Lagfarter Nsk

112 kvadratmeter stort hus i Knislinge sålt

Kategorier:
Lagfarter Nsk
Lagfarter Nsk Katarina och Paul Tilderkvist, 37 och 46 år, är nya ägare till huset på adressen Eksvängen 9 i Knislinge. Det 112 kvadratmeter stora huset är byggt 1973. Säljare är Björn Ola Isaksson. Ägarbytet gjordes i augusti 2020 och priset blev 1 800 000 kronor.

Bara några hundra meter bort såldes tidigare under året ett annat hus, på Lingonstigen 5. Priset blev där 850 000 kronor, för det 142 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Chelsea överkörda av nykomlingarna

Callum Robinson är tvåmålsskytt i matchen mot Chelsea.
Foto: Nick Potts/AP/TT
Sport
Sport

De första 27 minuterna av bortamötet med West Bromwich blev en riktig kalldusch för Chelsea.

Nykomlingarna hade då hunnit göra tre mål mot storlaget.

Redan i den fjärde minuten kom 1–0 genom Callum Robinson och 20 minuter senare skickade Robinson in sitt och West Bromwich andra mål för matchen.

I den 27:e minuten fick sedan hemmalaget en hörna. Darnell Furlong fångade upp den och nickade mot mål men bollen gick istället till Kyle Bartley som kunde styra in den i Chelseamålet, som denna kväll vaktas av Wilfredo Caballero.

Chelsea gick efter detta till halvtidsvila med ett 0–3-underläge.

Matchen pågår.

Sport

Sverige förlorar världscuptävling i Östersund

Det blir ingen världscuptävling i Östersund i december. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Ett regeringsbesked om undantag för inreseförbudet kom aldrig.
Därför blir det ingen världscuptävling i skidskytte i Östersund i december.
– Det har bara varit tyst från regeringen, säger tävlingschefen Patrik Jemteborn till TT.

Sverige och Östersund kommer inte att få arrangera sin världscuptävling som planerat den 3–6 december, det skriver Internationella Skidskytteförbundet (IBU) på sin hemsida.

IBU beslutade vid ett möte på lördagen att göra om tävlingsschemat och krympa ned antalet tävlingsorter från fyra till två: Kontiolahti, Finland och Hochfilzen, Österrike.

Beslutet tas på grund av inreseförbudet för icke nödvändiga resor till Sverige från andra länder än EU-länder, Storbritannien, Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz som just nu gäller fram till den 31 oktober och det är oklart om det kommer att förlängas på nytt.

Kritiserar regeringen

Både Riksidrottsförbundet (RF) och skidskytteförbundet har krävt att elitidrottare ska undantas från inreseförbudet – men enligt Patrik Jemteborn, chef för världscupen i Östersund, har man bara mötts av tystnad från regeringen.

– Jättetråkigt. Vi har ju haft som tradition att arrangera skidskyttetävlingar i Östersund sedan 1989, nästan varje år. Det är som det är, säger Jemteborn och fortsätter:

– Vi har uppvaktat regeringen i frågan för att få till ett undantag men vi har inte fått något svar alls, vilket jag kan tycka är lite märkligt.

Till skillnad från tävlingsorterna i Finland och Österrike har IBU inte fått några garantier från svenskt håll, vilket omöjliggjorde att Östersund kunde tilldelas världscuptävlingar.

– Det är en tradition som bryts, och det är inte vårt internationella förbund som bryter den utan vi själva här hemma. Vi i Sverige ger inte oss själva chansen, säger Jemteborn.

Även RF riktar skarp kritik mot regeringen i ett pressmeddelande:

"Våra grannländer och flera stora EU-länder som Tyskland har undantag men inte Sverige. Det är oroande att vår regering är så saktfärdig att inkludera internationella elitidrottare i undantag för inreseförbud. Det handlar om några få idrottare som testas gång efter annan", säger RF-ordföranden Björn Eriksson.

Andra tävlingen som förloras

Svenskt skidskytte har redan förlorat en tävling i år när IBU-cupen (nivån under världscupen) ställdes in fram till jul, vilket gjorde att tävlingen i Idre ströks.

"Vi har jobbat oerhört intensivt och hade in i det sista hoppats på att den svenska regeringen skulle göra som många andra länder i EU har gjort och inkludera elitidrottare på internationell nivå i de undantag som redan finns för yrkesutövare. Tyvärr har vi inte fått något svar alls från regeringen och då blev det svenska alternativet inte möjligt att välja. Då spelade det ingen roll att vår planering gjort att tävlingen skulle ha varit coronasäkrad i varje moment", säger Sofia Domeij, ordförande i Svenska skidskytteförbundet, i ett pressmeddelande.

Bella Franzén/TT

Pelle Strandman/TT

FAKTA

Fakta: Inreseförbudet

Regeringen har beslutat att stoppa icke nödvändiga resor till Sverige från länder utanför EU. Det tillfälliga inreseförbudet började gälla den 19 mars och gällde inledningsvis i 30 dagar. Därefter har det förlängts vid flera tillfällen. Förbudet gäller i nuläget fram till den 31 oktober och det är oklart om det kommer att förlängas på nytt.

Svenska medborgare och medborgare i ett annan EU/EES-land omfattas inte av inreseförbudet. Det finns också flera andra undantag, bland annat för personer från vissa länder som bedöms ha en låg risk för smittspridning samt de med angelägna behov eller som ska utföra nödvändiga funktioner i Sverige.

Källor: Regeringen, polisen och krisinformation.se.

FAKTA

Fakta: Svenska idrottsevenemang som är i fara

Bordtennis: Swedish Open 3-6 oktober.

Fotboll: U21-herrarna möter Armenien på Olympia i Helsingborg den 13 oktober.

Basket: Damlandslaget möter Israel på hemmaplan den 15 november i EM-kvalet.

Ishockey: Tre Kronor spelar Euro hockey tour 8–14 februari mot Finland, Tjeckien och Ryssland.

Längdskidor: Världscuptävlingar i Ulricehamn, 16–17 januari, och Falun, 30–31 januari.

Alpint: Världscupen i Åre 12–13 mars.

Konståknings-VM, Stockholm, 22–28 mars.

Inrikes

Efter kökaoset – snart fullsatt högskoleprov

Den långa kön till anmälan för högskoleprovet har nu betats av. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/ TT
Inrikes
Inrikes Efter fredagens kaosartade köer har nu drygt 21 000 personer anmält sig till högskoleprovet. Den sista fjärdedelen av platserna beräknas fyllas upp under helgen.
Sveriges förenade studentkårer är inte förvånade över de problem som uppstått.

När anmälan till höstens högskoleprov öppnade under fredagen blev belastningen på anmälningssajten för stor. Tiotusentals svenskar satt klistrade framför en maratonlång kö. Efter allt från tekniskt strul med betalning och fusk pausades kön vid 21-tiden, och återupptogs klockan 8 på lördagen.

En uppdatering av systemet gjordes – och vid lunchtid meddelade den nationella provsamordnaren Peter Honeth att "den långa kön är nu avverkad och klar". Väntetiden försvann och klockan 17.30 på fredagseftermiddagen hade 21 000 av 27 640 provplatser fyllts. Halmstad var den enda provort som var fulltecknad.

Mycket luft

Antalet könummer låg ett tag på närmare 80 000. Peter Honeth menar att kön var uppblåst, då många som varit inne på anmälningssajten varken ville eller fick anmäla sig på riktigt.

– Det visar sig att det var väldigt mycket luft i kön, säger han.

Många av dem som nu fått en plats loggade in på sidan redan på fredagsmorgonen, och flera av dem fick inte sin plats förrän ett dygn senare.

TT: Är det rimligt?

– Nej, det är väldigt lång tid. Jag förstår att folk har blivit väldigt frustrerade och upprörda, svarar Peter Honeth och poängterar att han räknat med långa väntetider – om än inte fullt så långa som ett dygn.

Sedan i fredags har UHR också identifierat 89 fuskare som genom sina "djupa datorkunskaper" tagit sig förbi kön. En säkerhetsuppdatering gjordes för att motverka detta. Utöver betalningsstrul och de väldigt långa väntetiderna anser Peter Honeth att systemet för anmälan "i stora drag" har fungerat bra.

På UHR:s Facebooksida är det andra tongångar. "Det här är under all kritik", skriver en person i en kommentar.

"Vilken superkatastrof. För 51 år sedan landade vi två människor på månen. Hur svårt kan det vara? Gör om gör rätt!", skriver en annan.

Minister: Svår situation

I augusti kom beskedet från regeringen att högskoleprovet skulle bli av, men i begränsad form. Detta efter att både UHR och flera lärosäten uttryckt kritik mot att genomföra det överhuvudtaget, bland annat på grund av smittorisken.

Högskoleminister Matilda Ernkrans (S) påstår att hon alltid haft ambitionen att ett smittsäkert prov ska kunna genomföras, men så sent som den 1 september sade hon att "det verkar vara så att man kommer att få vänta ytterligare några månader innan ett högskoleprov kan genomföras smittsäkert".

Och när den nationelle provsamordnaren tillsattes i början av september lämnade UHR:s generaldirektör Karin Röding sitt jobb i protest mot regeringens senfärdighet.

I ett skriftligt uttalande uppger Matilda Ernkrans:

”Nu låter vi ansvarig myndighet UHR och den nationella samordnaren jobba vidare för att hantera anmälan och därefter provets genomförande. Det är naturligtvis en svår situation men jag har förtroende för att myndigheten lyckas lösa den."

Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser att politikerna kört över experter och ansvariga myndigheter i högskoleprovsfrågan.

– Därför tycker inte vi att man ska bli förvånad om det uppstår problem, i det här fallet tekniska. Vi ser också risker i att det inte blir fullvärdiga prov till våren, säger Simon Edström, ordförande på SFS, och fortsätter:

– Det ser vi som viktigast: att man ska titta framåt och verkligen se till att högskoleproven som ges i vår ska fungera bra.

Klara Stefansson/TT

Niklas Svahn/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Efter många turer blev det till slut klart: höstens högskoleprov år 2020 ska hållas, trots coronapandemin. Men platserna har begränsats, och enbart 27 600 får chansen att skriva provet.

Endast personer som inte har ett giltigt resultat från högskoleprovet får delta i höstens prov.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

Utrikes

Sex döda i kloakolycka på Västbanken

Utrikes
Utrikes

Sex personer från samma släkt omkom under lördagen när en gammal latringrop föll samman i en by nära Hebron på Västbanken, enligt palestinsk polis.

En man och hans son höll på att gräva en ny latringrop, när en intilliggande grop kollapsade. Båda två föll i och drunknade. Enligt vittnen kom sedan ytterligare tre bröder och en sjätte ung man för att rädda de första två, och dog även de.

En talesperson för polisen sa till AFP att offren var mellan 16 och 50 år gamla.

Kultur och nöje

Coronasäker opera i London från bilkupén

Bilden är från en drive in-opera i Stuttgart i Tyskland i början av juni.
Foto: Christoph Schmidt/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Englands nationalopera sätter upp operan "La Bohème" av den italienske 1800-talskompositören Giacomo Puccini, men gör föreställningen säker ur ett smittskyddsperspektiv genom att låta besökarna njuta av den från bilkupén, skriver BBC.

Drive in-operan sätts upp utanför Alexandra Palace London. Den hade premiär i fredags, och fortsätter med en föreställning per dag under lördag och söndag kväll.

Produktionen använder sig av en dubbel uppsättning av ensemblen, kören och orkestern som har repeterat och uppträtt i två separata bubblor, samtidigt som de tillämpar social distansering.

– Det kommer såklart att bli stor skillnad för publiken att se oss avskärmade, men jag hoppas att vi kommer att klara det eftersom musiken är så hjärtskärande att det inte går att inte känna sig delaktig, säger operasångerskan Natalya Romaniw till BBC.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Inrikes

DNA-träff i Tyskland kan lösa Malmövåldtäkt

DNA-test på en misstänkt sexualbrottsling i Tyskland kan leda till att en fyra år gammal barnvåldtäkt kan lösas. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes En fyra år gammal våldtäkt på en 14-årig flicka i Husie i Malmö kan vara på väg mot en lösning tack vare ett europeiskt samarbete.

Ett DNA-test på en 39-årig svensk medborgare som gripits i Tyskland för sexualbrott gav också träff på Malmövåldtäkten, något som Sydsvenskan var först att skriva om.

– Min bedömning är att utsikterna att mannen kommer att åtalas i Sverige för våldtäkten i Husie är goda, säger kammaråklagare Kajsa Cavallin till SVT Skåne.

Våldtäkten skedde vid Husiegårds idrottsplats mitt på dagen i juli 2016. Den misstänkte gärningsmannen kom på cykel, stannade vid flickan och drog sedan in henne i ett buskage och våldtog henne. Cirka 400 män fick lämna DNA-prov genom topsning men det blev ingen träff.

– Det är fantastiskt när det resultatet dimper ner. Att nu, så här en lång tid efteråt, få möjlighet att komma till punkt, säger Kajsa Cavallin till SVT.

Sport

Svensk med två mål för Montpellier

Marija Banusic under en landskamp i VM-kvalet 2018. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Sport
Sport Svenska Marija Banusic stod för två mål när Montpellier slog Soyaux Chte med 4_1 i den franska damligan.
Banusic lämnade damallsvenskan 2018 för Kina och Beijing Phoenix, men gick inför säsongen till franska Montpellier.
Laget är obesegrat efter tre omgångar, och leder ligan.

Inrikes

Skottlossning i Hjällbo – ingen skadad

En misstänkt skottlossning har ägt rum i stadsdelen Hjällbo i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Polisen har larmats till stadsdelen Hjällbo i Göteborg efter att inringare vittnat om en skottlossning på en parkeringsplats.

Flera personer vittnar om att ha sett ett antal personer skjuta mot en person. De ska sedan ha lämnat platsen i en bil.

– Vi försöker lokalisera bilen för att kunna gripa de här personerna, säger vakthavande befäl Andreas Odén på polisen till TT.

Ingen person ska ha skadats men polisen har fått kontakt med en man i 50-årsåldern som misstänks ha utsatts för brottet. Brottsplatsen är avspärrad och det pågår en teknisk undersökning. Polisen söker efter flera gärningsmän som är misstänkta för mordförsök. Ytterligare en person befann sig på platsen när dådet inträffade.

– Men vi vet inte om hon har varit utsatt för brottet, säger Odén.

NÄSTA ARTIKEL