Debatt

Problemet med människors ensamhet måste lösas

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ensamheten i samhället breder ut sig efter den senaste tidens nedstängning med besöksförbud på äldreboenden och rekommendationer att hålla avstånd. Det är förstås centralt att följa riktlinjerna för att skydda riskgrupper och rädda liv, men det har också inneburit att många blivit alltmer isolerade. För att lösa denna utmaning krävs nya idéer.

När vi tagit oss genom virusprövningarna är det hög tid att börja låta läkare skriva ut social aktivitet på recept (SAR) som ett sätt att motverka den växande ensamheten. Att bygga gemenskaper och relationer är förstås inte en uppgift främst för politiken – men att uppmuntra och förbättra förutsättningarna för gemenskap är det definitivt.

Ensamhet drabbar både psykiskt och fysiskt. Den kan leda till kroppsliga besvär, kronisk stress och andra sjukdomar. Risken att drabbas av kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke ökar. Ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och skadar vår hälsa mer än såväl stillasittande som dåliga matvanor.

Men ensamheten är svår att komma åt. En längre tids avskildhet kan göra att steget ut till social aktivitet bland nya människor känns stort att ta på egen hand. Social aktivitet på recept (SAR) är, likt den mer kända fysiska varianten (FAR), ett komplement till övrig vård i syfte att främja hälsan. Genom att en läkare ordinerar social aktivitet uppmuntras patienten ta del av befintliga aktiviteter i närområdet.

Bland de över 75 år känner sig nästan två av tre personer ensamma, enligt en enkät från Socialstyrelsen. Minds äldrelinje, dit personer över 65 år kan ringa ifall de mår psykiskt dåligt eller bara vill prata med någon, har tagit emot rekordmånga samtal under våren och början av sommaren.

Framförallt för äldre kan SAR vara till hjälp för att bibehålla eller förbättra sitt hälsotillstånd, utöver att det bidrar till nya sociala nätverk. Genom att erbjuda en sådan hälsofrämjande insats kan vi bidra till längre, självständiga liv med god livskvalitet.

På Umeå Universitet forskas kring social aktivitet på recept i samarbete med en hälsocentral i Umeå. Där lägger man särskilt fokus på att identifiera vad som skulle vara meningsfullt för individen, i syfte att matcha ensamma äldre med utbudet av aktiviteter i kommunen. Detta bidrar till att både öka känslan av meningsfullhet i vardagen samt förebygga psykisk ohälsa.

I Storbritannien, vars regering till och med har utnämnt en ensamhetsminister, använder man sig av SAR. Man har efter bara några år kunnat se en tydlig minskning av äldres upplevda ensamhet. Många gånger har man lyckats bryta en lång period av social isolering och som en positiv följd dessutom sett minskningar i antalet besök hos landets hälsocentraler.

Redan innan coronapandemin saknade över en miljon svenskar en nära vän. Antalet deltagare på begravningar har halverats mellan åren 1990 och 2016. Det har gått så långt att var tionde begravning i Stockholm sker helt utan närvarande av anhörig. De senaste månadernas sociala distansering har varit nödvändig för att rädda liv, men innebär samtidigt en påverkan på människors hälsa inom andra områden, vars effekt vi ännu inte sett slutet av.

Nu behövs politiska beslut för att underlätta mellanmänskliga kontakter. Att människor får känna sig som en del av en gemenskap, bygga kontakter och samla nya upplevelser är en grundbult i ett samhälle som håller ihop.

Per Einarsson (KD)

regionråd och ordförande i Psykiatri-, Habilitering- och hjälpmedelsnämnden

Margareta Johansson (KD)

ordförande i socialnämnden i Höör och ersättare i Region Skånes personalnämnd

Debatt

Vi är fortsatt oroliga

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Per Einarsson menar i sin replik 9 december 2020, att Tarm- uro- och stomiförbundet ILCO Skåneregionens uppfattning kring Skånelistan bygger på missförstånd. Där är vi inte överens. Skånelistan är tänkt som ett stöd för vården enligt Einarsson, men den innehåller trots detta en hel del begränsningar, som innebär kringskurna möjligheter.

ILCO är fortsatt oroliga, då vi alltjämt får signaler om att brukare upplevt begränsningar i tillgången till stomihjälpmedel efter sitt individuella behov. Det stämmer att politiker och företrädare för ILCO hade en god dialog vid det enda tillfälle denna hölls.Dialogen ingav gott hopp om hur brukare, profession och politik skulle mötas med god trygghet och nöjdhet för båda parter. ILCO önskar fortsatt god efterlevnad.

Per Einarsson skriver i sin replik till ILCO: ”När ett stomihjälpmedel skrivs ut ska det alltid göras en individuell bedömning och alla stomiopererade ska få tillgång till de produkter de behöver”, samt att ”Om ingen av produkterna på listan är lämplig kan andra produkter förskrivas och då utgår man från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) nationella system.” Han skriver också: ”Det stämmer inte att det finns ett tak för hur mycket individen får förbruka. Även detta är en rekommendation och det framgår även här av texten att det individuella behovet ska beaktas.”

Per Einarsson tycks anse att stomiterapeuter behöver ett begränsat urval av stomiprodukter för att tillgodose brukares individuella behov. Varför? Stomiterapeuter har specialistkompetens för stomivård, vilket rimligen inte bör ifrågasättas. Varför använda regionala skattemedel för genomgång av stomiprodukter när Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket redan sköter den delen fortlöpande, något nästan alla regioner uppskattar?

Enligt Einarsson ska brukarens behov tillgodoses och förskrivare har fullt mandat att göra detta för alla stomiprodukter som TLV godkänt. Varför behövs då Skånelistan? ILCO menar att den inte behövs.

ILCO anser dessutom att rekommendationer om hur många stomiprodukter man får använda per dygn inte ska förekomma. Skånelistan idag föreskriver en sådan begränsning.

ILCO månar om alla brukares jämlikhet i kontakten med vården. Man kan inte klandra professionen för hur de följer Skånelistans dubbla budskap om hur förskrivningar ska ske. ILCO önskar få kunskap om hur Skånelistan implementerats för professionen. Om denna implementering är ”bristfällig” vill vi att detta uppmärksammas i specifika möten för professionen, stomiterapeuter och berörda distriktssjuksköterskor/sjuksköterskor, där politikens andemening klargörs.

I nuläget anser ILCO att borttagande av Skånelistan vore det rätta.

Rose-Marie Hultman

Ordförande ILCO Skåneregionen

Tarm-uro och stomiförbundet

Debatt

Fientliga arbetsplatser

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Jämställdhetsutvecklingen i näringslivet i Sydsverige har stannat av. Det senaste året har den på nationell nivå på grund av pandemin till och med minskat. Det visar Allbrights senaste rapport som mäter jämställdheten i börsbolagens ledningsgrupper.

Kriser gör oss kortsiktiga. Redan i våras höjdes varnande röster för att en av Sveriges mest könssegregerade branscher, samhällsbyggnad, skulle förlora de få kvinnor som företagen vinnlagt sig hårt om att rekrytera. Det hände under 1990-talets kris då många kvinnor lämnade branschen – många gick inte ens tillbaka till ett teknikyrke.

Det får inte bli så här igen. Och det behöver inte bli så. Men då behöver vi rätta till ett allvarligt missförstånd.

Byggbranschen kämpar sedan länge för att förändra den skeva könsbalansen och få fler kvinnor att välja jobb i branschens företag. Företag, myndigheter och politiker sätter upp mål på mål om antal utbildningsplatser och gör mätningar om antalet rekryteringar av kvinnor. Ändå vänder inte trenden.

Problemet är att det inte går att rekrytera sig ur ojämställdheten om arbetsplatskulturen som kvinnorna möter är exkluderande mot dem. Om det exempelvis skämtas hånfullt om just de vi vill ska trivas. Och det är precis så det ser ut.

Med hjälp av en ny metod att mäta machokulturens utbredning och uttryck, Machoindex, utvecklat i samarbete med psykologen och forskaren Magnus Johansson, vet vi för första gången att det finns en grov och direkt exkluderande jargon på alltför många arbetsplatser i Sydsverige. Diskriminerande skämt förekommer enligt sju av tio chefer som arbetar i samhällsbyggnadssektorn i Skåne och Blekinge. Vanligast är skämt om ”hur kvinnor är”.

Ett genomgående mönster är att chefer i samhällsbyggnad som är kvinnor och chefer som är yngre än 40 år ser uttryck för machokultur i högre utsträckning. Exempelvis uppfattar yngre chefer dubbelt så ofta att det förekommer skämt om hur kvinnor är.

Problemet gäller självklart inte bara vår region. Men jämfört med samhällsbyggnad i andra delar av landet ligger vi i Skåne och Blekinge sämst till. Dessutom har vår bransch jämfört med arbetsmarknaden i stort mer machokultur. Mer än vi har råd med om vi ska lyckas attrahera nya människor till vår bransch.

Det är ett missförstånd att tro att vi kan rekrytera oss till en bättre könsbalans när det i grunden handlar om att vi försöker få kvinnor att trivas i en arbetsmiljö som är direkt fientlig för dem. Vi måste sluta fokusera så enögt på att räkna antal kvinnor och män och lägga minst lika stor ansträngning på att bygga företagskulturer där jämställdhet är möjligt. Först då kan vi räkna med att både attrahera och behålla kvinnliga anställda inom samhällsbyggnad.

Lars Tengvall,

ordförande i Byggchefernas avdelning Skåne-Blekinge

Kajsa Hessel,

ordförande Byggcheferna

Debatt

Häpnadsväckande skillnad mellan kommuner

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det byggs för få nya bostäder i Skåne och det är sedan länge känt att höga byggkostnader hämmar nybyggandet. En ny rapport sätter ljuset på en specifik faktor som kraftigt ökat kostnaderna för nyproduktion av bostäder de senaste två decennierna: kommunala avgifter för bygglov och anslutning till olika ledningsnät.

Undersökningen från KTH, som Trä- och Möbelföretagen har initierat, visar att dessa avgifter stiger betydligt snabbare än andra jämförbara priser. Konsekvensen är att det blivit mindre attraktivt att bygga nytt.

Rapporten visar på snabbt stigande kostnader de senaste fem åren och omfattande skillnader mellan kommuner. Plan- och bygglovsavgifter, VA-anslutningsavgifter och elanslutningsavgifterna har i snitt ökat med 17 procent under den senaste femårsperioden, vilket kan jämföras med att tjänsteprisindex (tpi) i snitt bara ökat med sju procent under samma period. I liknande jämförelser mellan åren 1995–2010 sågs ökningar på över 400 procent i relation till tjänsteprisindexet som steg med 75 procent.

Problemen är tydliga i Skåne. VA-anslutningsavgiften är till exempel 145 000 kr i Eslöv och 90 000 kr i Vellinge. I Eslöv har dessutom avgiften ökat med hela 76 procent mellan 2015 och 2020, medan den i Hässleholm och Ystad bara ökat med sju procent under samma period. Plan- och bygglovsavgiften är även den mycket skiftande mellan kommunerna i Skåne. 104 000 kr är vad man får betala i Trelleborg medan samma avgift är hela 137 000 kr i Helsingborg.

Den stora variationen mellan de skånska kommunerna visar att kommunerna behöver ändra hur priserna sätts. Den stora prisskillnaden påvisar antingen en bristande effektivitet eller ett systematiskt övertramp från kommunerna. Avgifterna ska sättas efter självkostnadsprincipen.

Även på nationell nivå krävs åtgärder. Ett första steg är att synliggöra problemet. Förslagsvis bör Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, samla in och redovisa de kommunala taxorna så att de blir mer transparenta och därmed enklare att jämföra och granska. I nästa led bör SKR vägleda kommunerna i hur vi kan få en bättre avgiftsnivå kopplat till byggande.

Trä- och Möbelföretagen vill se ett nytt förhållningssätt till kommunala avgifter för bygglov och anslutning till olika ledningsnät som gynnar byggandet, inte hämmar detsamma. Vi är övertygade om att kommunerna vill få till ett ökat byggande och bättre möjligheter för Skånes invånare att bo som de vill. Låt oss därför komma till bukt med de skenande kostnaderna och få till en god bostadspolitik och rimlig avgiftsmodell i hela regionen.

Gustaf Edgren,

projektledare branschutveckling, Trä- och Möbelföretagen

Debatt

Miljöpartiets marionetter

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Socialdemokraterna, ett historiskt ansvarstagande och kärnkraftsvänligt parti, har gått emot sin egen övertygelse och sålt ut Sveriges energipolitik till ett fyraprocentigt radikalt miljöparti. Varför? För att behålla regeringsmakten. Notan? Den står du och jag för. Valet 2022 kommer bli avgörande för kärnkraftens fortsatta existens i Sverige.

Sverigedemokraterna har länge drivit på för att bevara samt utveckla den svenska kärnkraften. Vi var det ledande partiet i försöken att rädda både Ringhals 1 och 2. Förra året lade vi, som enda parti i riksdagen, förslag om att ge statligt ägda Vattenfall i direktiv att driva dem båda reaktorerna vidare. Tyvärr föll det på mållinjen med en enda röst, Socialdemokraterna valde makten och Miljöpartiet först. Avvecklingen av den fullt fungerande svenska kärnkraften kommer att gå till historien som ett av de största politiska misstagen i modern tid.

Sverige är nu inne på en destruktiv väg för såväl näringslivet, hushållen som för klimatet. Genom att stänga Ringhals 1 och 2 innan deras livslängd löpt ut kommer vår export av ren el till andra länder att minska. Istället kommer vi tvingas att importera smutsig el från våra grannländer för att kompensera för de dagar då vinden inte blåser och solen inte skiner. Resultatet? Ökade koldioxidutsläpp. En utveckling som enligt Konjunkturinstitutet kan komma att innebära en utsläppsökning med minst åtta miljoner ton per år. Motsvarande 15 procent av de totala utsläppen i Sverige 2018.

Det är uppenbart att symbolfrågan om att avveckla svensk kärnkraft är viktigare för regeringen än de faktiska effekterna av deras beslut. Stefan Löfven och Socialdemokraterna är återigen Miljöpartiets marionetter när det kommer till viktiga politiska frågor. Detta trots att två av tre svenskar vill behålla kärnkraften, inklusive Socialdemokraternas egna väljare.

Vi är övertygade om att kärnkraften har en central roll att spela för att tackla de klimatutmaningar som världen och Sverige står inför. Att kärnkraften är en hörnsten i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser är något som även FN:s klimatpanel skriver under på. I ett framtida Sverige där transportsektorn är elektrifierad och utsläppen av växthusgaser minimala, behövs såväl nuvarande reaktorer som nya.

Valet 2022 kommer bli avgörande för kärnkraftens fortsatta existens i Sverige. För oss och den kärnkraftsvänliga oppositionen är valet enkelt, likaså var det för den gamla socialdemokratin. Frågan är vilken sida av historien de nya Socialdemokraterna kommer att stå på.

Jimmie Åkesson (SD)

Partiledare

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Energipolitisk talesperson

Debatt

Förenkla för nya företag

org-eea8fb72-21cc-45d8-ac08-07444a151ce4.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vad kostar det att starta ett företag hos er? Vet inte, svarar kommunen.

När ett företag funderar på att etablera sig i en viss kommun behövs tydliga förutsättningar och en mängd information innan spaden kan sättas i jorden. Till exempel behöver företagaren veta hur stora kostnaderna för alla tillstånd beräknas bli och hur lång tid det tar att få dem klara. Det är lättare sagt än gjort.

Bara en tredjedel av kommunerna säger sig nämligen kunna lämna ett besked om totalkostnaderna vid företagens första kontakt med kommunen, eller åtminstone innan ansökningshandlingarna skickas in. Dessutom lämnar 36 procent av kommunerna besked först efter särskild förfrågan - eller bara genom utskick av fakturorna.

Detta blev tydligt i vår undersökning som publicerades i rapporten ”Villkor för nyetablering – Tillämpning, service och myndighetsutövning”. Rapporten är den femte av fem uppföljande rapporter om regeltillämpning på kommunal nivå och redogör för hur kommunerna har svarat på Näringslivets Regelnämnds NNR enkät om villkoren för en nyetablering.

Utifrån vår undersökning är det tydligt att taxorna för anmälningar och tillstånd är alltför krångliga. Bara 56 procent av kommunerna kan lämna besked om hur långt tid det förväntas ta att handlägga alla tillstånd som behövs vid första kontakten med kommunen - eller åtminstone innan ansökningshandlingarna skickas in. Hos 14 procent av de svarande kommunerna lämnas besked bara vid särskild förfrågan, eller inte alls – svaret kommer först med tillstånden.

Det är ett stort beslut för en företagare att etablera en ny verksamhet. Att då inte ens kunna ta reda på hur lång tid det kommer ta eller vad det kommer kosta riskerar att skrämma bort nya verksamheter från kommunen.

Det finns dock lösningar som skulle gynna både företagare och kommun. Om kommunerna exempelvis inrättade en servicegaranti vore det enklare för båda parter att kunna förutse hur lång tid en tillståndsprocess tar. Vidare kan taxorna göras enklare och mer transparenta, så att företagaren enkelt kan se vad som ingår.

Redan idag jobbar många kommuner på att bli bättre. Antalet kommuner där företagen kan följa åtminstone en typ av ärende på nätet har ökat från 21 till 40 procent sedan förra undersökningen 2016. Samtidigt kan det av svaren på vår undersökning uppfattas som att vissa kommuner inte ser något behov av att utveckla sin service. Även om varje regel i sig kan ha en god anledning riskerar den totala regelbördan att bli en företagare övermäktig. Därför är det viktigt att varje enskild myndighetsåtgärd är så effektiv och proportionerlig som möjligt.

Goda förutsättningar för nyetableringar och förändringar av verksamheter är just nu viktigare än någonsin. I skuggan av pandemin är det många som kämpar. Men en dag kommer ekonomin att ljusna igen, och då måste kommunerna göra det möjligt att starta eller växla upp företagens verksamhet igen. Därför är det just nu extra viktigt att kommunerna sätter en minskning av regelkrånglet högt på dagordningen.

Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd NNR

August Liljeqvist, sakkunnig och rapportförfattare, Näringslivets Regelnämnd NNR

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopiloten

BankID - den perfekta legitimationen online!

Casinopiloten Idag använder vi oss av internet och våra mobiltelefoner till det mesta. I Sverige har vi nu haft tillgång till BankID som e-legitimation ett par år och det blir mer och mer populärt.

Det klassas som en säker betalmetod och identifiering av gällande personer vid beställningar online eller för att legitimera sig hos olika myndigheter, banker eller andra företag.

Andra länder använder sig givetvis också av liknande elektroniska tjänster som BankID. Norge är det land som har en e-legitimation som är mest likt hur det fungerar för oss när vi använder oss av bankID som legitimering. Skillnaden med Norges e-legitimering och vår svenska är att deras e-legitimering görs via mobiloperatörens inblandning. De tar dessutom en avgift för varje gång som tjänsten används.

BankID är Sveriges absolut största och mest använda e-legitimation och har utfärdats av totalt 12 banker som i samarbete erbjuder tjänsten. Alla de största bankerna i Sverige erbjuder tjänsten och mer eller mindre alla i dagens samhälle har appen nedladdad på någon av sina enheter. De flesta använder sig av mobilt bankID för att bara med några knapptryck kunna genomföra köp och legitimering på olika sidor online.

BankID används till mer eller mindre alla köp online numera

Vi svenskar har tagit emot de flesta teknologiska förändringar öppenhjärtigt och sedan BankID kom och tjänsten breddats så använder vi den mer eller mindre till allt. Några av de områden där BankID är nära till hands:

Till inlogg där verifiering krävs, t.ex på internetbanken, arbetsförmedlingen och csn.

Vid betalning av räkningar eller för identifiering av beställningar som görs online.

Till tjänster som kräver verifiering för insättningar, t.ex när du spelar på online casino. (mer information om casino med bankid - här).

BankID kan användas för att göra direkt överföringar via tjänsten swish.

Appen är enkel att ladda hem och allt du behöver göra för att aktivera tjänsten är att antingen gå in på banken eller använda din bankdosa.

BankID kan både användas från dator, surfplatta och mobiltelefon och används flitigt flera gånger i veckan av de flesta. Tjänsten gör det betydligt mer bekvämt och enkelt för oss att hantera vardagliga inloggningar och/eller köp online.

Mobilt BankID - ett måste!

Att ha BankID installerat på sin mobiltelefon är mer eller mindre ett måste idag, eftersom att tjänsten används till det mesta online. Allt från att logga in på din internetbank, till att göra snabba överföringar, bekräfta köp eller logga in på olika sidor. För att skaffa Mobilt BankID så gör du på följande sätt:

1. Gå in på Google Play eller App Store och ladda hem appen “BankID”.

2. För att logga in i appen så använder du din säkerhetsdosa samt aktiverar tjänsten i din internetbank.

3. Om du inte har en bankdosa så behöver du aktivera ditt BankID på ditt närmaste bankkontor.

Varje bankID har en giltighetstid innan det behöver förnyas och detta kan variera beroende på vilken bank du använder dig av. Det är lika enkelt att förnya sitt bankID som att skaffa ett för första gången och när det är dags så kommer du att bli underrättad om det via appen. Många som spelar på casino online tycker att BankID är smidigt då det förenklar verifieringen av betalmetoder och i sin tur leder till snabbare uttag. Tidigare så var spelare tvungna att skicka in styrkande dokument för att bevisa sin identitet och folkbokföringsadress.

Debatt

Tillgång till naturen är viktigt för folkhälsan

org-21597716-9f9e-4381-b7bb-c60cc63ae8b8.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Nyligen utsågs stormköket till årets julklapp. Det är ett tecken i tiden. Samtidigt som den psykiska hälsan försämrats i takt med pandemin, finns det en väl berövad metod mot både stressrelaterade sjukdomar och för en bättre psykisk hälsa: att uppleva – och gärna gå i – naturen.

Träd, stigar, åar, fåglar och insekter ger oss människor en djupare mening med våra liv. Professor Micael Dahlen konstaterar i en artikel att ”naturskåda” är ett av sju verkningsfulla tips för att få känslan av kontroll även när tillvaron är kaotisk.

Lägg därtill att Världshälsoorganisationen WHO den 26 november uppdaterade sina tio år gamla råd för fysisk aktivitet. WHO rekommenderar nu alla att minska sitt stillasittande och helst röra sig 150–300 minuter i veckan.

Vi i Centerpartiet tycker att det är utmärkt att allt fler börjar att tala om naturen som en läkande kraft och ett brett arbete för förbättrad folkhälsa. Samtidigt ser vi behovet av att dessa av andra politiska nyfunna insikterna åtföljs av åtgärder.

Inte minst gäller detta naturunderstödd rehabilitering (NUR). Grunden för NUR är forskning på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och erbjuds sjukskrivna patienter som ett komplement till den medicinska behandlingen. I dagsläget finns åtta gårdar knutna till NUR. Vi kommer att arbeta för att grön rehab eller NUR kommer att fortsätta och utvecklas. Vi vet att alla partier i regionfullmäktige tyvärr inte ser styrkorna med NUR, men det kanske ändras framöver.

Som centerpartister kommer vi också att arbeta för att stärka samarbetet mellan regionen och Stiftelsen Skånska landskap. Det är Skånska landskap som i samverkan med regionen driver den 130 mil långa Skåneleden, utvecklar natur- och kulturmiljöer och förvaltar 19 hälsofrämjande strövområden i hela Skåne. Dessutom bedrivs ett omfattande arbete med naturpedagogik utomhus där 7000 skånska elever varje år erbjuds delta i olika aktiviteter.

Ett av de prioriterade områdena för det regionala utvecklingsarbetet är Bättre hälsa för fler. För att uppfylla den målsättningen krävs att gårdar med grön rehab, Skånska landskap och andra aktörer inom friluftslivet aktivt involveras i regionens arbete. En stärkt och kontinuerlig samverkan i folkhälsofrågorna kommer att bida till ett högre välmående i Skåne och skulle i vissa fall kunna minska behovet av medicinering, till exempel vid stress.

För Centerpartiet är möjligheten till en nära rekreation och friluftsliv livsviktigt – för det handlar om livskvalitet och förbättrad folkhälsa. Tänk hur mycket gott ett stormkök skulle kunna bidra till under julledigheten.

Ola Olsson (C)

ledamot regionala utvecklingsnämnden

ersättare folkhälsoberedningen

Ulrika Axelsson (C)

1:e vice ordförande sjukhusstyrelse Trelleborg

ledamot Kulturnämnden

Staffan Fredlund (C)

ledamot Stiftelsen Skånska landskap

Debatt

Skogen är vårt hem

STOCKHOLM 20200716Landsbygdsminister Jennie Nilsson
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För Sverige är skogen mer än bara träd. Skogen är vår arbetsgivare, vårt hem, vår koldioxidsänka och en självklar del i utvecklingen av en växande bioekonomi. Det är därför viktigt att alla skogens områden och nyttor innefattas när EU-kommissionen presenterar förslag till EU:s nya skogsstrategi i början av nästa år. Dessutom behöver det tydligt framgå att skogspolitik är, och ska förbli, en nationell angelägenhet.

Alla älskar skogen, men synen på hur den ska älskas skiljer sig åt. Det ser vi inte minst runt om i EU. En del av oss har i praktiken växt upp i en skog, andra på sin höjd besökt en skogspark. Skogarna och erfarenheterna är olika, därför är det viktigt att allt inte dras över samma kam i EU:s kommande skogsstrategi.

Skogsfrågor hamnar alltmer i fokus i EU. Inte minst då fler till fullo insett det rådande klimatnödläget och den betydelsefulla roll som skogen spelar i debatten. Skogens roll är avgörande i vårt arbete att minska koldioxidutsläppen, men även för att främja biologisk mångfald.

I Sverige har vi mer än hundra års tradition av hållbart skogsbruk. Vårt skogsbruk är både miljö- och klimatsmart och hjälper därmed vår planet i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Samtidigt pågår forskning, utveckling och praktisk handling kring hur vi kan nyttja skogsråvaran på bästa sätt i traditionella produkter och i nya. Vi bygger till exempel redan idag klimatsmarta höghus av trä, helt utan betong och framställer hållbara biobränslen från skogens restprodukter.

Vi behöver starka och tydliga regelverk som främjar ett hållbart skogsbruk. 2018 fick Sverige sitt första nationella skogsprogram med visionen ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Det långsiktiga skogsprogrammet är viktigt för att främja hållbara, konkurrenskraftiga och biobaserade näringar med skogen som bas, inom ramen för de nationella miljömålen. Samma sak gäller i EU. Vi behöver tydliga incitament som stärker skogens och bioekonomins potential.

Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om vår skog. EU:s nya skogsstrategi måste främja ett miljövänligt och långsiktigt skogsbruk, samtidigt som hänsyn tas till att skogen är en nationell angelägenhet. Med Sveriges långa tradition av skogsbruk vet vi hur man tar hand om skogen på ett klimatsmart och hållbart sätt, en kunskap som vi gärna delar med oss av till resten av Europa. En skog som brukas med omtanke är en tillgång både för planeten och för alla som bor på den.

Jennie Nilsson,

Landsbygdsminister

Jytte Guteland (S),

Europaparlamentariker

Erik Bergkvist (S),

Europaparlamentariker

Debatt

Primärvården är den viktigaste hörnstenen

org-c70e50c7-668b-460c-aa78-c84413d1aad7.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Replik: I en debattartikel (8/12) skriven av Johan Ljungberg hävdas det att primärvården inte prioriteras i Skåne. Jag vill först och främst tacka Ljungberg för synpunkterna, det är viktigt att vi kan föra en konstruktiv diskussion för att göra primärvården ännu bättre. Där håller vi med varandra helt i sak – primärvården är avgörande för att sjukvårdssystemet ska fungera. Men jag delar inte uppfattningen om att primärvården inte prioriteras.

När primärvården blir en allt större andel av sjukvårdsuppdraget är målet att den motsättning debattören upplever mellan akuta patienter med störst medicinskt behov, respektive ”alla andra patienter” ska ändras. Vi måste förutsätta att alla som söker vård på en vårdcentral och har en medicinsk anledning att göra så, tas om hand utan onödig väntetid. Ljungberg beskriver en oro att nätläkarna istället innebär ökad motsättning, alltså att kostnaden kommer omöjliggöra prioriterad vård. Nu är utvecklingen där att primärvården har andra verktyg att hantera digital vård. Utan andra egna åtgärder riskerar patienters val av annan nätläkare på vissa vårdcentraler stå för 3 procent av listningsersättningen. På samma sätt får vårdcentralen betala om patienten går till en sjukgymnast eller terapeut någon annanstans. Vi jämställer digital vård med detta, men är öppna för att omvärdera och följer därför effekterna noga.

Vi lägger mer ansvar och mer resurser på primärvården för att vi tror på den nära vården. Vi har tagit intryck av de analyser som gjorts nationellt: mindre detaljstyrning; enklare och mer jämlika ersättningar; större andel vård på vårdcentral och större patientansvar.

Låt mig förklara hur detta kan ska ske. Många skånska vårdcentraler har gjort stora förändringar. De deltar aktivt i hemsjukvård i samarbete med sjukhusen vilket ökar kvalitet och minskar behov av sjukhusvård. De samordnar ansvar för kvälls- och helgmottagning som avlastar akutavdelningarna på sjukhusen i allt som är primärvård. Några upprättar med eller utan särskild ersättning olika specialistmottagningar för att just deras patienter behöver det, och många privata aktörer har gått före Region Skåne i att öppna digital mottagning. När patienten får en proaktiv vård och vårdcentralen känner sina patienter skapas trygghet. Så minskas det vårdsökande som innebär okontrollerade kostnader.

Resurserna till primärvården har även ökat sedan maktskiftet och det är en rejäl ökning, inte 600, utan 794 miljoner över tre år utöver uppräkningar för demografi, kostnadsökningar, medicinkostnader och flytt av resurser. Vårt långsiktiga mål är att primärvårdens andel av den totala sjukvårdsbudgeten ska utgöra 25 %.

Jag vill återigen tacka dig Johan för dina goda insatser i primärvården och är glad över att vi har medarbetare som ryter till när de upplever att saker är otydliga. Men primärvården är allt annat än bortprioriterat och vi gör allt vad vi kan för att stärka primärvården.

Gilbert Tribo (L)

Regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL