Utrikes

Maduros valinvit nobbas av EU-länder

Venezuelas president Nicolás Maduro. Arkivbild.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Ministrar från europeiska och latinamerikanska länder avböjer att delta med observatörer vid Venezuelas parlamentsval i december, då de anser att det inte kommer att genomföras på ett fritt och rättvist sätt.

Venezuelas regering bjöd för två veckor sedan in EU-länder och FN-representanter att följa valet på plats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Oslo inför "sociala bubblor" i viruskampen

Oslos kommunalråd Raymond Johansen under presskonferensen där restriktionerna meddelades.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Trots Norges striktaste restriktioner så ökar coronasmittan i Oslo. Nu stramas huvudstadsbornas liv åt ytterligare.

– Jag är väldigt bekymrad. Vi måste fortsätta att göra det vi kan för att hålla smittan under kontroll, samtidigt som vi håller förskolor och skolor öppna, säger kommunalrådet Raymond Johansen (AP) på en presskonferens.

Munskydd obligatoriskt

Från och med den 29 oktober införs ett batteri av åtgärder, en del helt nya och en del som innebär skärpningar från de restriktioner som tidigare gällt.

Bland annat är munskydd obligatoriskt på offentliga platser där en meters distans inte går att upprätthålla, även på restauranger när gästerna inte sitter ned vid bordet.

Dessutom begränsas antalet sociala kontakter genom begreppet "sociala bubblor", som bland annat Belgien använt i sin coronastrategi.

"Begränsa social interaktion"

– Vi rekommenderar att antalet kontakter under en vecka inte överstiger tio i sociala sammanhang, utöver hushållsmedlemmar och skol- och förskolegrupper. Det betyder att människor måste börja ha överblick över sina närkontakter och generellt begränsa den sociala interaktionen med andra till ett minimum, säger Raymond Johansen.

Maxantalet på arrangemang inomhus minskas från 50 till 20 och gränsen för arrangemang utomhus sänks från 200 personer till 50 personer. För privata sammankomster är gränsen satt till max fem personer utöver hushållets medlemmar.

De nya åtgärderna kommer att gälla fram till i början av december i år.

Utrikes

"Folkets strejk" inledd i Belarus – 170 gripna

Svetlana Tichanovskaja, i mitten, under en demonstration i Köpenhamn den 23 oktober 2020. Arkivbild.
Foto: Emil Helms/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Över 170 människor har gripits i Belarus efter att en landsomfattande strejk inletts på måndagen, uppger människorättsorganisationen Vjasna.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja hade gett Belarus auktoritäre ledare Alexandr Lukasjeko till söndagen på sig att ge upp makten, sätta stopp för våldet mot demonstranter och släppa politiska fångar. Om inte, varnade hon, inleds strejken.

Anklagas för valfusk

Den sittande presidenten, som av oppositionen anklagas för valfusk i presidentvalet 9 augusti, ignorerade ultimatumet. Dessutom slog polisen till hårt mot demonstrationer i söndags, då över 500 personer greps.

"Anställda på statliga fabriker och företag, transport- och gruvarbetare, lärare och studenter har gått ut i strejk sedan i morse", sade Tichanovskaja i ett uttalande på måndagsmorgonen.

"Vi vill leva fritt"

Ännu saknas uppgifter på exakt hur många som deltar i strejken, Tichanovskaja själv säger att det rör sig om "en ofattbar nivå av solidaritet" men har inte nämnt någon siffra.

En av dem som deltar i strejken är byggarbetaren Natalja Bezrukova.

– Vi är mot Lukasjenko-regimen. Vi vill inte se fler dödas och förtryckas. Vi vill leva i ett fritt demokratiskt land, säger hon om beslutet att gå ut i strejk.

Utrikes

78 döda efter ryska flyganfall i Syrien

Staden Idlib är ett av de sista urbana områdena i Syrien som fortfarande kontrolleras av oppositionen. Arkivbild från den 12 mars 2020.
Foto: Felipe Dana/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 78 Turkietstödda rebeller har dödats i ryska flyganfall i nordvästra Syrien under måndagen.

Anfallen från Damaskusregimens allierade är de blodigaste sedan eldupphöret trädde i kraft för knappt åtta veckor sedan, enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet som bevakar kriget från Storbritannien.

Över 90 personer uppges vara skadade efter att ryska stridsflygplan attackerade rebellgruppen Faylaq al-Shams träningsläger i Jabal Duwayli-området i provinsen Idlib.

Ett avtal om vapenvila upprättades mellan Ryssland och Turkiet i början av mars. Detta efter en blodig månadslång militäroffensiv från den ryskstödda regimen, då stora områden som tidigare kontrollerats av rebeller i provinserna Idlib och Aleppo återtogs.

Kriget i Syrien bröt ut 2011. Sedan dess har över 380 000 personer dödats.

Utrikes

Hårda ord om Macron från Pakistan och Turkiet

Pakistans premiärminister Imran Khan under en intervju i mars. Arkivbild.
Foto: B.K. Bangash/AP/TT
Utrikes
Utrikes Pakistan har kallat upp Frankrikes ambassadör i Islamabad i protest mot den franske presidenten Emmanuel Macrons uttalanden om islamism i samband med ett uppmärksammat lärarmord.
Även i Turkiet trappas tonläget upp, och president Erdogan uppmanar till bojkott av franska varor.
Manar till bojkott

"Pakistan fördömer systematiskt islamofobiskt kampanjande under yttrandefrihetens täckmantel", lyder ett uttalande från Pakistans utrikesdepartement som lämnats till den franske ambassadören.

Pakistans premiärminister Imran Khan kritiserade i helgen Macron för hans uttalanden. "Det är olyckligt att han har valt att uppmuntra islamofobi genom att attackera islam i stället för de terrorister som utför våld, vare sig det är muslimer, vitmakt-aktivister eller ideologiska nazister", skrev Khan på Twitter.

Macrons uttalanden

Bakgrunden till uttalandena är mordet för två veckor sedan på den franske läraren Samuel Paty, som visat Muhammedkarikatyrer under en lektion om yttrandefrihet.

Rätten att visa upp bilden är av symbolisk vikt i Frankrike. Det franska skolsystemet har en lång tradition av sekulära värderingar och religiösa symboler som muslimska slöjor, kristna kors och judiska kalotter är inte tillåtna.

Macron försvarade efter mordet sekularismen och yttrandefriheten i landet och sade i ett känslosamt tal att "vi inte kommer att överge karikatyrer" med hänvisning till lärarens uppvisande av bilden. Han sade även att "islamister vill åt vår framtid".

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är ytterligare en ledare som reagerat starkt på Macrons uttalanden. Erdogan uppmanade i helgen Macron att göra ett "psyktest", varpå Frankrike kallade hem sin ambassadör från landet.

I ett tv-sänt tal under måndagen jämförde Erdogan vad han kallar den islamofobiska stämningen i Europa med förföljelsen av judarna före andra världskriget. Han uppmanade även till bojkott av franska varor, rapporterar AFP.

– Precis som det sagts "köp inte turkiska varor" i Frankrike, uppmanar jag mitt folk till detsamma. Beröm inte franska produkter, köp dem inte, säger Erdogan.

Europa försvarar

Erdogans uttalanden om den franska ledaren fördöms från europeiskt håll.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel kallar Erdogans uttalanden för "en ärekränkning" och kritiserar den turkiske ledarens ordval.

Kritik har även kommit från Grekland och Nederländerna.

"President Erdogans ord riktade mot president Emmanuel Macron är oacceptabla. Nederländerna står fast i sitt stöd till Frankrike och de gemensamma värdena inom EU", skriver Nederländernas premiärminister Mark Rutte på Twitter .

Utrikes

Svenskchilenare: Diktaturen är besegrad

Chilenare firar på gatorna i Santiago.
Foto: Luis Hidalgo/AP/TT
Utrikes
Utrikes En förkrossande majoritet i Chile har röstat för att riva upp den grundlag som skrevs under Augusto Pinochets diktatur. Chilenarna beslutar även att hålla etablerade politiker borta från processen att ta fram en ny författning.
– Det känns fantastiskt, säger svenskchilenaren David Maldonado till TT.

Tiotusentals strömmade ut på gatorna i huvudstaden Santiago på söndagskvällen för att fira resultatet i den historiska folkomröstningen. Med nästan alla röster räknade står det klart att över 78 procent röstat för att ta fram en ny grundlag.

På det centrala torget Plaza Italia – en samlingspunkt för fjolårets massiva protester där ett av huvudkraven var just att göra upp med arvet efter Pinochet – ekade sång och fyrverkerier.

Samtidigt lyste budskapet "Återfödelse" i kvällsmörkret, projicerat på huvudstadens högsta skyskrapa.

– Jag är här för mina föräldrars skull, för min son och för att saker och ting ska förändras, säger 32-åriga Paulina Poblete med tårar i ögonen till nyhetsybrån Efe.

Valdeltagandet, på strax över 50 procent, var det högsta i ett val i Chile på många år.

Folkliga representanter

Befolkningen fick även avgöra vilka som ska få sitta med i det råd som ska ta fram den nya konstitutionen: antingen en blandning av parlamentsledamöter och utvalda medborgare, eller uteslutande den andra kategorin. Över 79 procent röstade för det senare alternativet.

De 155 folkliga representanterna, hälften kvinnor och hälften män, kommer att utses i val i april nästa år. De har därefter maximalt ett år på sig att utarbeta den nya texten.

– Denna folkomröstning är inte slutet, det är början på en väg som vi måste gå tillsammans för att komma överens om en ny konstitution för Chile, säger president Sebastian Piñera, som varit hårt pressad av proteströrelsen.

De fyra högerpartierna i hans regeringskoalition har varit splittrade i frågan om en ny konstitution, medan vänsteroppositionen tagit tydlig ställning för en förändring.

"Historiskt"

Av de drygt 1 400 chilenska medborgare i Sverige som deltog i folkomröstningen röstade hela 97 procent för att byta ut konstitutionen, enligt valmyndighet Servels hemsida .

En av dem är arbetsterapeuten David Maldonado.

– Det här är historiskt. Det är första gången i Chiles historia som folket får möjlighet att vara med och ta fram en författning som är demokratisk. Det hade aldrig varit möjligt utan proteströrelsens kamp, säger han.

– Det känns fantastiskt att vi chilenare i Sverige också har haft möjlighet att säga vårt.

David Maldonado kom till Sverige 1974, året efter att Pinochet tagit makten i Chile genom en militärkupp. Han ser resultatet i söndagens folkomröstning som en avgörande händelse i uppgörelsen med arvet efter diktaturen, och jämför med folkomröstningen 1988 då chilenarna sade nej till fortsatt militärstyre.

– 1988 röstade vi bort diktaturen. Men den har delvis levt kvar genom konstitutionen – som i går röstades bort av folket. Så det är två viktiga händelser där vi chilenare känner oss så stolta över att med demokratiska medel ha besegrat diktaturens två delar: dess politiska makt och dess författning, säger David Maldonado.

Oron, som ledde fram till omröstningen, tog fart när studenter för ett år sedan protesterade mot en prishöjning i huvudstadens tunnelbana. Det blev den tändande gnistan till landsomfattande protester mot ojämlikhet och sociala orättvisa.

Ekonomisk ojämlikhet

Den befintliga grundlagen, som trädde i kraft 1980, har befäst ett marknadsliberalt system där skola och välfärd är i privat ägo.

Chile har den största ekonomiska ojämlikheten inom OECD och en procent av landets befolkning beräknas äga mer än en tredjedel av dess tillgångar.

Kritiker menar att den gamla grundlagen är ett hinder för sociala reformer och att en ny är nödvändig för att ge en mer rättvis tillgång till sjukvård, utbildning och annan välfärd, liksom ett mer jämlikt pensionssystem.

– Jag hoppas att vi i och med detta återerövrar vår värdighet och att vi får tillgång till de rättigheter och den välfärd som bör vara universell, säger 37-åriga Francisca Palacios till Efe.

Mattias Mächs/TT

Emma Gyllestad/TT

Polis använde tårgas mot demonstranter vid folkomröstningen i Chile.
Polis använde tårgas mot demonstranter vid folkomröstningen i Chile.
Foto: Luis Hidalgo/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Största krisen som demokrati

Det senaste årets protester startade den 18 oktober förra året, när studenter plankade i Santiagos tunnelbana i en protestaktion mot höjda biljettpriser. Inom loppet av en vecka hade det utvecklats till en större demonstration mot sociala orättvisor och ekonomisk ojämlikhet, som kokade över i våldsamma drabbningar med poliser.

Bara några dagar innan protesterna bröt ut hade landets konservative president Sebastian Piñera lyft fram sitt Chile som en stabil oas i ett i övrigt svajigt Sydamerika.

Efter bara en vecka samlades 1,2 miljoner människor för en demonstration i huvudstaden. Presidenten införde först undantagstillstånd och soldater fick ta plats på Santiagos gator för första gången sedan diktaturens dagar. Sedan bad han i stället om ursäkt och utlovade stora välfärdssatsningar och höjd minimilön, men protesterna fortsatte att eskalera.

Kongressen enades om att hålla en folkomröstning om grundlagen. Den skulle ursprungligen ha hållits i april, men försenades med anledning av pandemin.

Den internationella klimatkonferensen COP25 skulle ha hållits i Chile, men ställdes in med anledning av oroligheterna. Sebastian Piñera har vid fem tillfällen stuvat om i sin regering och därtill reformerat polisväsendet.

De stora missnöjesyttringarna mojnade av när pandemin nådde Chile och stora restriktioner infördes, men återupptogs igen i augusti.

Omkring 30 människor har mist livet i samband med protester det senaste året. Den nationella, paramilitära polisstyrkan Carabineros har vid återkommande tillfällen anklagats för att ha tagit till övervåld.

Källa: AFP

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Utrikes

Thailands ledare: Protesterna bör kontrolleras

Sompong Amornvivat, ledare för oppositionspartiet Pheu Thai, säger att premiärministern bör avgå.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes Folket har rätt att demonstrera enligt grundlagen – men de "olagliga protesterna" måste kontrolleras av myndigheterna, uppger Thailands premiärminister Prayuth Chan-O-Cha.

– Vi vill inte se sammandrabbningar eller upplopp i landet, säger han och anklagar vissa demonstranter för "opassande handlingar".

Samtidigt uppmanar landets största oppositionsparti Prayuth Chan-O-Cha att avgå. Påstötningen kom under ett extramöte i parlamentet som premiärministern, som kom till makten genom en militärkupp 2014, hade kallat till för att diskutera de senaste månadernas omfattande protester i landet.

– Premiärministern är ett stort hinder och en börda för landet. Vänligen avgå och allt kommer att bli bra, säger Sompong Amornvivat, ledare för oppositionspartiet Pheu Thai, det största enskilda partiet i parlamentet.

Hårdare retorik

Under extramötet väntas en omdiskuterad händelse som ledde till mångfaldiga gripanden att diskuteras – när demonstranter gjorde proteströrelsens motståndsgest mot en bilkortege med landets drottning Suthida i ett sällan skådat trots mot landets mäktiga monarki.

Efter incidenten har retoriken mot demonstranterna hårdnat från anhängare till kungahuset. I sociala medier florerar dödshot och bilder på vapen och kistor bredvid kända aktivister.

"Förtjänar att dö"

"Människor som förolämpar monarkin förtjänar att dö", skriver en ultrarojalist på Facebook.

"Thailand behöver inte människor som er", skriver en annan.

De studentledda protesterna kräver premiärministerns avgång och en ny konstitution, med har också vidgats till att handla om monarkin och krav på reformer av kungens makt. I helgen gav sig återigen tusentals människor ut på Bangkoks gator i protest mot landets styre.

Utrikes

Ny ledare planerar avgå för att bli president

Den forna Sovjetrepubliken Kirgizistans tillförordnade president Sadyr Japarov. Arkivbild.
Foto: Vladimir Voronin/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sadyr Japarov, sedan den 15 oktober tillförordnad statschef i det politiskt oroliga Kirgizistan, meddelar att han tänker ställa upp i det centralasiatiska landets kommande presidentval den 10 januari.

"Jag kommer att avgå i tidiga december och ställa upp i valet som en vanlig medborgare. Om jag väljs blir jag president. Om inte, förblir jag en vanlig medborgare", säger han i ett uttalande.

51-åringen, som fram tills för några veckor sedan satt i fängelse för kidnappning, tog nyligen över makten från den sittande presidenten Sooronbaj Jeenbekov efter veckor av protester mot det kritiserade parlamentsvalet den 4 oktober.

Japarov utlovade då nya parlamentsval i december, men tvärvände kort därefter genom att avlysa valen och upplösa valkommissionen. Han uppmanade även till grundlagsändringar i syfte att få ställa upp i val för att officiellt kunna röstas fram som president – något som inte är tillåtet för en tillförordnad ledare enligt den nuvarande kirgiziska konstitutionen.

Utrikes

Nu väntas Trumps domarkandidat godkännas

Amy Coney Barrett är Trumps kandidat. Med största sannolikhet blir hon ny domare i Högsta domstolen i USA.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Oavsett vem som vinner presidentvalet om en dryg vecka kan president Donald Trump redan nu fira en stor seger – att Amy Coney Barrett med största sannolikhet utses till ny domare i USA:s högsta domstol.

Promenadseger är att vänta för den djupt konservativa federala domaren Amy Coney Barrett eftersom republikanerna är i majoritet i senaten. Hon väntas väljas slutgiltigt under måndagskvällen, lokal tid, och med Amy Coney Barrett får de konservativa ett övertag på 6–3 mot demokraterna i Högsta domstolen.

Republikanernas nomineringsprocess har gått i rekordfart, efter den demokratiska domaren Ruth Bader Ginsburgs frånfälle. Aldrig tidigare i modern tid har en kandidat till domstolen bekräftats så nära ett presidentval, om Coney Barrett väljs. Det är något som har retat upp demokraterna, inte minst eftersom republikanerna själva motarbetade ett förslag på domare till högsta domstolen då demokraten Barack Obama var president 2016. Republikanernas motivering var att utnämningen låg för nära valet.

Strör lovord

Senatens majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell, öser lovord över Amy Coney Barrett och kallar henne för en av de i vår tid mest kvalificerade för arbete i lagens tjänst.

– Vi har lämnat ett viktigt bidrag till vårt lands framtid, sade Mitch McConnell i ett tal i senaten i söndags, uppger USA Today.

Senaten gör det rätta genom att gå vidare med denna nominering, sade McConnell.

Demokrater varnar

Men demokrater har å sin sida varnat för att valet av Amy Coney Barrett kan innebära bakslag för liberala frågor som till exempel aborträtten.

Chuck Schumer, demokraternas minoritetsledare i senaten, har kallat tilltaget att utse en domare till högsta domstolen så snart inpå ett val för en "travesti" och en "fläck på denna republikanska majoritet som aldrig kommer att gå att sudda ut", skriver AFP.

Den 48-åriga Amy Coney Barrett är ung i sammanhanget och om hon blir vald sitter hon på livstid. Coney Barrett är en så kallad "originalist", vilket innebär att hon anser att USA:s grundlag från 1788 ska tolkas bokstavstroget. Hon anser vidare att livet startar i befruktningsögonblicket. Hon uppskattas av konservativa för sitt religiösa synsätt och sina moralkonservativa värderingar, även om Coney Barrett själv har sagt att hennes katolska tro inte påverkar hennes domslut.

Helena Nordenberg/TT

FAKTA

Fakta: Valet av Amy Coney Barrett

Omröstningen i senaten genomförs på måndagskvällen lokal tid.

Amy Coney Barrett är USA:s republikanske president Donald Trumps kandidat till posten i Högsta domstolen. Republikanerna har majoritet i senaten, vilket innebär att Trumps domarkandidat med all sannolikhet kommer att godkännas.

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL