Tegnell: Strategin inte orsak till dödstalet
Den "svenska strategin" fortsätter att intressera nyhetsmedier från hela världen – det faktum att vi aldrig stängde ner samhället på samma sätt som många andra länder, samtidigt som vi höll skolorna öppna och inte rekommenderar människor att bära munskydd.
I en intervju med nyhetskanalen France 24 fick Anders Tegnell nyligen frågan om det inte är den svenska strategin som ligger bakom det faktum att drygt 5 800 människor med covid-19 hittills dött i Sverige, betydligt fler än i våra nordiska grannländer som vidtog tuffare åtgärder mot virusspridningen.
– Med samma strategi som vi har haft hela tiden har vi sedan två tre månader tillbaka nästan inte haft några nya fall alls inom äldreomsorgen. Dödsfallen har också varit väldigt få under en längre tid, så det finns definitivt inget nära samband mellan strategin och antalet döda. Jag säger inte att det inte finns något samband alls, men det finns inget tydligt samband, säger Tegnell.
Inte jämförbara
I stället fick Sverige – till skillnad från våra nordiska grannländer – en betydligt tuffare start på smittspridningen. Det kom in mer smitta tidigt, framhåller Tegnell.
– Sverige hade en mycket kraftig epidemi väldigt tidigt, mycket kraftigare än våra grannländer. Det blev en väldigt tung början och det gjorde att vår pandemi påminde mer om den i Storbritannien och Frankrike, och inte går att jämföra med den i Norge och Finland.
Därutöver, säger han, hade våra äldreboenden uppenbart vissa svagheter.
– Den höga dödligheten (i Sverige) hänger starkt samman med våra äldreboenden som hade svagheter. Inte alla äldreboenden, men på en del platser, vilket möjliggjorde för sjukdomen att få fäste och spridas. Och vi vet från alla länder att om man får in smittan på dessa platser, så får man en hög dödlighet, eftersom de som bor där löper störst risk att dö av den här sjukdomen.
Munskyddsfrågan igen
Men något måste väl ändå ha gått fel, undrar den franske reportern.
– Självfallet, när 5 800 personer har dött. Det var definitivt inget vi väntade oss, planerade för eller hoppades på. Så definitivt har något gått fel, men det betyder inte att strategin i sig var felaktig.
På frågan varför Folkhälsomyndigheten inte rekommenderar munskydd svarar Anders Tegnell:
– Nu när vi har en förhållandevis liten smittspridning, som dessutom minskar något, ser vi ingen anledning att introducera fler åtgärder. Speciellt inte åtgärder där beviskvalitén är väldigt dålig. I varje (vetenskaplig) artikel man läser är alla överens om att bevisen för att det finns en effekt är väldigt svaga, och att om det finns en effekt så är den antagligen inte så stor.
Han har dock förståelse för att andra väljer en annan väg:
– Men jag kan förstå att man i vissa länder, där smittspridningen ökar, måste ta till åtgärder som inte är de allra bästa. Vi kan hålla oss till de bästa åtgärderna än så länge, och de är social distansering, att stanna hemma om du är sjuk och att arbeta hemifrån.
Johan Nilsson/TT
