem som uppstått.

När anmälan till höstens högskoleprov öppnade under fredagen blev belastningen på anmälningssajten för stor. Tiotustentals svenskar satt klistrade framför en maratonlång kö. Efter allt från tekniskt strul med betalning och fusk pausades kön vid 21-tiden, och återupptogs klockan 8 i dag.

En uppdatering av systemet gjordes – och vid tolvtiden meddelar den nationella provsamordnaren Peter Honeth:

– Den långa kön är nu avverkad och klar.

Det finns flera platser kvar, utlyser han. Ungefär 18 000 är nu anmälda till högskoleprovet och den tidigare väntetiden är i skrivande stund borta. Maxtaket är cirka 27 000 anmälningar.

Mycket luft

Antalet könummer låg ett tag på närmare 80 000. Peter Honeth menar att kön är uppblåst, då många som varit inne på anmälningssajten varken har velat eller fått anmäla sig på riktigt.

– Det visar sig att det var väldigt mycket luft i kön, säger han.

Många av dem som nu fått en plats loggade in på sidan redan på fredagsmorgonen, och flera av dem fick inte sin plats förrän ett dygn senare.

TT: Är det rimligt?

– Nej, det är väldigt lång tid. Jag förstår att folk har blivit väldigt frustrerade och upprörda, svarar Peter Honeth, men poängterar att han räknat med långa väntetider – om än inte fullt så långa som ett dygn.

UHR:s mål är att alla anmälningar ska vara klara under lördagen.

Hård kritik

Sedan i fredags har UHR också identifierat 89 fuskare som genom sina "djupa datorkunskaper" tagit sig förbi kön. En säkerhetsuppdatering har gjorts för att motverka detta, uppger Peter Honeth.

Utöver betalningsstrul och de väldigt långa väntetiderna anser Peter Honeth att systemet för anmälan till högskoleprovet "i stora drag" har fungerat bra.

På UHR:s Facebooksida är det andra tongångar.

"Det här är under all kritik", skriver en person i en kommentar.

"Vilken superkatastrof. För 51 år sedan landade vi två människor på månen. Hur svårt kan det vara? Gör om gör rätt!", skriver en annan.

Minister vill inte intervjuas

I augusti kom beskedet från regeringen att högskoleprovet skulle bli av, men i begränsad form. Detta efter att både UHR och flera lärosäten uttryckt kritik mot att genomföra det överhuvudtaget, bland annat på grund av smittorisken.

Högskoleminister Matilda Ernkrans (S) vill inte ställa upp på någon intervju om kaoset kring anmälningarna, hälsar hennes pressekreterare till TT. I ett skriftligt uttalande uppger Ernkrans:

”Nu låter vi ansvarig myndighet UHR och den nationella samordnaren jobba vidare för att hantera anmälan och därefter provets genomförande. Det är naturligtvis en svår situation men jag har förtroende för att myndigheten lyckas lösa den."

Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser att politikerna kört över experter och ansvariga myndigheter i högskoleprovsfrågan.

– Därför tycker inte vi att man ska bli förvånad om det uppstår problem, i det här fallet tekniska. Vi ser också risker i att det inte blir fullvärdiga prov till våren, säger Simon Edström, ordförande på STS, och fortsätter:

– Det ser vi som viktigast: att man ska titta framåt och verkligen se till att högskoleproven som ges i vår ska fungera bra.

Klara Stefansson/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Efter många turer blev det till slut klart: höstens högskoleprov år 2020 ska hållas, trots coronapandemin. Men platserna har begränsats, och enbart 27 600 får chansen att skriva provet.

Endast personer som inte har ett giltigt resultat från högskoleprovet får delta i höstens prov.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

Inrikes

Första elflygplanet har lyft

Elflygplanet Pipistrel Velis Electro på väg att landa på Säve flygplats där solpanelerna finns.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

Sveriges första elflygplan har nu gjort sin premiärflygning i Sverige. För bara en vecka sedan blev det klart med alla tillstånd, och under lördagen visades flygplanet upp under en flygtur.

Flygplanet, en Pipistrel Velis Electro, är det första elflygplan som den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten Easa typcertifierat, och ett av Europas två flygplan finns i Sverige, på Säve flygplats.

– Flygplanet är helt koldioxidneutralt. Det laddas med ström från en solcellspark på flygplatsen, sade Måns Theorin, ordförande i Aeroklubben i Göteborg, nyligen.

Planet är tänkt att användas som ett skolflygplan.

Inrikes

Nytt svenskt snabbtest för covid-19

Ett snabbare coronatest finns snart tillgängligt. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Svenska forskare har tagit fram ett snabbtest för att upptäcka om någon är smittad av coronaviruset. Testet kan ge svar redan inom 2,5 timmar och är billigare och enklare än tidigare tester, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Eftersom metoden är både enklare och billigare, så skulle man kunna sätta upp covid-19-tester under mycket enklare förutsättningar, och det skulle också vara väldigt passande för återkommande test, säger Björn Reinius, forskningsledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet, till Ekot.

Testet var klart redan i april men har nu granskats och publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Det nya testet kan hoppa över steg i de vanliga PCR-testerna, något som enligt Björn Reinius minskar logistiken och därmed tidsåtgången.

Dessutom är testet inte beroende av dyra så kallade reagenskit, som snabbt blev en bristvara i våras.

Testmetodens tillförlitlighet har utvärderats och jämförts med runt 600 prover som tagits genom traditionell diagnostik.

– I den jämförelsen var samstämmigheten mellan vår och den metoden 98 procent, om man slår samman positiva och negativa resultat, säger Björn Reinius till Ekot.

Den nya testmetoden är enligt Björn Reinius nödvändig för att uppfylla det behov av bred testning som krävs under en pandemi.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Inrikes

Jämtländska björnar hungrar efter honung

Björnar gillar honung. Arkivbild.
Foto: Berit Roald/NTB/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Antalet biodlare i Jämtland som sökt ersättning hos länsstyrelsen efter det att björnar attackerat deras bikupor har ökat dramatiskt, rapporterar P4 Jämtland.

Under åren 2010 till 2018 rapporterades bara enstaka fall varje år, men under 2019 och 2020 har det ökat till över 20 rapporter per år, visar statistik från Sveriges Lantbruksuniversitets Viltskadecenter och länsstyrelsen i Jämtlands län.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Miljöekonom: Plastpåseskatt rop på vargen

Enligt EU:s förpackningsdirektiv ska årsförbrukningen av plastpåsar minskas till högst 40 påsar per person. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Nu har det snart gått fem månader sedan Sverige införde en skatt på bärkassar av plast. De flesta kunder tycks ha anpassat sig – men forskare och representanter för livsmedelshandeln ifrågasätter miljönyttan.
– Man gröper ur förtroendet för miljöpolitiken, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi.
PREMIUM

Plastnedskräpning är ett stort och växande miljöproblem över hela världen. Forskare varnar för att haven håller på att fyllas av mer plast än fisk, och även i de mest öde naturområden går det numera att hitta spår av mikroplast.

Det var bland annat mot den bakgrunden som Sverige införde en skatt på bärkassar av plast den 1 maj, vilket fick priset att hoppa upp till ungefär sju kronor per påse.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Nu har gorillaungen fått ett namn

Lilla Kione i mamma Kiburis famn.
Foto: Kolmården/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Den 12 september föddes en gorillaunge på Kolmården. Nu står det klart att ungen är en liten hona – och hon ska heta Kione.

"Det är ganska ovanligt med gorillafödslar över huvud taget. Totalt sett har det bara skett två gånger tidigare, då Enzo och Echo föddes här på Kolmården 2006 och 2009. Nu har den första gorillahonan i Sverige fötts och det ska bli så spännande att få följa hennes utveckling", säger Linda Berggren, djurchef på Kolmården, i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL