Lagfarter Nsk

Fastigheten på postadress Rävninge 4354C i Hässleholm har bytt ägare

Kategorier:
Lagfarter Nsk
Lagfarter Nsk Tove Ann-Marie Thorsdotter, 70, och Christer Tufvesson, 71, ärver fastigheten på adressen Rävninge 4354C i Hässleholm från Jonas Tufvesson. Huset är byggt 1979 och har en boyta på 107 kvadratmeter samt en tomt som är 3 355 kvadratmeter stor. Affären blev klar i september 2020.

Fastigheten omfattar också 2 hektar betesmark och 1 hektar skogsmark.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

När raggarna fick nog av stöket

Ingen raggarbil är komplett utan en Wunderbaum eller två.
Foto: Kicki Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Motorkulturen har alltid varit stor i Sverige, men coronasommaren 2020 fullkomligen exploderade den. I brist på organiserade bilträffar uppstod spontana samlingar med dånande musik och parkeringsplatser som såg ut som soptippar efteråt.
I Karlskoga fick raggarna nog. De startade projektet Håll raggen ren.

Berit Holmgren visar ett filmklipp på telefonen. Parkeringen är full och musiken dånar genom öppna bildörrar och bakluckor. Hon och maken Leif bor med balkong som vetter mot handelsområdet Skolgärdet. Parkeringsplatsen där har blivit ett populärt samlingsställe för bilburna ungdomar.

– Det kan vara på lördagskvällar eller mitt i veckan. Ibland vet vi inte ens var de har varit, vi har bara hört musiken, säger hon.

– De har ena väldiga högtalare. En stor Volvo kombi hade hela bakluckan full med högtalare, fyller Leif i.

Det ska vara tyst på parkeringen klockan 23. Men det betyder inte att det blir tyst på gatorna.

– Sträckan här är väldigt attraktiv, konstaterar Leif Holmgren.

– Det har varit helt tyst klockan elva och sedan kommer de tillbaka vid tre, fyra och kör förbi.

I motorstaden Karlskoga är acceptansen hög för bilintresserade ungdomar, men grannarna i det före detta 65-plus-boendet tycker att det måste finnas gränser.

– De kan väl ge sig klockan elva! Och de kunde väl städa upp efter sig?

Högre musik

Om Karlskoga sägs att staden är lång och har många parkeringsplatser. Med andra ord perfekt för den som vill cruisa och sedan hänga medan musiken dånar från bilstereon. Fenomenet är långt ifrån nytt, men i år har träffarna blivit fler, musiken högre och skräphögarna fler.

Andreas Pettersson är kommunpolis i Karlskoga och säger att de spontana bilträffarna ökat markant under sommaren. Tidvis har det varit så mycket folk att de fått använda cykelpatruller för att ta sig fram.

– Det är väl en coronaeffekt att det varit så extremt mycket den här sommaren. Det har varit som en ventil. Det har varit ungefär tre gånger så mycket som det brukar vara, även om det finns kommuner som har det enormt mycket värre.

Han betonar att stämningen för det allra mesta varit god och att de flesta sköter sig. Men ljudnivåerna har varit, och är ett problem.

– Vi stoppar förare som har hörselkåpor för att ljudet i bilen är så högt. Och de håller på väldigt länge, ofta till fyra-fem på morgonen.

– Det påverkar folkhälsan. Dels för att folk inte kan sova, dels för att man aldrig vet när ljudet kommer nästa gång. Bristen på respekt är ganska anmärkningsvärd.

Svårt att döma

Vad kan polisen göra? Uppmana folk att sänka ljudet förstås. Men om de inte gör det? Inte mycket.

2018 ändrade regeringen ofredandeparagrafen till att omfatta störande av någon annan genom att spela hög musik, men det har varit fortsatt svårt att döma någon för brottet.

I september larmade polisen i Värmland och Dalarna och inrikesminister Mikael Damberg åkte till Arvika för att diskutera problemet. Ett förslag då var att kunna bötfälla förare till fordon som spelar för högt. Andreas Pettersson är inne på samma linje.

– Man skulle behöva tydliggöra straffansvaret – att chauffören ansvarar för ljudet. Det skulle vara lättare med en lokal föreskrift om att man inte får överskrida en viss ljudnivå.

I flera kommuner i Värmland och Dalarna har man beslutat att stänga av vissa gator nattetid för att hålla bilarna och musiken borta. Det ska mycket till för att det ska hända i Karlskoga.

– Mitt jobb bygger på att vi har en levande stad, säger Tony Ring som är kommunstyrelsens ordförande.

Han har varit politiker i fem år och tävlingsförare i 32 år. Han brinner för ett levande Karlskoga och inte minst motorstaden Karlskoga.

– Ordningsstadgar kan bara göras för vissa områden och det gjordes för ett par år sedan. Men jag tycker att begränsningar är tråkigt. Och ljudmätningar är skitsvårt. Vi har erfarenhet av det – vi har norra Europas största skjutbana och en racerbana – det är inte så enkelt.

Men sommarens stök har varit lite för mycket även för den som värnar om en levande motorkultur.

– Ser man i backspegeln så hade det nog varit bättre att låta folk arrangera bilträffar. Då hade det nog blivit lite lugnare och det hade funnits någon som hade ansvar för renhållning. Nu är det upp till var och en att mobilisera och det kan poppa upp var som helst och bli väldigt mycket folk.

God återväxt

Motorburen ungdom är ett begrepp som andas 1950-tal, jänkebilar och knivslagsmål. Dagens motorburna ungdom är i 20–30-årsåldern och kör vanliga bilar, gärna med kapade fjädrar för att göra dem så låga som möjligt och högtalaranläggningar som tar upp hela bakluckan.

Återväxten av motorintresserade är god. Intresset för a-traktorer, även kallade epa-traktorer, har fått ordentlig fart de senaste åren. 2020 var inget undantag. På Blocket ökade sökningarna på a-traktor med 123 procent under årets åtta första månader. Efterfrågan är stor – snittpriserna har stigit med drygt 15 000 kronor de senaste fem åren.

Frågar man Mathilda Straschko Andersson är det epa-förarna som står för det mesta av nedskräpningen. Själv har hon en Volvo V70. Hon går transport på gymnasiet med sikte på att bli lastbilschaufför och är en av de ansvariga för raggarklubben Charleswood Street Freaks ungdomsprojekt Håll raggen ren.

Hon försöker förklara vad det är som får ungdomar att samlas på parkeringsplatserna.

– Man vill ju helst var någonstans där man kan vara flera och sitta mellan bilarna. Sedan har det bara blivit att folk vill höras och ska vara värst.

– Epa-människorna tycker att det är kul. De tycker att det är kul att skräpa ner också.

Lukas Karlsson är projektets ljudansvarige. Han säger att han själv inte är ute och spelar så mycket utan mest är i garaget och meckar med ljudet, till exempel att plasta in dörrar för att få in så många högtalare som möjligt.

– Det är lite tävling i det också. Jag kan komma och spela en stund och spela högre än alla andra, men det finns de som spelar i flera timmar. Det är klart att det stör.

Problemet eskalerade

Ungdomsprojektet uppstod när raggarklubben Charleswood Street Freaks fick nog av stöket. Klubben såg sina egna träffar hotade och bestämde att det var dags att göra något.

– Det har verkligen eskalerat den här sommaren och de förstör ju för alla andra, säger Marie Byström, klubbens kassör.

Klubben upplät undervåningen i klubbhuset till ungdomarna. Där kan de meka med bilarna, umgås – och spela hög musik. Samtidigt får de lära sig hur man uppför sig respektfullt, till exempel har klubben nolltolerans mot nedskräpning.

Initiativet har fått mycket uppmärksamhet. Tony Ring ser det som ett exempel på hur man inom Karlskogas motorkultur tar kollektivt ansvar för avarterna. Andreas Pettersson välkomnar klubbens engagemang.

– Det är otroligt värdefullt att få en organisation som visar hur det ska gå till. Att man kan samlas på en viss plats, men inte svineriet. Vi hoppas att de ska bli förebilder.

Det mest avgörande är ändå att intresset från ungdomarna har varit stort och medlemsantalet ökar stadigt. Nu diskuterar klubben att ta kontakt med andra klubbar för att utöka projektet. Ordningsproblemen tar inte slut vid kommungränsen utan finns i hela raggarbältet i Mellansverige. Och när fler kommuner stänger av gator söker sig ungdomar till platserna där de fortfarande kan mötas.

Marie Byström gör redan planer för sommaren 2021 som hon hoppas ska bli en vanlig cruisingsommar igen. Eller till och med bättre.

– Vi tänker trycka upp T-shirts med "Håll raggen ren". Och soppåsar att lägga skräpet i!

Boel Holm/TT

Raggarklubben Charleswood Street Freaks har öppnat sina lokaler för ungdomarna.
Raggarklubben Charleswood Street Freaks har öppnat sina lokaler för ungdomarna.
Foto: Kicki Nilsson/TT
Tilda Schmidt och Mathilda Straschko Andersson är huvudansvariga för ungdomsprojektet Håll raggen ren.
Tilda Schmidt och Mathilda Straschko Andersson är huvudansvariga för ungdomsprojektet Håll raggen ren.
Foto: Kicki Nilsson/TT
Nolltolerans mot nedskräpning är en av de viktigaste reglerna för Håll raggen ren.
Nolltolerans mot nedskräpning är en av de viktigaste reglerna för Håll raggen ren.
Foto: Kicki Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: A-traktorer

En a-traktor är ett motordrivet fordon gjort av en ombyggd bil och inrättat för att dra andra fordon eller arbetsredskap.

A-traktorn för köras av personer som fyllt 15 år och har traktor- eller mopedkort.

En a-traktor får inte ha något baksäte.

Den högsta tillåtna hastigheten är 30 kilometer i timmen. Den som kör fortare än så riskerar att dömas för olovlig körning och spärrtid på körkortet samt indraget körkortstillstånd.

Ett vanligt namn på a-traktorer är epa-traktor. De dök upp i början av andra världskriget för att avhjälpa bristen på dragfordon. Namnet kom från lågprisvaruhuset Epa och syftade på de billiga bilarnas enkla kvalitet.

Källa: Transportstyrelsen, Polisen, ne.se

FAKTA

Fakta: Bilar med störande musik

Bilar som kört runt och spelat hög musik på nätterna var den enskilt största orsaken till att folk ringde polisen i Dalarna och Värmland sommaren 2020.

2018 ändrade regeringen ofredandeparagrafen till att omfatta störande av någon annan genom att spela hög musik.

I ett nyligen avgjort rättsfall i Säffle friades två män som stod åtalade för ofredande och förargelseväckande beteende, eftersom det inte kunde styrkas att deras agerande väckte den målsägande.

I september beslutade kommunstyrelsen i Askersund att det skulle vara förbjudet att spela hög musik under natten i Askersund, men beslutet hävdes av länsstyrelsen eftersom ett sådant förbud skulle kräva en lagändring.

Pål Jonson, moderat riksdagspolitiker från Arvika, lämnade i augusti in en skriftlig fråga till inrikesminister Mikael Damberg (S) om regeringen är villig att ändra på lagstiftningen för att få stopp på problemet med bilar som spelar hög musik och stör.

Skåne

Stopp i tågtrafiken mellan Eslöv och Lund

Skåne
Skåne Sedan klockan 11.30 råder det stopp för all tågtrafik mellan Lund och Eslöv på grund av en misstänkt olyckshändelse i Örtofta.

Enligt Skånetrafiken vänder Pågatågen i Eslöv och Lund. Öresundstågen mellan Malmö och Hässleholm är inställda mellan Malmö C och Eslöv.

Inställda tåg ersätts med buss.

Inrikes

Kolonilotter till havs – "skogar under ytan"

Musslor odlade på rep i en havskolonilott mitt i centrala Köpenhamn. Jochim Hjerl är grundare och verksamhetsledare för Havhøst, som har runt 1 000 medlemmar. I Danmark är det möjligt för privatpersoner att vara havsbönder, men i Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Musslor och alger odlade på rep – mitt i huvudstaden.
I Danmark har fenomenet havskolonilotter vuxit explosionsartat och nu finns det runt 1 000 havsbönder i grannlandet.
– Det kan odlas skogar under havsytan, säger Joachim Hjerl, grundare av den rikstäckande organisationen Havhøst.

Samtidigt som bilar och bussar susar förbi i hög fart på Langebros sex körfält i centrala Köpenhamn vevar Joachim Hjerl upp ett rep med blåmusslor. Mitt i den danska huvudstaden – under en gångbro vid kajen – finns det en kolonilott under havsytan.

– Det bästa är ju att odla kustnära på det här sättet, för då kommer man åt det man ska odla på ett bra sätt, säger Joachim Hjerl.

Runt 1 000 havsbönder

Det började som en rolig hobby för nio år sedan. Nu finns det 20 fristående lokalföreningar runt om i landet som är knutna till Hjerls organisation Havhøst – havsskörd på svenska – och han uppger att de tillsammans har runt 1 000 medlemmar. Förra sommaren fanns det sex föreningar och runt 500 havsbönder.

– Det har alltid funnits en kultur av vattenbruk i Danmark, men när man har försökt göra något sådant här har det varit storskaligt och ett försök till att industrialisera det. Vi har gått en helt annan väg. Vi ville göra det småskaligt och lokalt. Vi ville göra det till ett folkligt projekt och inte något som bara finns ute på havet, säger Joachim Hjerl.

Det är främst blåmusslor, alger och ostron som är lämpliga att odla i havskolonilotter.

– Nu går vi in i säsongen för alger. Sockertången vi sätter i nu kan man skörda i april. Musslor startar man upp med under våren och de går sedan att skörda när som helst under året, förklarar Joachim Hjerl.

Mussellarver sätts på rep eller band och hissas ner. Brunalgen sockertång köps in på linor från ett kläckeri och kan växa flera meter långa.

"Stor effekt på klimatet"

– Tång är väldigt intressant ur ett miljö- och klimatperspektiv. Kan vi förädla det på ett bra sätt kan det ha stor effekt på klimatet i framtiden. Det kan odlas skogar under havsytan, säger Hjerl.

En viktig del med de danska havskolonilotterna är att sprida kunskap. Under årens lopp har runt 6 000 skolelever i Köpenhamn besökt odlingen vid Kalvebod brygga.

– Skoleleverna är här nere hos oss i tre timmar. De får lära sig exempelvis om havens ekosystem, framtidens mat och om klimatet. Sedan lagar vi mat med eleverna så de får lära sig vad man kan äta från havet.

Någon kommersiell försäljning av det som produceras sker inte utan det är för eget bruk till medlemmarna.

– Allt är väldigt lokalt organiserat och medlemsförankrat, men vi har nu ett samarbete med danska kustfiskare. Liksom i andra länder är det svårt för småskaliga fiskare att överleva med exempelvis rådande kvoter, men detta kan ge dem en extra inkomst samtidigt som de för liv tillbaka till havet.

Pilotprojekt i Strömstad

I Sverige finns det mussel- och algodlingar på kommersiell basis, men inga havskolonilotter för privatpersoner. Vid Göteborgs universitet har man dock startat en odlingslott på försöksbasis på Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad. I slutet av juli hängdes band ut vid en brygga där olika organismer – exempelvis blåmusslor och ostron – kan sätta sig.

– Det kom ju djur med en gång – det gick jättefort. Det är superhäftigt. Det är blåmusslor och sjöpungar och även europeiska ostron och stillahavsostron, säger marinbiologen Maria Bodin, som är samordnare för pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak.

Om det går att odla potatis eller en kryddodling på landet går det väl lika bra för privatpersoner att ha en liten havskolonilott vid en brygga, resonerar Bodin.

– Vi står inför en stor utmaning med ökad befolkning och att hitta mat så att det räcker. Jordens yta består till 70 procent av vatten, men endast 5–6 procent av livsmedelsproduktionen kommer från havet. Det är ju en otroligt stor outnyttjad resurs. Det är inte lösningen på världens alla matproblem, men det här kan vara en liten pusselbit, säger Maria Bodin.

Om och när det krävs tillstånd för en odling är dock otydligt i svensk lagstiftning. Startar man en stor odling krävs det flera tillstånd, men kan man ha en havskolonilott vid sin egen brygga? Det är något som projektet försöker reda ut.

Kommunala odlingslotter?

– Samtidigt måste ju myndigheter och kommuner ha beredskap för dessa nya frågor runt havet, men som det ser ut just nu är det bara i startgroparna. Nu i början är det väldigt småskaligt, men i framtiden är kanske detta något som kommuner kan komma att planera för i sina blå översiktsplaner där man utser kolonilottsområden där personer kan ha en andel, säger Maria Bodin.

I Danmark råder egentligen samma problematik, men där har organisationen Havhøst haft en tät dialog med myndigheter och regeringen.

– Det finns inget regelverk för små och icke-kommersiella anläggningar, men vi har träffat ministrar och myndighetsfolk. Vi tar den kampen för våra föreningar och det finns ingen i Danmark som tycker att det här är en dålig idé. Havskolonilotter är bra för klimatet och miljön och för det lokala föreningslivet, säger Joachm Hjerl.

Daniel Kihlström/TT

Havskolonilotten i Köpenhamn ligger under en gångbro vid Kalvebod brygga.
Havskolonilotten i Köpenhamn ligger under en gångbro vid Kalvebod brygga.
Foto: Johan Nilsson/TT
Runt 6 000 skolelever har besökt odlingen genom åren och en viktig aspekt av organisationen Havhøsts arbete är att sprida kunskap om möjligheterna till att äta mer av havets resurser.
Runt 6 000 skolelever har besökt odlingen genom åren och en viktig aspekt av organisationen Havhøsts arbete är att sprida kunskap om möjligheterna till att äta mer av havets resurser.
Foto: Johan Nilsson/TT
I Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet och pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak försöker bland annat reda ut vilka tillstånd som krävs för att svenskar ska kunna ha en odlingslott vid sin egen brygga.
I Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet och pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak försöker bland annat reda ut vilka tillstånd som krävs för att svenskar ska kunna ha en odlingslott vid sin egen brygga.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Havskolonilotter

I en havskolonilott odlar och förvarar man råvaror från havet.

Till skillnad från en odling på land behöver man inte tillsätta näring eller vatten till odlingarna. Det finns tillräckligt med näringsämnen i havet i form av kväve och fosfor.

Kolonilotten kan anläggas antingen ute till havs eller kustnära vid en brygga.

Det är främst musslor, alger och ostron som är lämpliga att odla eller förvara i en havskolonilott.

Det är viktigt att endast odla sådant som finns i havet på den plats man befinner sig eftersom införsel av nya arter kan slå ut naturliga bestånd.

Källor: Havhøst, Göteborgs universitet

Nyheter

Kolonilotter till havs – "skogar under ytan"

Musslor odlade på rep i en havskolonilott mitt i centrala Köpenhamn. Jochim Hjerl är grundare och verksamhetsledare för Havhøst, som har runt 1 000 medlemmar. I Danmark är det möjligt för privatpersoner att vara havsbönder, men i Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet.
Foto: Johan Nilsson/TT
Nyheter
Köpenhamn Musslor och alger odlade på rep – mitt i huvudstaden.
I Danmark har fenomenet havskolonilotter vuxit explosionsartat och nu finns det runt 1 000 havsbönder i grannlandet.
– Det kan odlas skogar under havsytan, säger Joachim Hjerl, grundare av den rikstäckande organisationen Havhøst.

Samtidigt som bilar och bussar susar förbi i hög fart på Langebros sex körfält i centrala Köpenhamn vevar Joachim Hjerl upp ett rep med blåmusslor. Mitt i den danska huvudstaden – under en gångbro vid kajen – finns det en kolonilott under havsytan.

– Det bästa är ju att odla kustnära på det här sättet, för då kommer man åt det man ska odla på ett bra sätt, säger Joachim Hjerl.

Runt 1 000 havsbönder

Det började som en rolig hobby för nio år sedan. Nu finns det 20 fristående lokalföreningar runt om i landet som är knutna till Hjerls organisation Havhøst – havsskörd på svenska – och han uppger att de tillsammans har runt 1 000 medlemmar. Förra sommaren fanns det sex föreningar och runt 500 havsbönder.

– Det har alltid funnits en kultur av vattenbruk i Danmark, men när man har försökt göra något sådant här har det varit storskaligt och ett försök till att industrialisera det. Vi har gått en helt annan väg. Vi ville göra det småskaligt och lokalt. Vi ville göra det till ett folkligt projekt och inte något som bara finns ute på havet, säger Joachim Hjerl.

Det är främst blåmusslor, alger och ostron som är lämpliga att odla i havskolonilotter.

– Nu går vi in i säsongen för alger. Sockertången vi sätter i nu kan man skörda i april. Musslor startar man upp med under våren och de går sedan att skörda när som helst under året, förklarar Joachim Hjerl.

Mussellarver sätts på rep eller band och hissas ner. Brunalgen sockertång köps in på linor från ett kläckeri och kan växa flera meter långa.

"Stor effekt på klimatet"

– Tång är väldigt intressant ur ett miljö- och klimatperspektiv. Kan vi förädla det på ett bra sätt kan det ha stor effekt på klimatet i framtiden. Det kan odlas skogar under havsytan, säger Hjerl.

En viktig del med de danska havskolonilotterna är att sprida kunskap. Under årens lopp har runt 6 000 skolelever i Köpenhamn besökt odlingen vid Kalvebod brygga.

– Skoleleverna är här nere hos oss i tre timmar. De får lära sig exempelvis om havens ekosystem, framtidens mat och om klimatet. Sedan lagar vi mat med eleverna så de får lära sig vad man kan äta från havet.

Någon kommersiell försäljning av det som produceras sker inte utan det är för eget bruk till medlemmarna.

– Allt är väldigt lokalt organiserat och medlemsförankrat, men vi har nu ett samarbete med danska kustfiskare. Liksom i andra länder är det svårt för småskaliga fiskare att överleva med exempelvis rådande kvoter, men detta kan ge dem en extra inkomst samtidigt som de för liv tillbaka till havet.

Pilotprojekt i Strömstad

I Sverige finns det mussel- och algodlingar på kommersiell basis, men inga havskolonilotter för privatpersoner. Vid Göteborgs universitet har man dock startat en odlingslott på försöksbasis på Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad. I slutet av juli hängdes band ut vid en brygga där olika organismer – exempelvis blåmusslor och ostron – kan sätta sig.

– Det kom ju djur med en gång – det gick jättefort. Det är superhäftigt. Det är blåmusslor och sjöpungar och även europeiska ostron och stillahavsostron, säger marinbiologen Maria Bodin, som är samordnare för pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak.

Om det går att odla potatis eller en kryddodling på landet går det väl lika bra för privatpersoner att ha en liten havskolonilott vid en brygga, resonerar Bodin.

– Vi står inför en stor utmaning med ökad befolkning och att hitta mat så att det räcker. Jordens yta består till 70 procent av vatten, men endast 5–6 procent av livsmedelsproduktionen kommer från havet. Det är ju en otroligt stor outnyttjad resurs. Det är inte lösningen på världens alla matproblem, men det här kan vara en liten pusselbit, säger Maria Bodin.

Om och när det krävs tillstånd för en odling är dock otydligt i svensk lagstiftning. Startar man en stor odling krävs det flera tillstånd, men kan man ha en havskolonilott vid sin egen brygga? Det är något som projektet försöker reda ut.

Kommunala odlingslotter?

– Samtidigt måste ju myndigheter och kommuner ha beredskap för dessa nya frågor runt havet, men som det ser ut just nu är det bara i startgroparna. Nu i början är det väldigt småskaligt, men i framtiden är kanske detta något som kommuner kan komma att planera för i sina blå översiktsplaner där man utser kolonilottsområden där personer kan ha en andel, säger Maria Bodin.

I Danmark råder egentligen samma problematik, men där har organisationen Havhøst haft en tät dialog med myndigheter och regeringen.

– Det finns inget regelverk för små och icke-kommersiella anläggningar, men vi har träffat ministrar och myndighetsfolk. Vi tar den kampen för våra föreningar och det finns ingen i Danmark som tycker att det här är en dålig idé. Havskolonilotter är bra för klimatet och miljön och för det lokala föreningslivet, säger Joachm Hjerl.

Daniel Kihlström/TT

Havskolonilotten i Köpenhamn ligger under en gångbro vid Kalvebod brygga.
Havskolonilotten i Köpenhamn ligger under en gångbro vid Kalvebod brygga.
Foto: Johan Nilsson/TT
Runt 6 000 skolelever har besökt odlingen genom åren och en viktig aspekt av organisationen Havhøsts arbete är att sprida kunskap om möjligheterna till att äta mer av havets resurser.
Runt 6 000 skolelever har besökt odlingen genom åren och en viktig aspekt av organisationen Havhøsts arbete är att sprida kunskap om möjligheterna till att äta mer av havets resurser.
Foto: Johan Nilsson/TT
I Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet och pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak försöker bland annat reda ut vilka tillstånd som krävs för att svenskar ska kunna ha en odlingslott vid sin egen brygga.
I Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet och pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak försöker bland annat reda ut vilka tillstånd som krävs för att svenskar ska kunna ha en odlingslott vid sin egen brygga.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Havskolonilotter

I en havskolonilott odlar och förvarar man råvaror från havet.

Till skillnad från en odling på land behöver man inte tillsätta näring eller vatten till odlingarna. Det finns tillräckligt med näringsämnen i havet i form av kväve och fosfor.

Kolonilotten kan anläggas antingen ute till havs eller kustnära vid en brygga.

Det är främst musslor, alger och ostron som är lämpliga att odla eller förvara i en havskolonilott.

Det är viktigt att endast odla sådant som finns i havet på den plats man befinner sig eftersom införsel av nya arter kan slå ut naturliga bestånd.

Källor: Havhøst, Göteborgs universitet

Sport

Mourinho försvarar Bale: "Inte samma spelare"

Gareth Bale är tillbaka i Tottenham. Arkivbild.
Foto: Adam Davy/AP/TT
Sport
Sport Gareth Bale lämnade Tottenham för sju år sedan. Nu är 31-åringen tillbaka och efter en tuff tid vill tränaren Jose Mourinho sänka förväntningarna på stjärnan.
– Vilken spelare är den samma som för sju år sedan, säger Mourinho

Gareth Bale har haft en tuff comeback i Tottenham. I walesarens första ligamatch spelade "Spurs" oavgjort mot West Ham efter att ha tappat en 3–0-ledning efter att Bale kommit in på planen. Visserligen vann man mot LASK i Europa League, en match där Bale spelade 61 minuter.

Men därefter bänkades han mot Burnley. När Bale sedan fick chans från start i Europa League föll London-laget med 1–0 mot Antwerpen, ett motstånd som på pappret borde vara enkelt.

Nu går tränaren Jose Mourinho, som tidigare sagt att Bale var redo att "flyga" ut och försvarar anfallaren.

– Sju år en lång tid. Vilken spelare är den samma som för sju år sedan? Ibland är de varken bättre eller sämre, bara annorlunda spelare, säger Mourinho inför Tottenhams ligamatch mot Graham Potters Brighton på söndag.

– De (spelarna) omvandlar sina kvalitéer och försöker utveckla sina kvalitéer inom andra områden. Jag tror det händer de flesta spelare, så självklart är han en annan typ av spelare.

FAKTA

Fakta: Omgångens Premier League-matcher

Lördag: Sheffield United-Manchester City (13.30), Burnley-Chelsea (16.00), Liverpool-West Ham (18.30).

Söndag: Aston Villa-Southampton (13.00), Newcastle-Everton (15.00), Manchester United-Arsenal (17.30), Tottenham-Brighton (20.15).

Måndag: Fullham-West Brom (18.30), Leeds-Leicester (21.00)

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Fortsatt hårt tryck på Spelinspektionen – 95 spelbolag beviljats licens

Casinofeber Nio månader efter nya spellagen och intresset är fortsatt skyhögt. 95 spelbolag har beviljats svenskt spellicens och tillsammans driver de närmare 200 spelsidor. Casinofeber hjälper dig att hitta aktören som passar dig allra bäst.

Få har missat den tillväxt som har skett på spelmarknaden sedan den nya spellagen infördes vid årsskiftet. Regeringens beslut om att släppa på sitt monopol i utbyte mot en spelskatt och krav på spellicens, förvånade nog många, men har alla redan visat sig vara ett smart och strategiskt drag.

Även om det låter motsägelsefullt har nämligen den svenska regeringen lyckats återta kontrollen över en svårkontrollerad marknad. Dessutom klirrar det fint i statskassan – en miljardjackpot för staten, som Svenska Dagbladet uttryckte det.

Att skaffa en spellicens är både kostsamt och kommer med en hel del skyldigheter. Bland annat måste spelbolagen värna om sina användares spelvanor och hantera alla personuppgifter med största varsamhet. Med spelskatten gör också staten miljarder i vinst.

Närmare 200 spelsidor på den svenska marknaden

Skeptiska röster trodde att regleringen skulle skrämma bort spelbolagen, men nu rapporterar Spelinspektionen att hela 95 spelbolag har beviljats spellicens sedan årsskiftet. De flesta av dessa driver dessutom mer än en spelsida. Totalt rör det sig om närmare 200 olika casinosidor att välja och vraka mellan.

Även om det är härligt med valfrihet, innebär också det enorma utbudet att det kan vara svårt att orientera sig och hitta den aktör som passar en allra bäst. Både när det kommer till erbjudanden och gränssnitt. För en stor del av spelnöjet ligger i att bruka en tjänst som känns rätt.

Casinofeber guidar dig

Hos jämförelsesidan Casinofeber.se hittar du den bästa listan över casinon på nätet. För att sammanställa listan har Casinofeber tagit hänsyn till variabler som: välkomstbonusar, spelutbud, användarnöjdhet och fördelaktiga tekniska lösningar.

I den sista kategorin hittar vi en rad funktioner som förbättrar användarupplevelsen. Exempelvis möjligheten att kunna legitimera sig direkt med hjälp av BankID istället för att behöva dela med sig av känsliga personuppgifter, och smidiga betallösningar som PayPal och Swish.

Förutom att det går snabbare att göra insättningar och uttag med den här typen av tredjepartstjänster, än vad en vanlig banktransaktion gör, så behöver man inte heller dela med sig av sina kontouppgifter. Något som fler och fler uppskattar.

Casinofeber ser också till att hela tiden hålla sina up to date, så att besökaren alltid kan känna sig trygg med att rekommendationerna är aktuella.

Spelintresset ser inte ut att minska och fler spelbolag kommer att dyka upp inom kort. Casinofeber hjälper dig att hålla dig uppdaterat och noterar dig så fort någon ny spännande aktör gör entré på den svenska spelmarknaden.

Kultur och nöje

Sångerskan som blev Trumps kulturkrigare

Artisten Joy Villa, 34, gick från att hashtagga #feminism och #blacklivesmatter till att underblåsa Trump-vänliga konspirationsteorier. Arkivbild.
Foto: Willy Sanjuan/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Singer-songwritern Joy Villa röstade på Obama men började kampanja för Donald Trump. Nu följer fler artister hennes exempel.
– Han har fått mer hat och lögner spridda om sig än någon annan president, säger Joy Villa.

Hon har stannat till på en liten krog i Palmdale i Kalifornien för att signera sin nya bok ”Kickass conservative” några dagar före det amerikanska presidentvalet.

Donald Trumps retorik om den ”överdrivna” oron för Covid-19 har fått gehör hos hans målgrupp som finns på plats. Varken Joy Villa eller hennes fans bär ansiktsmask och alla vill skaka hand eller kramas.

"Build the wall"-klänning

– Jag har träffat presidenten och skriver i boken om vilken snäll och rolig toppenkille han är. Den här mannen har gett upp en miljardär-livsstil på ålderns höst, med en supermodellfru vid sin sida för att göra det här för oss. Vi vet att Gud har kallat honom, säger Joy Villa.

2017 nådde Villas ep "I make the static" den amerikanska Billboardlistans tolfte plats. På senare år har hon sadlat om och blivit politisk kommentator. Hon har blivit känd för att dyka upp på Grammygalan i specialsydda klänningar med konservativa budskap. 2019 blev hennes "build the wall"-klänning viral.

"Skicka tillbaka Greta till skolan"

Villa förklarar att hon precis som alla andra först trodde att Trump var misogyn och xenofob.

– 2015 pratade ingen om sådant, men 2016 var det plötsligt det värsta man kunde vara. Det lät som den där lilla klimatförändrings-flickan: "How dare you!".

Villas imitation av Greta Thunberg drar ned skratt och applåder.

– Jag vet att vi har svensk press här och förlåt men ni borde skämmas. Skicka tillbaka den där ungen till skolan, hon är 12, säger Joy Villa (Greta Thunberg är 17 år, reds anm).

Fler artister positiva till Trump

Artister brukade inte gilla president Trump. Bruce Springsteen, Adele och Neil Young är bara några exempel från en lång lista av musiker som vägrar låta sin musik spelas på Trumps massmöten. Madonna har sagt att hon har funderat på att spränga Vita huset och YG:s låt "Fuck Donald Trump" har blivit en populär protestsång.

Bland de jämförelsevis få musiker som tidigare har ställt sig bakom den sittande presidenten finns countrysångaren Ted Nugent och rapparen Kanye West (som nu själv kandiderar till presidentposten). Men i slutspurten inför valet har exempelvis rapparen Lil Wayne gjort positiva uttalanden om Trumps fängelsepolitik. Rapparen 50 Cent sade "Jag vill inte bli 20 cent" och refererade till att Trumps skattepolitik var bättre för honom än utmanaren Joe Bidens. Till Bloomberg sade Comptonrapparen Ice-Cube att Trump personifierar den amerikanska drömmen: "rik, mäktig, gör vad du vill göra, säg vad du vill, var vem du vill".

"Politik är kultur"

I sitt tal till publiken i Palmdale säger Joy Villa att presidentvalet har blivit större än politik

– Vi är krigarna, vi är kulturfrälsarna. Politik är inte längre något som våra föräldrar eller farföräldrar pratar om på Thanksgiving, det är kultur, säger hon.

Joy Villa är afro latina och hävdar att hon har fått åtskilliga dödshot och kallats för gravt nedsättande omdömen på grund av sina politiska åsikter. Hon röstade på Obama men menar att valresultatet 2016 gjorde att hatet från vänstern blev "giftigt" och att medierna bär en stor del av skulden.

– Jag trodde att feminister bryr sig om kvinnor, att Black Lives Matter brydde sig om svarta och att demokraterna brydde sig om hbtq-personers rättigheter, att de var hjältarna. Det var ju det nyheterna sade åt mig, säger Villa.

Nu föredrar hon åsiktsbaserade nyheter som bloggare och youtubers.

– Det är ärligare, som med en vänskap där man tycker olika. De vanliga nyheterna är propaganda som säger åt dig vad du ska tänka, hävdar hon.

Hon tar också upp anhängarna av den högerradikala konspirationteorin Qanon, som hävdar att Trump leder en hemlig kamp mot ett djävulsdyrkande pedofilnätverk som samverkar med Hollywood och det demokratiska partiet. Villa menar att Qanon "oavsett om man vill tro på det eller inte" hjälper Donald Trumps "anti-pedofil"-agenda.

– Jag tror att det är en grupp människor som vill det bästa för Amerika, säger Joy Villa.

Kristoffer Viita/TT

Joy Villa har gjort sig känd för att bära klänningar med tydliga Trumpvänliga budskap.
Joy Villa har gjort sig känd för att bära klänningar med tydliga Trumpvänliga budskap.
Foto: Kristoffer Viita/TT
41-årige Palmdale-bon Michael Spalding är ett fan av Joy Villa. Han hoppas att Trump ska sänka skatterna och dra ned på bidrag som han menar utnyttjas av hemlösa, svarta och illegala invandrare.
41-årige Palmdale-bon Michael Spalding är ett fan av Joy Villa. Han hoppas att Trump ska sänka skatterna och dra ned på bidrag som han menar utnyttjas av hemlösa, svarta och illegala invandrare.
Foto: Kristoffer Viita/TT

FAKTA

Fakta: Joy Villa

Ålder: 34

Sysselsättning: Singer-songwriter, skådespelare och Trump-supporter.

Uppväxt: New York

Religion: Scientologi

Joy Villa om aborträtt och veganism:

"Det finns kvinnor och män som blivit födda efter en våldtäkt som gått vidare och gjort stora saker. Hade inte deras liv någon betydelse? För mig handlar det om medkänsla. Jag är också vegan så jag tror inte på att äta djur. Jag tror på liv. Från livmoder till grav, människa eller djur."

FAKTA

Fakta: Joy Villas fans om...

...Trumps aggressiva retorik:

Denise Boston, 57 från Palmdale, Kalifornien:

– Han kan vara lite fräck men jag tror att han talar som många gör när de inte är i offentligheten. Han är ärlig. ibland är det skabröst men det är sanningen.

… vapenkontroll:

Michael Spalding, 41 från Palmdale, Kalifornien:

– Jag skulle älska om jag kunde ha min pistol med mig och visa den om någon är dum nog att vilja skjuta mig för att jag är blond och har blåa ögon. Hur ska vi annars försvara oss? Jag är homosexuell. Bara för att jag är lång och vit betyder inte att jag inte kan bli omringad av fler individer som vill mig illa på grund av min sexualitet. Nu är jag dessutom en ny måltavla för att jag är vit. Visst, försök men jag tänker inte ge mig utan en fajt.

Inrikes

Man häktad för mord i Boden

En man i 45-årsåldern har häktats av Luleå tingsrätt misstänkt för ett mord i Boden. Arkivbild.
Foto: Susanne Lindholm/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 45-årsåldern har häktats på sannolika skäl misstänkt för ett mord i Boden tidigare i veckan.

I onsdags kväll blev en man i 20-årsåldern skjuten utanför en hamburgerrestaurang. Han fördes till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Den misstänkte greps några timmar senare.

Han förnekar brott, säger mannens advokat till Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten.

Ekonomi

Kommuner har krävts på miljoner av Kronofogden

Svenska kommuner har krävts på 104 miljoner av Kronofogden sedan januari 2019. Arkivbild.
Foto: Henrik Holmberg / TT
Ekonomi
Ekonomi

Kronofogden har krävt Sveriges kommuner på 104 miljoner sedan 1 januari 2019, rapporterar P4 Örebro.

Det handlar om fakturor som inte betalats i tid, enligt Johan Krantz som är analytiker på Kronofogden.

Totalt har 3 786 ärenden rörande kommuner inkommit till Kronofogden sedan 2019. I 90 procent av fallen löser kommunerna själva problemet med den som har fodringen.

Motsvarade siffra om man tittar man på alla fall som går till Kronofogden är 40 procent.

– Så man kan förstå att det kanske mer är brister i fakturahanteringen än brister i pengar, om man säger så, säger Johan Krantz.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL