Allt fler hamnar hos Kronofogden
Under första halvåret i år fick Kronofogden in ungefär 644 000 krav på obetalda skulder. Det är en ökning på 11,5 procent jämfört med samma period förra året – och fortsättningen på en uppåtgående trend som pågått längre än så.
– Vi har haft en stadig ökning av ärenden under några års tid nu, säger Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden.
Antalet personer som inte har betalat sina skulder i tid har ökat med 10 procent till 290 000. Men det är ingen coronaeffekt som syns, enligt Rebecka Öhman.
– Vi ser visserligen en del coronarelaterade ärenden, vi har fått in krav mot till exempel resebolag, men den stora ökningen är inte direkt kopplad till effekten av pandemin, säger hon.
11,45 miljarder
Förutom att antalet ärenden har blivit fler har dessutom skuldbeloppen i kraven blivit högre. Jämfört med första halvåret 2019 så har det totala skuldbeloppet ökat med 27 procent, till 11,45 miljarder kronor.
Krav på summor mellan 100 000 och 500 000 blir allt vanligare, berättar Rebecka Öhman. Ofta handlar det om lån utan säkerhet.
– Det är en accelererande utveckling, så det är ganska alarmerande och bekymmersamt.
TT: Vad ligger bakom ökningen?
– Vi vet att det är enkelt och går snabbt att låna pengar i dag. Banker, kreditföretag och andra bolag kan ibland ha svårt att göra tillräckligt bra bedömningar av människors ekonomi innan man beviljar lån. Det här är inte unikt för i år, men det förvärras hela tiden.
"Behöver regleras"
Rebecka Öhman återkommer flera gånger till hur bekymmersam utvecklingen är, och betonar att Kronofogden ser allvarligt på utvecklingen.
– Vi lever i ett kreditsamhälle och behöver ha det, men det är svårt för de som har mer begränsade marginaler. Det är klart att kreditsamhället behöver finnas, men det behöver också regleras.
Trots att effekterna av coronakrisen och den lågkonjunktur den medfört inte syns hos Kronofogden ännu väntas den göra det i sinom tid – kanske redan under hösten, enligt Rebecka Öhman.
– Effekten syns inte ännu, men den kommer obönhörligen börja märkas även hos oss. Vi måste rusta oss för ett högre inflöde, säger hon.
Samtidigt är bilden inte helt dyster, inflikar hon. Myndighetens ursprungliga prognos var att antalet ärenden skulle öka signifikant i början av juni – men så blev det inte.
– Det har gjorts enormt stora motåtgärder av regering och riksdag som har gett god effekt. Vi ser också att inkassobolag är mer villiga att göra avbetalningsplaner och inte lämnar in till oss lika snabbt om det finns en betalningsvilja. Det finns goda krafter, men läget är väldigt osäkert.
Alice Nordevik/TT
Fakta: Ökande skulder
Fram till den sista juni i år fick Kronofogden in närmare 644 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande, jämfört med cirka 577 000 under första halvåret ifjol. Det är en ökning med 11,5 procent. Antalet personer som inte har betalat sina skulder i tid har ökat med omkring 10 procent till 290 000.
Antalet ärenden ökade framförallt under första kvartalet i år, därefter har det varit relativt stabilt och sedan minskat något i juli och augusti. Ökningen för perioden januari till augusti är fem procent, jämfört med samma period förra året.
Skuldbeloppen i kraven har blivit högre de senaste åren. Jämfört med första halvåret 2019 så har det totala skuldbeloppet ökat med 27 procent till 11,45 miljarder kronor.
Källa: Kronofogden
Fakta: Så undviker du skulder
Privatekonomi handlar mycket om att balansera inkomster och utgifter för att undvika skuldsättning. Prio ett är att inte binda upp sig på många fasta utgifter.
För att få överblick är det bra att göra en personlig budget. På Konsumentverkets hemsida finns verktyget Budgetkalkylen som kan användas, men det går lika bra med ett vanligt excelark.
Konsumera inte för pengar du inte har – dina inkomster ska styra vad du köper, undvik därför konsumtionslån. På samma sätt ska du undvika att låna pengar för att lösa ekonomiska problem, då finns risken att man hamnar i ett ekorrhjul där man hela tiden tvingas ta nya lån för att betala de gamla.
Våga prata med nära och kära om dina ekonomiska problem, och våga ta hjälp i tid.
Källa: Margareta Lindberg, utredare på Konsumentverket
