Opinion

Förflyttarna

Opinion
Opinion

I en ny bok tar forskaren och skribenten Anne Applebaum upp de häftiga förskjutningar som skett inom internationell politik under det senaste decenniet och vad det är som attraherar med populistisk höger. I boken The Twilight of Democracy (Demokratins skymning) talar hon om hur det krävs en omsvängning hos en del av ”eliten” för att till exempel en auktoritär regering ska kunna komma till makten: det handlar inte enbart om att attrahera besvikna väljare. Hon tittar på vilka journalisterna och ”spindoktorerna” som gör förflyttningen i auktoritär riktning möjlig är och varför hungern efter konspirationsteorier är så stor i den nya populistiska högern. Boken diskuterar länder som rört sig i auktoritär riktning på olika sätt, som USA, Polen och Ryssland och varför personer som började som en del av den liberala elit som upprätthöll demokratin rört sig i populistisk riktning under det senaste decenniet.

Hon menar att redan den fundamentala frågan om vad dessa besvikna medlemmar ur eliten vill som en ersättning för den liberala demokratin blir svår. Är det en enpartistat, eller något ännu längre ut på den auktoritära skalan? Just svårigheten i att hitta motivationen för till exempel en journalist eller politiker att gå från att vara mittenliberal till populist: två ideologier som ligger långt ifrån varandra, gör att rörelsen blir svåranalyserad för utomstående.

Applebaum var från början en tydlig högerprofil som bland annat tillhörde Washington Posts ledarredaktion och senare den brittiska konservativa tidskriften The Spectator. Hon var republikan fram till 2008, då hon lämnade partiet på grund av det kontroversiella valet av Sara Palin som vicepresidentkandidat. På många sätt var valet av Palin början på processen som skulle leda fram till nomineringen av affärsmannen och dokusåpastjärnan Donald Trump som presidentkandidat. Applebaum varnade då för att vi är ”två eller tre valresultat från slutet på NATO, EU och den liberala demokratin.”

Hon samtalar samtalar med New York Times om hur det är som en person som tidigare objektivt försökt skildra historiska skeenden, som sovjetkommunismens fall och att skildra en process där man själv blir en del av och ett uttryck för det historiska skeendet. Applebaum är gift med Radosław Sikorski, före detta utrikesminister i Polen och själv numera bosatt i Polen. Hon beskriver en fest som hölls hemma hos henne och maken på 90-talet och hur vissa av dessa vänner nu står så långt ifrån henne politiskt att de inte hälsar om de möts på gatan. En av de personer hon inte längre har kontakt med är barnens gudmor. Upplevelsen av främlingskap över de val de gjort politiskt är för stor för att man ska kunna ta sig till det ingenmansland där man kommer överens om att inte komma överens. En av personerna från nyårsfesten skriver numera om henne som del av en judisk konspiration för att skada Polen.

I Sverige har vi ännu inte rört oss lika långt i den riktningen som Polen, Turkiet eller USA, men det finns inget som garanterar att vi förskonas. Jag har likt Applebaum yrkeskontakter som jag för ett decennium sedan såg som kollegor och diskussionspartners som jag numera saknar möjlighet att förstå. Applebaum ger inga definitiva svar, även om hon spekulerar i att det offentliga samtalets grälsjuka natur skapar mer radikala åsikter och samhällsklimat och bäddar för att falsk information sprids. Det är dock en fråga som inte ställs tillräckligt ofta: vad har dessa intellektuella mellanhänder mellan populiströrelsen och makten och populiströrelsen och väljarna för motivation, med tanke på att de i stort gynnats av det demokratiska samhälle de numera vill motverka.

Martina Jarminder

Opinion

Ett stort kliv åt höger

Opinion
Opinion

Den konservativa domaren Amy Coney Barrett har godkänts av Högsta Domstolen, trots en i sammanhanget låg ålder och kort erfarenhet som domare. Valet av henne förändrar det amerikanska politiska landskapet i konservativ riktning, potentiellt i decennier. Det hastiga godkännandet av Coney Barrett frångår en tidigare för amerikansk politik grundläggande princip om att valet av domare ska avspegla den allmänna opinionen och inte ska ske nära presidentval, gör att det nu spelar mindre roll vem som vinner valet än det annars skulle gjort. Med en högerpräglad högsta domstol kommer en politiskt, ekonomiskt och socialt konservativ agenda cementeras oavsett vem som sitter i Vita Huset.

Det enda alternativet är att försöka utöka antalet domare, så att demokraterna får möjlighet att välja liberaler på de posterna. Men så kallad ”court packing” är en kontroversiell praxis som är långt ifrån okontroversiell. Joe Biden har undvikit att svara på frågan om han kan tänka sig att byta åsikt och sälla sig till skaran som vill utöka antalet platser i högsta domstolen. Han har tidigare varit av åsikten att man absolut inte kan göra så, men pressen från partiets vänsterfalang ökar.

Coney Barrett nominerades av Donald Trump bland annat för att tilltala hans socialkonservativa väljare. Coney Barrett är konservativ katolik och vill se både ett avskaffande av samkönade pars rättigheter och möjligheten till abort.

Ett av hennes mer kontroversiella beslut var att neka en tonårig fånge som upprepade gånger våldtagits av en fängelsevakt både före, efter och under en graviditet skadestånd, eftersom övergreppen skedde på ”vaktens fritid” och därmed inte kunde ses som utförda i tjänsten. Coney Barrett pjoskar med andra ord inte med kvinnors rätt till sin kropp och fysisk integritet. USA har redan på sina håll drakoniska abortlagar. Utnämningen oroar med rätta många utanför Trumps väljarbas.

Opinion

Ritningar över riksdagen

Opinion
Opinion

Det är en katastrof att det läckt ut ritningar på bankvalv, larmsystem och riksdagsbyggnader när säkerhetskoncernen Gunnebo hackats, som Dagens Nyheter rapporterar. Företaget sysslar med verksamhet som kontanthantering, larm och övervakning och har tillgång till känsliga uppgifter. Det finns en del för andra företag att lära sig av Gunnebokoncernens hantering av attacken de utsatts för.

Företaget hotades med att känslig information skulle läckas och göras offentlig om hackern inte fick betalt. Att Gunnebo vägrade betala någon lösensumma för den stulna informationen är i grunden bra. Brott ska inte löna sig och om de betalat hade utpressningsförsöken kunnat fortsätta, vilket är särskilt riskfyllt för företag som samarbetar med verksamheter som myndigheter och banker. Kritiken mot Gunnebo består i att de av oklara skäl inte utredde om utpressarna gjorde allvar av hotelsen efter utpressningsförsöket. Vi vet nu att de gjorde det.

Ett av många problem med det är att det inte går att veta om och när någon använder informationen. Sannolikt använder ingen av uppgifterna om riksdagens larmutrustning för att göra skada, men uppgifterna är av goda skäl sekretessbelagda. När de läcktes borde verksamheten ha underrättats om att det finns ett säkerhetshot.

Hackeraktivitet av det här slaget lär bara öka, så alla som sysslar med verksamhet som kan påverkas menligt av det måste vara mer säkerhetsmedvetna än såhär.

Opinion

Unik möjlighet i riskzonen

Opinion
Opinion

När hackare underställda den franska polisen lyckades knäcka den krypterade mobiltjänsten Encrochat, som användes av många grovt kriminella för att kommunicera, var det en unik möjlighet att komma åt bland annat kända gängkriminella även i Sverige. Arbetet med att knäcka Encrochat-koden var en EU-gemensam insats och gemensamma europeiska insatser mot organiserad brottslighet har en enorm potential. Europol och andra samarbeten kan, om de fungerar väl, bli en stor huvudvärk för den organiserade brottsligheten, som inte bryr sig om nationella gränser.

Men de svenska mordutredningarna riskeras nu av tungrodd byråkrati. Varje förfrågan från utredare i Sverige och andra länder ska skickas till EU:s åklagarorgan Eurojust i Nederländerna som en europeisk utredningsorder, vilken i sin tur sen ska prövas av fransk domstol. Givetvis måste processen vara rättssäker. Men det blir långt ifrån rättssäkert om man måste släppa hundratals mordmisstänka på grund av långsam administration.

Detta frustrationsmomentet återkommer gång på gång i diskussionen om europeiska samarbeten mot grovt brottslighet: den oändliga potentialen i att dela kompetens, resurser och kunskap och den enorma frustrationen kring att systemet är så tungrott.

Om man ger europeiska polisiära samarbeten fler möjligheter till samarbete och informationsutbyte måste man också ge dem resurser till att hantera och analysera informationen. Det måste kunna bekostas av alla medlemsländerna, så kravet på mer personal och fler arbetstimmar inte faller på de enskilda medlemsländerna.

Det vore direkt tragiskt om man tvingades att släppa dessa grovt kriminella på grund av tidsbrist. En lösning som enligt Dagens Nyheter har diskuterats som ett slags snabbspår är att hela det franska Encrochat-materialet skulle kunna kopieras och överlåtas till rättsväsendet i Sverige och andra länder, som skulle kunna utföra egna sökningar. Detta, eller någon annan form av snabbspår, måste till.

I förlängningen måste man komma fram till en varaktig lösning på hur EU-länderna kan dela information med varandra.

Opinion

Slarva inte bort Norden

Oslo 20200930. Finansminister Jan Tore Sanner (H) er regjeringens nordiske samarbeidsminister. Onsdag møter han Sveriges samarbeidsminister, Anna Hallberg i regjeringskvartalet.Foto: Vidar Ruud / NTB
Foto: Vidar Ruud
Opinion
Opinion

Samarbetet i Norden har fått några allvarliga törnar under coronakrisen. Men visst är väl samarbetet stabilare än så? Politiker i nästan alla de nordiska länderna har den senaste tiden luftat sin oro över samarbetet, bland andra gränshinderrådets ordförande Bertel Haarder, näringsministern på Åland Fredrik Karlström och den svenska Nordenministern Anna Hallberg.

Coronapandemin har gjort nästan alla länder inåtvända. Det är egentligen svårt att förstå, en kris av den arten borde trigga samarbete. I stället har alla länder fattat sina egna beslut, vilket inneburit en stor ryckighet och stor skada för det etablerade samarbete som finns i gränsregionerna. Öresundsregionen har drabbats hårt och i andra änden av Sverige, vid Haparanda-Torneå, har det varit likadant. Gränserna har stängts och öppnats med stor godtycklighet. På Åland där man som svenskspråkig region har ett stort samarbete och utbyte av och med Sverige drabbas näringslivet hårt. Trots att det finns ett relativt stort självstyre på Åland gäller det inte när en pandemi slår till.

Karlström säger till SVT att de nordiska länderna borde bekämpa pandemin tillsammans. Om det gjorts såna försök eller inte ska vara osagt, men det som kommit fram verkar mer vara av karaktären en landskamp mot varann. Ålänningens inriktning är att det är pandemin som borde bekämpas och den ”känner inga lands- eller nationsgränser”. Det är konstigt att inte fler politiker i fler länder har den förståelsen. I stället blir alla rädda och inåtvända. Det känns inte tryggt inför en värre kris för världen.

De nordiska statsministrarna har fastställt en vision för det nordiska samarbetet: att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Då duger det inte att under den här pandemin agera som om det inte gällde. Då kan man tro att Nordiska Rådet bara är en galjonsfigur och så kan det väl inte vara? Det finns fortfarande många som tror på det nordiska samarbetet. Det gäller bara att de högsta politikerna agerar som om de tror på sina egna ord. Det borde inte vara alltför svårt, men i dessa dagar finns det tyvärr anledning att tvivla.

Opinion

Den fantastiska oppositionen i Belarus

Opinion
Opinion

Varje söndag sen presidentvalet den 9 augusti har invånarna i Belarus gått ut i stora demonstrationer. Det var oftare före och strax efter valet, men sen en tid mobiliserar oppositionen under söndagarna. Det är beundransvärt uthålligt, men tyvärr verkar president Lukasjenko lika uthållig.

Oppositionen har utlyst en generalstrejk under måndagen. Det återstår att se hur omfattande den blir. Söndagarna har lockat hundratusentals fredliga demonstranter, men presidenten har mött dem med polisvåld och fängslanden. Lukasjenko känner sig troligen trygg med stödet från Putin, men stödet är sannolikt inte till vilket pris som helst. Putin vill förstås att Belarus ska vara mer eller mindre en lydstat till Ryssland och då krävs det en diktator, men kanske inte en som väcker så mycket protester som Lukasjenko.

I takt med att omvärldens stöd för oppositionens ökar blir problemen för Lukasjenko större. EU har långt om länge infört sanktioner för ett fyrtiotal belarusier som har varit delaktiga i valfusk, våld och förtryck och nu återstår att se om det får några resultat. Däremot har man konstigt nog valt att hålla president Lukasjenko utanför sanktionerna än så länge. Oppositionen i Belarus får också årets Sacharovpris, EU:s tyngsta utmärkelse för yttrandefrihet. Det är en viktig markering, men frågan är om den kan bidra till en ändring i praktiken. Det krävs ett fortsatt starkt tryck för att Lukasjenko ska avgå, men utan att Putin sätter in motåtgärder.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Opinion

Kvarteret Galten - en svinlång historia

org-67e48f9b-16f4-4e10-801a-49eada7a71ae.jpg
Opinion
Opinion

Stadsbyggnadsfrågor är aldrig särskilt lätta, eftersom många gärna har synpunkter om utseende och placering av byggnader. Särskilt i en medeltida stad som Lund, full av akademiker, kan det vara knepigt och det lär knappt gå att flytta en syrénbuske utan att det blir överklaganden och protester.

Kvarteret Galten strax söder om Mårtenstorget skövlades i samband med det så kallade Genombrottet på 60-talet och är bussterminal sen länge. Sen 2016 finns det ett markanvisningsavtal med ett byggbolag och detaljplanen har precis varit ute för samråd . Det har föranlett ett gäng av främst äldre arkitekter att protestera. De tycker bland annat att det inte passar med ett tolvvåningshus i stadskärnan. Protestgruppen kallar sig lämpligt nog för ARG, Aktion Rädda Galten och de kallade till protest den näst sista dagen av samrådet.

Det finns självklart både för- och nackdelar i förslaget. Ett utropstecken i form av ett tolvvåningshus är kanske för mycket, eller så blir det pricken över i. Utformningen av kvarteret Galten har diskuterats i princip sen delar av området revs för omkring sextio år sen. Då är det hög tid att få något gjort! Det är inte ett av Lunds bästa områden som det ser ut idag, om man uttrycker sig milt. Ambitionen är bland annat att få Mårtenstorget bilfritt, vilket är bra eftersom det också har diskuterats länge.

Man kan fundera över varför medelåldern i protestgruppen är så hög. Är unga människor inte intresserade av hur deras stad ser ut? Eller är det helt enkelt så att de är nöjda om det blir en förändring och förnyelse i deras stad med anor från medeltiden.

Opinion

Ännu en potentiell mördare

Opinion
Opinion

USA:s polis och säkerhetstjänst har ett drygt arbete framför sig med att beskydda Joe Biden om han vinner presidentvalet. Man kan spekulera i att hotbilden hade varit ännu värre om presidentkandidaten inte hade isolerat sig på grund av coronaviruset.

En nittonårig man som under hösten åtalats för barnpornografibrott hade även planer på att mörda presidenten som togs på såpass stort allvar att han inte släppts ut mot borgen under ett förhör i veckan. En skåpbil som tillhörde mannen hittades med automatvapen, ammunition, sprängämnen och en bok om bombtillverkning. Det fanns dessutom nästan fem miljoner i kontanter i bilen som mannen ska ha ärvt, vilket också förklarar mängden kostsamma vapen. Alexander Hillel Treisman är välkänd på internetsidor förknippade med vit makt-kultur och berättade för polisen att han var ”intresserad av terrordåd”.

Här ser man fördelen med potentiella våldsbrottslingar som antingen vill skryta med vad de säger sig planera, eller dela information med andra. Treisman var lätt att spåra och bevisningen för att han hotat presidentkandidaten riklig.

Tidigare i veckan åtalades ett 42-årig man för dödshot mot både Joe Biden och vicepresidentkandidaten Kamala Harris som han framfört brevledes. Även han gjorde det lätt för rättssystemet genom att förse dem med skriftliga bevis.

När coronapandemin är över och Biden och Harris rör sig ute bland folk (om de väljs) så blir utmaningen av en annan natur

Opinion

Vilken Vänsterpolitik

Opinion
Opinion

Vänsterpartiet och den blivande partiledaren Nooshi Dadgostar har guldläge. V står starkare i opinionen än någonsin och januariavtalet gör det svårt för Socialdemokraterna att bedriva riktig vänsterpolitik. Frågan är i princip hur mycket hon kan få partiet att växa om hon inte gör ett dåligt jobb. Hon kan lära sig av Nyamko Sabuni att det värsta är att vara för anonym och inte göra avtryck i debatten.

I en intervju med TT funderar Dadgostar över sitt uppdrag, möjligheten för politiken att göra skillnad och hur man lockar arbetarväljare från SD till Vänsterpartiet. Hon är uppenbarligen väl medveten om potentialen, men verkar bortse från några faktorer som avgör om en väljare hamnar hos SD eller V.

Socialdemokraternas försök att göra migrationspolitiken så restriktiv som möjligt kan knuffa ytterligare kvinnliga väljare över till Vänsterpartiet. Just migrationspolitiken är en skiljelinje mellan könen: kvinnor vill i större utsträckning se en solidarisk flyktingpolitik än män. Stödet för Socialdemokraterna är lägre bland unga väljare. Inför det förra valet antydde opinionsundersökningar bland studenter att Vänsterpartiet hade enorm potential bland unga akademiker.

Hitintills har högern varit bättre på att föra fram kvinnliga ledare i Sverige. Kombinationen en kvinnlig ledare med en tydlig vänsterpolitik har potential att locka fler unga kvinnor till Vänsterpartiet, sannolikt från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Men då gäller det att man inte rör sig i restriktiv riktning med invandringspolitiken och avskaffar de begrepp och tankar som lockar unga kvinnor, som intersektionell feminism.

Dadgostar säger att hon vill locka tillbaka LO-medlemmar som gått till Sverigedemokraterna. Då har man en utmaning framför sig, för den väljargruppen vill inte samma sak som Vänsterpartiets nuvarande väljare, som i rätt hög utsträckning är tjänstemän och kvinnor. Vänsterpartiet lär ha gjort en intern analys och har säkert en plan för att kommunicera med båda grupperna, men det blir avsett det inte lätt att tilltala de dryga 34 procent av LO-männen som sympatiserar med SD utan att tappa kvinnliga akademiker.

Dadgostar säger till TT att ”det inte är språket som kommer att förändra verkligheten”. Där är hon väl förhoppningsfull. Begreppen och språkbruket kommer att diskuteras och divideras. Centerpartiet lärde sig av sin idéprogramsdebatt att det är viktigt hur man formulerar sig så det framgår tydligt vad man menar med sin retorik. Vill man locka arbetarväljare till Vänsterpartiet måste man vara medveten om att diskursen, hur man talar om saker, är viktig för många. Att tala flera väljargruppers språk samtidigt är inte lätt. Gränserna för vad som är acceptabelt har förändrats snabbt under det senaste decenniet. En del upplever det som jobbigt att man inte ”får” skämta om allt längre och att allt från Kalle Ankas julafton till fikabröd ändras och byter namn. Tanken om det ”politiskt korrekta”, det vill säga att man anpassar språk och beteende så man inte sårar andras känslor, upplevs av en del som en tillgjord ”snällhetens teater”.

Populistpartier, särskilt de till höger, är väl medvetna om språkets betydelse för att locka väljare. Det finns en anledning till att Jimmie Åkesson i ett av sina Almedalstal rackade ner på feminism mer än invandring. Om Nooshi Dadgostar vill locka SD-väljare är därför språket och hur man beskriver verkligheten rätt viktigt.

Dadgostar vill att Vänsterpartiet ska vara det självklara arbetarpartiet. Det är dock långt ifrån självklart att LO:s medlemmar återgår till att rösta rött som standard. En livlig debatt om vad ett arbetarparti är kan dock bara välkomnas: svensk politik behöver en ideologisk injektion.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL