Inrikes

Asylproposition utlovas trots oenig regering

Kammarrättspresident Thomas Rolén, ordförande för migrationskommittén, och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) håller pressträff i samband med överlämnandet av kommitténs förslag.
Foto: Marko Säävälä/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen tar nu över arbetet med att få fram en ny migrationspolitik.
Men de två regeringspartierna är djupt oense om hur man går vidare.
PREMIUM

Det var en het politisk potatis som migrationskommitténs ordförande Thomas Rolén lämnade över till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Socialdemokraterna stödjer alla förslagen i kommitténs betänkande. Men det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, har med några få undantag reserverat sig mot hela betänkandet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Högskoleprovet blir av i höst – planen klar

Höstens begränsade högskoleprov ska genomföras söndagen 25 oktober. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Höstens högskoleprov genomförs söndagen 25 oktober, bekräftar regeringens provsamordnare Peter Honeth för TT. För den som vill göra provet är det först till kvarn som gäller.
– Klart det hade varit önskvärt att ge möjlighet till alla, men då hade det inte blivit något prov, säger han.

Redan i torsdags kom indikationer på att höstens högskoleprov ska genomföras – men att det blir först i kvarn som gäller. Det blir nu verklighet, uppger provsamordnaren Peter Honeth.

Regeringen genomförde på fredagen en förordningsändring för att Universitets- och högskolerådet (UHR) ska kunna begränsa antalet som får skriva högskoleprovet i höst. När ändringen träder i kraft på måndag kommer UHR att fatta det formella beslutet om att begränsa antalet och ge ett högskoleprov i höst, säger Peter Honeth.

– Det innebär att det blir ett högskoleprov den 25 oktober, men det blir ett begränsat antal som får skriva det, 27 600 personer.

Det är drygt hälften jämfört med förra hösten, men något mer än vad som angavs i Honeths underlag, som TT rapporterade om under gårdagen. Lärosäten runt om i Sverige har även fått komma med synpunkter på förslaget.

Begränsat antal platser

Regeringen har sedan tidigare beslutat att det endast är personer som inte har ett giltigt resultat från högskoleprovet som får delta i höstens prov.

Peter Honeth betonar att hela utgångspunkten till varför man gör detta "extraordinära" är för att kunna ge möjlighet till dem som verkligen behöver ett högskoleprov för att kunna söka till vårterminen.

– Avsikten är inte att det ska vara ett prov som alla skriver bara för att man tycker det är roligt eller värdefullt, utan det är för dem som verkligen behöver det inför våren.

Varje högskola kommer därmed att ha ett begränsat antal skrivplatser.

– Det betyder att när varje högskolas antal når taket stängs möjligheterna att ansöka vid just den högskolan. Det kan då komma att ske vid olika tidpunkter.

TT: Ser ni en risk med att det kommer uppfattas som orättvist?

– Ja, det är inte problemfritt att göra på det här sättet. Klart det hade varit önskvärt att ge möjlighet till alla, men då hade det inte blivit något prov, säger Peter Honeth.

Förslaget har tagits emot med "väldigt skiftande entusiasm" från lärosätena, men samtliga har gått med på att genomföra provet, säger han.

– En del är inte alls glada att det här görs över huvud taget, det måste sägas. Men alla har ändå lojalt ställt upp i det här läget. Det antal som kommer fastställas för varje anordnare har accepterats, och några har till och med sagt att de kan ta lite mer än mitt ursprungliga förslag.

"Orolig för personal"

Från lärosätena har man lyft oro kring den korta tid man har att förebereda sig på, säger Peter Honeth.

– Det är väldigt kort tid att ordna fram lokaler. Men framför allt är man orolig för personal, eftersom det är väldigt många som medverkar och som måste utbildas.

Lärosätena är även väldigt noga med att understryka att det görs smittskyddssäkert, säger Honeth.

– Där har man ställt ett antal frågor och bett om svar på. Det viktigaste är naturligtvis att begränsningarna gör att man kan ha betydligt glesare mellan skrivboren.

I dag ser smittskyddsläget relativt gynnsamt ut, men om det skulle ändras generellt eller lokalt går det inte att garantera att smittskyddsmyndigheterna inte stoppar provet, säger Honeth.

– Men som det ser ut i dag finns det inget som talar för att det inte skulle gå att genomföra. Men man måste vara medveten om att vi självklart måste följa utvecklingen.

Anmälan till provet är öppen 25 september–1 oktober.

Marc Skogelin/TT

Peter Honeth, tidigare bland annat statssekreterare i utbildningsdepartementet, är regeringens nationelle samordnare för högskoleprovet. Arkivbild.
Peter Honeth, tidigare bland annat statssekreterare i utbildningsdepartementet, är regeringens nationelle samordnare för högskoleprovet. Arkivbild.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT

FAKTA

Fakta: Så många tar varje lärosäte

Tak för antal anmälningar till högskoleprovet hösten 2020, fördelat per lärosäte.

Blekinge Tekniska Högskola: 300 anmälningar

Göteborgs universitet: 3 100 anmälningar

Högskolan Dalarna: 600 anmälningar

Högskolan i Borås: 500 anmälningar

Högskolan i Gävle: 950 anmälningar

Högskolan i Halmstad: 550 anmälningar

Högskolan i Skövde: 450 anmälningar

Högskolan Kristianstad: 515 anmälningar

Högskolan Väst: 535 anmälningar

Jönköping University: 800 anmälningar

Karlstad universitet: 1 000 anmälningar

Linköpings universitet: 1 100 anmälningar

Linnéuniversitetet: 850 anmälningar

Luleå tekniska universitet: 500 anmälningar

Lunds universitet: 3 100 anmälningar

Mittuniversitetet: 700 anmälningar

Mälardalens högskola: 1 200 anmälningar

Stockholms universitet: 8 000 anmälningar

UHR Mariehamn: 100 anmälningar

Umeå universitet: 700 anmälningar

Uppsala universitet: 1 250 anmälningar

Örebro universitet: 800 anmälningar

Totalt: 27 600 anmälningar

Källa: UHR

Inrikes

Man åtalas för mord i sin egen lägenhet

En medelålders man åtalas för att ha mördat en annan man i sin lägenhet i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Inrikes
Inrikes

En 55-årig man åtalas för att ha mördat en annan man i en lägenhet på Hisingen i Göteborg.

Det misstänkta brottet skedde i den åtalades lägenhet i våras, skriver GT.

En ambulans larmades dit för ett sjukdomsfall. Men i lägenheten fanns en livlös man med svåra skador, som snabbt fick polisen att misstänka ett brott. Lägenhetsinnehavaren greps på platsen och anhölls samma dag.

Enligt åtalet blev den skadade mannen dödad med sparkar och slag. Åklagaren har angett synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död som alternativa brottsrubriker.

55-åringen "vidgår händelseförloppet" men nekar till brott, enligt åtalet vid Göteborgs tingsrätt.

Inrikes

Narkotikabrott vanligare bland unga

Narkotikabrott med minderåriga som misstänka blir vanligare, enligt statistik från polismyndigheten. Arkivbild.
Foto: Hanna Franzén/TT
Inrikes
Inrikes

Narkotikabrott där minderåriga är misstänkta blir vanligare, enligt statistik från polisen som Ekot tagit del av.

Antalet brott med misstänkta unga gärningspersoner, personer som inte ännu fyllt 18 år, har ökat varje år sedan 2016 enligt polismyndighetens underlag kring narkotikabrott. Ökningen ser ut att fortsätta i år.

Bosse Pan, förundersökningsledare i Täby lokalpolisområde, säger till Ekot att de misstänkta blir allt yngre.

– Vi har en hel del 12 till 14-åringar som är misstänkta för narkotikabrott, säger han.

Hans teori är att narkotikan har blivit mer tillgänglig på grund av sociala medier.

– När vi tagit en ungdom innan och tagit en telefon, en säljlur som vi kallar det, så kanske vi hittat 25–30 personer som de säljer till. Nu är vi uppe på hundratals, tusentals köpare som en säljare har tillgång till.

Inrikes

Löfvens mamma avliden

Statsminister Stefan Löfven. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes

Statsminister Stefan Löfvens mamma har dött. I ett kort uttalande säger statsministern:

”I natt avled min mamma Iris Melander. Hon blev 90 år gammal. Jag kom som fosterbarn till Iris och Ture Melander som ettåring. De tog hand om mig, de blev mina föräldrar, de gav mig en fin och kärleksfull barndom."

Löfven hyllar sin mor bland annat för hennes påverkan på hans tidiga politiska bana:

"Iris har haft en enorm betydelse i mitt liv. Hon lärde mig medmänsklighet, vikten av hårt arbete och uppmanade mig att gå med i SSU. Jag saknar henne redan”, skriver han.

Inrikes

Nytt hopp om brett stöd för försvarsbeslut

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har enats inför höstens försvarsbeslut i riksdagen, rapporterar Dagens Nyheter. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse / TT
Inrikes
Inrikes Regeringen, Centern och Liberalerna har nått en överenskommelse om försvarsanslagen.
Mer pengar skjuts till från 2024.

Enligt DN får försvaret en miljard kronor mer från 2024 och ytterligare en miljard kronor från 2025 för att kompensera Försvarsmakten för kostnads- och prisökningar.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman bekräftar för TT att en överenskommelse är nådd.

Han hoppas att överenskommelsen ska få Moderaterna och Kristdemokraterna att nu ställa sig bakom försvarspropositionen om försvarets inriktning 2021-2025.

– Den är helt och hållet utformad för att M och KD ska kunna ansluta sig, säger Widman.

Hoppas på M och KD

I somras sprack de blocköverskridande förhandlingarna om försvarspropositionen som regeringen ska lägga fram 30 september.

Förhandlingarna sprack eftersom M, KD, C och L krävde löften om mer pengar till försvaret framförallt efter 2025. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ville hålla sig till perioden 2021-2025 och valde att avsluta förhandlingarna.

Förhandlingarna återupptogs senare mellan enbart regeringen, C och L inom ramen för nästa års budgetproposition. Det var där uppgörelsen om mer pengar till försvaret nåddes.

Nu hoppas Allan Widman att M och KD ska komma tillbaka och förhandla om försvarspropositionen. Han betonar vikten av att riksdagens kommande försvarsbeslut för 2021–2025 har brett politiskt stöd.

– Det är Liberalernas absoluta högsta önskan att vi ska nå en bred enighet kring försvarsbeslutet. Det har framförallt en säkerhetspolitisk betydelse. Vi skickar en signal om att det råder bred enighet kring vår politik, säger Widman.

Han menar att kompromissen mellan regeringen, C och L som nu är nådd, ligger nära vad de borgerliga partierna drivit det senaste året.

– Nu vet M och KD vad som är kompromissen och ställer de sig bakom dem, så är det väl självklart att de ska få vara med och förhandla en försvarsproposition, säger Widman.

M och KD vill inte i nuläget kommentera överenskommelsen mellan regeringen, C och L, utan avvaktar mer information.

Kontrollstation väntar

Förutom miljarden till försvaret 2024 och den ytterligare miljarden 2025 så innehåller uppgörelsen mellan regeringen C och L en så kallad "kontrollstation" 2023. Det innebär att partierna utfäster sig att redan då diskutera om Försvarsmakten behöver tillföras ytterligare pengar inför nästa försvarsbeslut för perioden 2026-2030.

– Man ska 2023 bestämma hur de ekonomiska planeringsramarna ska se ut 2026-30, säger Widman.

De borgerliga partierna anser att Försvarsmakten i god tid behöver besked om framtidens försvarsanslag för att bättre kunna planera sin verksamhet.

Kontrollstationen är, enligt Widman, ett sätt att lösa oenigheten i dag genom att skjuta upp avgörandet ett par år. Men det ger ändå de borgerliga partierna en möjlighet att 2023 få fram mer pengar till försvaret under 2026-2030.

TT: Binder sig regeringen på något sätt för att det blir mer pengar från 2026?

– Nej, på den punkten vill jag vara mycket tydlig, säger Widman.

Krävde mer

När de blocköverskridande förhandlingarna om försvarspropositionen sprack i somras drev M, KD, C, L , med stöd av SD, att försvarsanslagen skulle höjas med fem miljarder mer år 2026 och fem miljarder till ovanpå det 2027. Det var, enligt de fem partierna nödvändigt för att se till att det upprustade försvar som försvarsberedningen föreslagit verkligen kan genomföras till 2030.

M och KD drev dessutom att Försvarsmakten ska få 3,8 miljarder mer under 2021–2025 i kompensation för prisökningar.

Enligt DN innehåller uppgörelsen mellan regeringen, C och L också en del om vad försvarspropositionen den 30 september ska innehålla.

Ett nytt artilleriregemente ska etableras i Kristinehamn. Två infanteriregementen ska börja återetableras 2022. Var de ska ligga är inte bestämt. Regeringen har förordat Östersund som en av orterna. Även Sollefteå-Härnösand och Falun är med och tävlar.

Livgardet i Kungsängen ska utökas och få en reducerad brigad, skriver DN. flygvapnet ska få långräckviddiga robotar för markmål och marinen få nya korvetter.

Peter Wallberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Fortsatt hårt tryck på Spelinspektionen – 95 spelbolag beviljats licens

Casinofeber Nio månader efter nya spellagen och intresset är fortsatt skyhögt. 95 spelbolag har beviljats svenskt spellicens och tillsammans driver de närmare 200 spelsidor. Casinofeber hjälper dig att hitta aktören som passar dig allra bäst.

Få har missat den tillväxt som har skett på spelmarknaden sedan den nya spellagen infördes vid årsskiftet. Regeringens beslut om att släppa på sitt monopol i utbyte mot en spelskatt och krav på spellicens, förvånade nog många, men har alla redan visat sig vara ett smart och strategiskt drag.

Även om det låter motsägelsefullt har nämligen den svenska regeringen lyckats återta kontrollen över en svårkontrollerad marknad. Dessutom klirrar det fint i statskassan – en miljardjackpot för staten, som Svenska Dagbladet uttryckte det.

Att skaffa en spellicens är både kostsamt och kommer med en hel del skyldigheter. Bland annat måste spelbolagen värna om sina användares spelvanor och hantera alla personuppgifter med största varsamhet. Med spelskatten gör också staten miljarder i vinst.

Närmare 200 spelsidor på den svenska marknaden

Skeptiska röster trodde att regleringen skulle skrämma bort spelbolagen, men nu rapporterar Spelinspektionen att hela 95 spelbolag har beviljats spellicens sedan årsskiftet. De flesta av dessa driver dessutom mer än en spelsida. Totalt rör det sig om närmare 200 olika casinosidor att välja och vraka mellan.

Även om det är härligt med valfrihet, innebär också det enorma utbudet att det kan vara svårt att orientera sig och hitta den aktör som passar en allra bäst. Både när det kommer till erbjudanden och gränssnitt. För en stor del av spelnöjet ligger i att bruka en tjänst som känns rätt.

Casinofeber guidar dig

Hos jämförelsesidan Casinofeber.se hittar du den bästa listan över casinon på nätet. För att sammanställa listan har Casinofeber tagit hänsyn till variabler som: välkomstbonusar, spelutbud, användarnöjdhet och fördelaktiga tekniska lösningar.

I den sista kategorin hittar vi en rad funktioner som förbättrar användarupplevelsen. Exempelvis möjligheten att kunna legitimera sig direkt med hjälp av BankID istället för att behöva dela med sig av känsliga personuppgifter, och smidiga betallösningar som PayPal och Swish.

Förutom att det går snabbare att göra insättningar och uttag med den här typen av tredjepartstjänster, än vad en vanlig banktransaktion gör, så behöver man inte heller dela med sig av sina kontouppgifter. Något som fler och fler uppskattar.

Casinofeber ser också till att hela tiden hålla sina up to date, så att besökaren alltid kan känna sig trygg med att rekommendationerna är aktuella.

Spelintresset ser inte ut att minska och fler spelbolag kommer att dyka upp inom kort. Casinofeber hjälper dig att hålla dig uppdaterat och noterar dig så fort någon ny spännande aktör gör entré på den svenska spelmarknaden.

Inrikes

Sena ändringar stressar SJ:s lokförare

SJ:s lokförare kan få en schemaändring för nästa dag sent på kvällen, vilket ger problem till exempel om man behöver barnomsorg. SJ håller med om skyddsombudens kritik och försöker göra planeringen bättre. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT
Inrikes
Inrikes Ett omodernt planeringssystem ställer till det för SJ:s lokförare under pandemin. När många förändringar görs, kan en lokförare få ny arbetstid med så kort varsel att vardagen inte kan planeras.
SJ oroas också av situationen.

Flera skyddsombud har vänt sig till Arbetsmiljöverket i frågan. Att inte kunna planera vardagen ger en konstant stress, inte minst om man behöver barnomsorg.

– Jag kan få en turändring klockan 22 i kväll, där jag får helt andra arbetstider i morgon än vad jag hade från början, säger lokföraren Jenny Bergman till P4 Värmland.

Det händer också att arbetsveckor blir för långa, med 50 eller 60 timmars arbete och för lite återhämtning. Förhållandena leder till att lokförare söker andra jobb och utbildningar.

Lokförarna vill ha ett mera robust schema, och en tvåvägskommunikation om sena förändringar som gör det möjligt att tacka nej.

SJ instämmer i beskrivningen.

– Vi delar helt bilden som skyddsombuden lägger fram, och vi jobbar intensivt med att komma till rätta med problemen, säger Anders Holmsten, chef för SJ:s trafikavdelning, till P4 Värmland.

– Självklart är vi jätteoroliga. Det är inte alls en önskvärd situation att personal mår dåligt, tillägger Holmsten.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln fick lokföraren fel namn.

Inrikes

M, KD och V kräver att assistans blir statlig

Inrikes
Inrikes Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet kräver att staten tar hela ansvaret för den personliga assistansen för funktionshindrade.
De hotar med att köra över regeringen.

– Nu är det dags att sätta ned foten. Nu är det dags att säga att staten tar ansvaret, säger KD-ledaren Ebba Busch.

Ansvaret delas i dag mellan kommunerna och staten. M, KD och V anser att den uppdelningen gör att alla inte får den assistens de behöver, till exempel på grund av att kommunen har dålig ekonomi.

– Det vi framförallt vill är att se till att de som verkligen behöver personlig assistans får det, säger V-ledaren Jonas Sjöstedt.

Han tror också att fusk med assistansersättning kommer att minska om staten tar över hela ansvaret.

Regeringen utreder för närvarande vem som ska ha ansvaret för en personliga assistansen.

M, KD och V tycker att regeringen drar benen efter sig. De hotar nu med att köra över regeringen i riksdagen.

– Vi har möjlighet att köra över regeringen om Socialdemokraterna och Miljöpartiet vägrar åtgärda detta som uppenbart inte fungerar. Människor hamnar i kläm mellan stat och kommun, säger Ebba Busch.

Hon tycker att M, KD och V borde kunna få stöd för sitt krav i riksdagen från Centern, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Inrikes

Parkeringsvakter ska röja bland elsparkcyklar

Parkeringsvakter ska från och med måndag kunna städa upp i röran av slarvigt parkerade elsparkcyklar. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen
Inrikes
Inrikes

Parkeringsvakter ska från och med måndag kunna städa upp i röran av slarvigt parkerade elsparkcyklar, skriver SVT Nyheter.

Det är p-vakterna i Stockholms stad som får det utökade ansvaret under en testperiod om ett par veckor. Det är genom att pröva samma lagutrymme som gör det möjligt att flytta på felparkerade bilar som det kan bli möjligt, förklarar trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP), för SVT. Godkänns systemet i trafiknämnden kan elsparkcykelbolagen komma att debiteras för varje felparkerad sparkcykel som p-vakterna tvingas att flytta på.

– Uppskattningsvis blir det omkring 300 kronor per elsparkcykel, säger Daniel Helldén (MP).

Sedan tidigare finns appar där man kan rapportera felparkerade elsparkcyklar. Bara ett par dagar efter lanseringen i Stockholm hade 10 000 rapporteringar kommit in, för att sedan hanteras av stadens trafikkontor och elsparkcykelaktörerna.

NÄSTA ARTIKEL