Inrikes

Mer pengar till återhämtning för vårdpersonal

Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund och miljö- och klimatminister samt vice statsminister Isabella Lövin presenterar nya budgetåtgärder under en pressträff i Rosenbad.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Arbetsgivare i vården ska kunna söka pengar till "återhämtningsbonus" för de anställda, enligt ett förslag i höstbudgeten. Bonusen ska betala projekt för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor.
I budgeten föreslås också höjt underhållstöd med upp till 150 kronor i månaden.
PREMIUM

Förslagen presenteras av vice statsminister Isabella Lövin och finansmarknadsminister Per Bolund, båda även språkrör för Miljöpartiet, på en pressträff. De beskriver förslagen som bitar i ett stort pussel för att stärka den sociala och ekonomiska hållbarheten för dem som känt av coronapandemin mer än andra.

De båda MP-ministrarna lyfter också fram pengar för sociala insatser i ekonomiskt och socialt utsatta områden med en kvarts miljard per år under perioden 2021–2023. Det kan handla om åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst och skola, eller att stötta fältassistenters verksamhet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

C och L får igenom sänkt avgift på ungas jobb

Centerpartiets ledare Annie Lööf. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Ekonomi
Ekonomi Arbetsgivaravgiften för unga, även de som redan har ett jobb, sänks nästa år. Men åtgärden är tillfällig och tas bort 2023.
Åtgärden har tidigare kritiserats av såväl statsministern som forskare.
PREMIUM

De som träffas av de sänkta arbetsgivaravgifterna är i åldrarna 19 till 23 år och förslaget är tänkt att gälla från 1 april nästa år till samma datum 2023. Det gäller även dem som redan har jobb.

Kostnaden är nio miljarder kronor räknat på årsbasis.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Ambulanssjukvården får 100 miljoner

Regeringen satsar på ambulanssjukvården i höstbudgeten. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Regeringen vill stärka ambulanssjukvården och föreslår i höstbudgeten en satsning på 100 miljoner kronor 2021 och motsvarande belopp för 2022–2023. "Ambulanssjukvården ska göras mer jämlik och effektiv över hela landet", skriver regeringen i ett pressmeddelande. I satsningen ingår bland annat kompetensutveckling av ambulanspersonalen och förbättring av samordning av sjuktransporterna.

Pengarna ska också gå till att stärka ambulanssjukvården för äldre och för människor med psykiatrisk diagnos som inte har möjlighet att själva ta sig till akutvården. Till exempel kan det handla om att utöka antalet psykiatriambulanser.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Estland kräver ny undersökning av Estonia

Nya bilder i den nya dokumentärserien 'Estonia – fyndet som ändrar allt', visar ett stort hål i skrovet på Estonia som sjönk 1994.
Foto: DPLAY/TT
Inrikes
Inrikes Estland kräver en ny undersökning av passagerarfartyget Estonia, som sjönk för 26 år sedan.
Kravet ställs efter nya uppgifter om ett stort hål i Estonias skrov i en ny dokumentärserie.
Regeringarna i Estland, Sverige och Finland har nu kontakt om de nya rönen.

I tisdags var Estlands premiärminister Jüri Ratas på besök i Stockholm hos statsminister Stefan Löfven (S).

– Det klart att uppgifterna från Estoniadokumentären adresserades på det mötet, säger statsministerns pressekreterare Gösta Brunnander till TT.

– En rad andra frågor togs också upp, men detta var naturligtvis en av anledningarna till mötet.

Sverige, Finland och Estland ska nu gemensamt utvärdera de nya rönen, meddelar de i ett gemensamt pressmeddelande.

Estlands premiärminister ställer krav på att en ny teknisk undersökning ska genomföras, rapporterar Aftonbladet.

– Enligt vår mening ska den tekniska undersökningen inkludera undervattensobservationer och vi har också informerat Finland och Sverige om den saken, säger Ratas enligt det estniska etermediebolaget ERR, skriver tidningen.

Enligt Brunnander ska Ratas ha sagt på pressträffen att han ska kontakta sina statsministerkollegor i Sverige och Finland.

– De har önskat ett samtal under dagen, och det är målsättningen, säger Gösta Brunnander.

Men än så länge har Stefan Löfven och Jüri Ratas inte haft någon kontakt under måndagen.

Stort hål

Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien fyra meter högt och har tidigare delvis legat dolt mot sjöbottnen, skriver Aftonbladet. Tidigare har teorier om ett hål i skrovet konsekvent tillbakavisats av myndigheterna.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", på Dplay.

Filmbilderna är tagna med en dykrobot och i ett gemensamt uttalande skriver Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar nu att de kommit överens om att utvärdera uppgifterna.

"Något har kolliderat"

Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i försvarsutskottet, har i många år engagerat sig i Estoniakatastrofen och är en av dem som krävt att regeringen går till botten med vad som egentligen orsakade olyckan.

– Det här är ju nya uppgifter som helt bekräftar den omfattande kritik som har framförts mot förklaringen och utredningen av förlisningen, säger Lars Ångström till TT.

– Här visar materialet och de experter som har tittat på det att det är något som har kolliderat i Estonias sida med en kraft av flera tusen ton, och då pratar man fartyg.

Sjönk snabbt

Estoniakatastrofen inträffade under natten till den 28 september 1994, 26 år sedan i dag. Färjan lämnade hamnen i Tallin på kvällen den 27 september 1994 men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk helt på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt. Med anledning av de nya bilderna förnyades under måndagen kravet i en debattartikel.

Kristin Groth/TT

Maria Davidsson/TT

Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild.
Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Inrikes

Älg röjde runt i bostad i Linköping

En älg tog sig in i en bostad i Linköping. Arkivbild.
Foto: Pernilla Wahlman/TT
Inrikes
Inrikes

En älg tog sig på måndagsförmiddagen in i en bostad i Linghem i Linköping. Där stapplade den runt och lämnade sedan huset innan polispatrull och kommunjägare hunnit dit. Polisen uppger att älgen "röjt runt en hel del" inne i huset innan den försvann men personen som bodde där kom inte till skada utan barrikaderade sig i ett rum i väntan på polis.

– Personen var hemma och blev såklart rädd. Personen lyckades låsa in sig i ett rum och ringa till oss, säger polisens presstalesperson Angelica Israelsson Silfver till Corren.

Inrikes

Estoniateorierna: Smuggling och ubåtsangrepp

Bärgningsfartyget Ugland vid kaj i Hangö, Finland, 1994 efter att ha bärgat bogvisiret till passagerarfärjan M/S Estonia. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund / TT /
Inrikes
Inrikes Teorierna kring vad som orsakade Estonias snabba förlisning har varit många och brokiga genom åren.
Vi presenterar ett litet axplock.

Estonias förlisning orsakades av hårt väder och utslitna gångjärn på färjans bogvisir, enligt den haverikommission som tillsattes av Sverige, Estland och Finland efter katastrofen. Kommissionens slutsats har dock ifrågasatts många gånger och flera alternativa teorier har presenterats.

De aktualiseras nu av de nya uppgifterna i en dokumentärserie om ett tidigare okänt hål i Estonias skrov.

Krock med militärt fartyg

En teori som förts fram av flera överlevare och anhöriga till personer som omkom i Estoniakatastrofen är att Estonia krockade med ett militärt fartyg. Teorin stöds bland annat av Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i försvarsutskottet.

Fartyget som krockade med Estonia kan enligt dem inte ha varit civilt eftersom en sådan olycka inte skulle ha hemlighållits för riksdag och regeringar. Den svenska militära underrättelsetjänsten Must och underrättelseorganet Kontoret för särskild inhämtning (KSI) vet, enligt denna teori, vilket militärt fartyg det handlade om, men har hemlighållit detta.

Enligt teorins anhängare användes den civila passagerarfärjan Estonia för att föra ut stulet krigsmaterial från det forna Sovjetunionen, men utredningen undvek att utreda vad Must kände till om uppgifterna om militär last ombord. En tulltjänsteman har uppgett att han fått order om att inte kontrollera två militära transporter på Estonia.

Förespråkarna uppmanar nu regeringen att kräva svar från underrättelsetjänsten när det gäller uppgifterna.

Sprängning

Den tyska journalisten Jutta Rabe förde i spelfilmen "Baltic Storm" från 2003 fram teorin om att Estonia sänktes av en hemlig, troligen rysk, organisation.

Vid förlisningen fanns enligt Jutta Rabe två lastbilar ombord med utrustning till det amerikanska robotförsvaret, något som ryska agenter ville förhindra. Lasten kan efter förlisningen ha bärgats av en hjulförsedd ubåt.

Jutta Rabe organiserade själv en dykexpedition och har videobilder av spår på havsbotten som enligt henne stödjer teorin. Enligt havsforskare kan spåren ha kommit från fiskeredskap.

Vapensmuggling

I "Felixrapporten", som ska ha författats 1996 av en tidigare KGB-agent, användes Estonia av ryska maffian för vapensmuggling. Fartyget sjönk när smugglarna fick reda på att de avslöjats och försökte dumpa lasten genom att öppna rampen mitt ute i havet. Andra har uppgett att det har handlat om den estniska maffian eller andra kriminella organisationer

I rapporten, som enligt det estniska justitiedepartementet inte har något faktaunderlag, hävdas att "Estonia" var navet i den ryska maffians smuggling och att fartyget sjönk när fartygets kapten dumpade en knark- och metallast.

Andra påståenden som har cirkulerat är att Estonia torpederats av en rysk ubåt eller att utpressare placerat en bomb som detonerade på fartyget.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Inrikes

Estland kräver ny undersökning av Estonia

Nya bilder i den nya dokumentärserien 'Estonia – fyndet som ändrar allt', visar ett stort hål i skrovet på Estonia som sjönk 1994.
Foto: DPLAY/TT
Inrikes
Inrikes Estland kräver en ny undersökning av passagerarfartyget Estonia, som sjönk för 26 år sedan.
Kravet ställs efter att nya uppgifter om ett stort hål i passagerarfartygets skrov på Estonia kommit fram i en ny dokumentärserie.

Sverige, Finland och Estland ska nu gemensamt utvärdera de nya rönen, meddelar de i ett gemensamt pressmeddelande.

Estlands utrikesminister Jüri Ratas ställer krav på att en ny teknisk undersökning ska genomföras, rapporterar Aftonbladet.

– Enligt vår mening ska den tekniska undersökningen inkludera undervattensobservationer och vi har också informerat Finland och Sverige om den saken, säger han enligt det estniska etermediebolaget ERR, skriver tidningen.

Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien fyra meter högt och har tidigare delvis legat dolt mot sjöbottnen, skriver Aftonbladet. Tidigare har teorier om ett hål i skrovet konsekvent tillbakavisats av myndigheterna.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", på Dplay.

Filmbilderna är tagna med en dykrobot och i ett gemensamt uttalande skriver Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar nu att de kommit överens om att utvärdera uppgifterna.

"Något har kolliderat"

Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i försvarsutskottet, har i många år engagerat sig i Estoniakatastrofen och är en av dem som krävt att regeringen går till botten med vad som egentligen orsakade olyckan.

– Det här är ju nya uppgifter som helt bekräftar den omfattande kritik som har framförts mot förklaringen och utredningen av förlisningen, säger Lars Ångström till TT.

– Här visar materialet och de experter som har tittat på det att det är något som har kolliderat i Estonias sida med en kraft av flera tusen ton, och då pratar man fartyg.

Sjönk snabbt

Estoniakatastrofen inträffade under natten till den 28 september 1994, 26 år sedan i dag. Färjan lämnade hamnen i Tallin på kvällen den 27 september 1994 men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk helt på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt. Med anledning av de nya bilderna förnyades under måndagen kravet i en debattartikel.

Kristin Groth/TT

Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild.
Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Inrikes

Läget allvarligt för knivskurna män i Borlänge

Två män är fortfarande allvarligt skadade efter att ha knivskurits i Borlänge. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

De två män som knivskars svårt i Borlänge i lördags kväll vårdas fortfarande på sjukhus.

– Det är ett fortsatt allvarligt läge för båda två, säger Lars Hedelin, presstalesperson vid polisen.

En man i 30-årsåldern greps i söndags morse och anhölls sedan på den lägre misstankegraden, skäligen misstänkt, för mordförsök. Han har nu släppts, men är fortfarande formellt misstänkt.

– Han är inte avskriven från utredningen, säger chefsåklagare Fredrik Skoglund.

Det var i lördagskväll som polisen larmades till ett bostadsområde några kilometer utanför Borlänge. Vittnen uppgav att flera personer jagat varandra med knivar och de två männen hittades kort därefter en bit i från varandra – svårt skadade.

De skadade är i samma ålder som den misstänkte mannen.

Inrikes

Man anhållen för mord på kvinna i Värmland

En man i 50-årsåldern har anhållits skäligen misstänkt för mord på en kvinna i 60-årsåldern på en ort söder om Filipstad. Arkivbild.
Foto: Naina Hel n Jåma/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 50-årsåldern har anhållits skäligen misstänkt för mord på en kvinna i 60-årsåldern på en ort söder om Filipstad.

– Vi har en person som sitter frihetsberövad skäligen misstänkt för mord. Det är det enda jag kan gå ut med i nuläget, säger åklagare Cecilia Aronsson till Värmlands Folkblad.

Skäligen misstänkt är den lägre misstankegraden.

Kvinnan hittades död på söndagsmorgonen. När polisen kom till platsen kunde man inte utesluta att kvinnan utsatts för ett brott. Enligt polisens hemsida har en teknisk undersökning inletts och arbetet kommer att fortsätt under måndagen.

Redan under söndagsförmiddagen greps den misstänkte mannen. Han anhölls senare under dagen. Polisen valde att på måndagen rubricera händelsen som misstänkt mord alternativt dråp.

NÄSTA ARTIKEL