Kultur och nöje

Hemlig "Borat"-uppföljare får jättelång titel

Sacha Baron Cohen. Arkiv.
Foto: Jordan Strauss/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Enligt uppgift har Sacha Baron Cohen spelat in en uppföljare till "Borat" i smyg.

Och nu har projektet fått en titel. Enligt dokument som lämnats in till fackförbundet Writers Guild of America heter filmen "Borat: Gift of pornographic monkey to vice premiere Mikhael Pence to make benefit recently diminished nation of Kazakhstan", skriver sajten The Film Stage.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Andersson återupptar musikföreställning

Stefan Andersson. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Stefan Andersson återupptar sin musikaliska föreställning "Flygblad över Berlin" nästa år. Den 15 januari är det nypremiär på Kajskjul 8 i Göteborg.

"Efter ett längre uppehåll så känns det väldigt kul att äntligen kunna ställa sig på scen igen", säger Andersson i ett pressmeddelande.

Föreställningen, som hade urpremiär i fjol, handlar om åren från andra världskrigets utbrott 1939 till freden 1945.

Stefan Andersson slog igenom i början av 1990-talet med albumet "Emperors day".

Kultur och nöje

Jonna Bornemark: "Vi måste odla omdömet"

'Mitt jobb är att visa att den filosofiska marken är för alla. Om vi tror på medborgartanken och demokratin måste vi alla ha tillgång till samhälleliga och existentiella samtal. Och då kan akademiker inte sitta i sitt elfenbenstorn och skriva för andra akademiker', säger filosofen Jonna Bornemark.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje I ett samhälle som är uppbyggt utifrån idén att allt kan mätas och säkerställas står vi illa rustade inför klimatkriser och plötsliga pandemier. Filosofen Jonna Bornemarks nya bok handlar om vår ovissa värld – och hur vi bemöter den.

Har du någon gång hört någon säga "mina barns lärare har inget omdöme, men det spelar ju ingen roll"? Antagligen inte, skriver filosofen Jonna Bornemark i sin nya bok "Horisonten finns alltid kvar". Ändå är det inte en kunskapsform som premieras i en evidensbaserad värld. Men nu lever vi i en oviss tid – utan manualer att följa.

Hur agerar vi då? Plötsligt måste vi lita till vårt omdöme. Frågan har på ett dramatiskt vis seglat upp i människors medvetande det här året.

– Jag har aldrig blivit intervjuad så mycket kring ovisshet som under corona, när det så uppenbart slog oss i huvudet. Det handlar ju inte bara om att genast skapa kunskap utan också att se att kunskapsläget fortsätter att vara rörligt. Hela samhällen kan plötsligt stängas ner. Det är verkligen ett slags existentiell erfarenhet, säger hon.

Alltid nya horisonter

Jonna Bornemark fick stor uppmärksamhet för sin beskrivning av vårt förpapprade och manualiserade samhälle, i "Det omätbaras renässans", där hon också nagelfor en värld som organiseras utifrån New Public Management – alltså de utbredda styrformer för den offentliga sektorn som har inspirerats av det privata näringslivet.

Nu passar hon på att gå till botten med den kunskapssyn som dominerar västvärlden och som NPM bygger på: Aristoteles "episteme": en systematisk och matematisk kunskap som är inriktad på bevis. I en sådan värld väntar vi oss att ha kontroll på allt – och att alltid kunna ställa någon till svars. Samtidigt blir ansvarsutkrävandet mer paradoxalt, enligt Jonna Bornemark.

– Vem har ansvar för att det blev en tsunami eller att covid kom in i landet? Vi borde ha kontroll på allt och om vi inte har det är det någon som inte har gjort sitt jobb, säger hon och menar att tanken på att vi kan kontrollera allt gör att vi mår dåligt.

Å andra sidan är ansvarsutkrävande svårt när ingen har ansvar gentemot det konkreta och de verkliga människorna utan bara gentemot att följa manualen, säger Jonna Bornemark.

Med den här boken skapar hon en motbild till den mätbara kunskapen, med bilden att det vid varje ö väntar en ny horisont. Vetenskapen är fokuserad på att skapa kunskap om öarna men där finns hela tiden nya öar och därmed nya horisonter att undersöka.

Se det unika

Jonna Bornemark lyfter också ett annat av Aristoteles begrepp – den fronetiska kunskapen. Den är framträdande i alla mellanmänskliga yrken och handlar om att förstå det unika i varje situation. Men hon har pratat med ett tusental personer inom olika välfärdsyrken, som upplever att de inte längre styr sin yrkesutövning. Arbetets riktning bestäms istället utifrån protokoll och administrativa tjänstemän.

– När vi förlorar förståelsen för den sortens kunskap är det också en statussänkning av kärnverksamheterna, säger hon och slår fast att det är en klass och genusfråga.

I skolan och på sjukhusen är varje situation unik. Och hur kan en skola till exempel ta fram ett evidensbaserat material för arbetet med mobbning?

– Problemet med randomiserade interventionsstudier är att de är gjorda för ett laboratorium där de olika beståndsdelarna kan isoleras. Och om vi pratar om hur man bemöter barn, vilka är då beståndsdelarna som man ska plocka ut? säger Jonna Bornemark och ondgör sig över begreppet "säkerställa".

– Gud, vad ofta det ordet dyker upp i situationer som vi inte kan kontrollera. Ska vi säkerställa att det inte finns någon mobbning? Det enda sättet att säkerställa det är att sätta alla barn i varsitt rum utan en skärm i.

Odla omdömet

Jonna Bornemark vill få oss att värdera en bredare kunskap. I en värld där bara det mätbara godkänns missar vi kunskapen som utgår från omdömet och känslorna.

– Om man tittar på hur samhällstonen låter på 2000-talet kan det låta som att känslor mest bara är Tinder. Då har vi helt missförstått varför vi har känslor. De är till för att orientera oss kring vad som är viktigt eller inte, säger hon, men gör en distinktion mellan magkänsla och omdöme – som snarare är knutet till kunskapsprocesser.

Hon har talat om ett mikromotstånd mot systemet, att lägga det "mest förpapprade pappret" längst ner i högen. Men nu tycker hon att det känns otillräckligt. Istället vill hon se ett "makromotstånd". Själv har hon börjat samarbeta med vårdförbundet, och berättar att sjuksköterskorna har börjat efterfråga en bedömning av omdömeskunskap.

Men Jonna Bornemark uppmanar alla att odla omdömet. Det kan handla om att motverka tystnadskulturer, eller att våga stå för att man är ett "jag" som handlar.

– Vi har tänkt att omdöme är som ett karaktärsdrag. Jag betonar att det är en kunskapsform och att vi kan bli bättre på det. Vi kan skapa miljöer som hindrar omdöme och miljöer som odlar omdöme.

Elin Swedenmark/TT

'Det finns rätt mycket forskning om NPM och den är rätt entydig. Men vi har snott in oss mer och mer i ett system som är svårt att ta sig ur. I början trodde man inte heller att det skulle gå så långt. Man trodde att det skulle bli ordning och reda, men man trodde inte att det skulle bli så bokstavstroget. Det är ett system som tenderar att bli mer och mer absurt', säger filosofen Jonna Bornemark.
"Det finns rätt mycket forskning om NPM och den är rätt entydig. Men vi har snott in oss mer och mer i ett system som är svårt att ta sig ur. I början trodde man inte heller att det skulle gå så långt. Man trodde att det skulle bli ordning och reda, men man trodde inte att det skulle bli så bokstavstroget. Det är ett system som tenderar att bli mer och mer absurt", säger filosofen Jonna Bornemark.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
'Att jobba med praktisk kunskap har präglat mig som filosof jättemycket. Jag har alltid gillat att prata filosofi med folk som inte är akademiker', säger Jonna Bornemark, här på bild med sina två tamråttor.
"Att jobba med praktisk kunskap har präglat mig som filosof jättemycket. Jag har alltid gillat att prata filosofi med folk som inte är akademiker", säger Jonna Bornemark, här på bild med sina två tamråttor.
Foto: Amir Nabizadeh/TT

FAKTA

Fakta: Jonna Bornemark

Född: 1973

Bor: I Huddinge

I samma hus: "De jag bor med är tre barn, en morfar, två hundar och två tamråttor."

Karriär: Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

Hon disputerade 2010 med avhandlingen "Kunskapens gräns, gränsens vetande: en fenomenologisk undersökning av transcendens och kroppslighet". Hon har också skrivit bland annat böckerna "Kroppslighetens mystik" och "Det omätbaras renässans". Hon har också drivit filosoficaféer.

FAKTA

Fakta: Jonna Bornemark om...

... det stora suget efter filosofi:

– Det är något läskigt i det. Filosofen borde vara själaglad och är det på många vis. Men filosofin handlar om de mest fundamentala frågorna och när de frågorna blir på riktigt, då står ett samhälle och dallrar och vet inte vart det är på väg. Jag tror att hela polariseringen beror på att vi befinner oss i en kollektiv, existentiell kris på så många plan, även före corona. Vilket märks i de känsligaste frågorna kring migration och miljö.

– Det är fascinerande att se att frågan om sanning blir livsviktigt. Det är ett uttryck för att saker vi har tagit för självklara inte längre är det, och vart är vi då på väg? När fundamenten ruckas och inte visar sig vara så självklara, då blir det en kris. När känslan löper amok, och har separerats från förnuftet. När vi inte tror att de två har med varandra att göra, vilka krafter släpper vi då lösa? Känslor som existentiell ångest kan då exploateras av till exempel högerextremister.

... det allvarligaste resultatet av en mätbar värld

– Jag tror faktiskt att det är psykisk ohälsa. Livet blir tråkigare, livet dör i sin formalisering. Vi mister en hel del komplexitet men också närhet till det levande när vi tror att vi kan kontrollera allt. Vi tappar förmågan att lyssna och det är så stor del i vad det är att leva ett meningsfullt liv.

Kultur och nöje

Tv-recension: Hemsökt hus som ger rysningar

Flyktingarna Bol och Rial försöker börja om i England. Men något är inte som det ska i deras slitna bostad. Pressbild.
Foto: Aidan Monaghan/Netflix
Kultur och nöje
Kultur och nöje I en lyckad debutfilm används skräckgenren för att säga något om världens tillstånd. Det blir krypande läskigt och ger mersmak.

Skräckfilmen är en bra genre om man vill ta upp ämnen som rasism – från USA har vi de senaste åren sett bland annat ”Get out” och ”Us”. Nu får de filmerna sällskap av den engelska ”His house”, skriven och regisserad av långfilmsdebuterande Remi Weekes, och det har blivit en debut som verkligen ger mersmak.

Bol och Rial är flyktingar från Sudan. Under båtfärden drunknar deras dotter. I England blir de tilldelade ett mycket slitet radhus i ett slitet område någonstans i landet. Men det är ändå ett hem, det är en plats där de kanske kan försöka komma över alla de traumatiserande upplevelser de varit med om.

Men något är inte som det ska i huset. Mystiska ljud, snabba skymtar av någon eller något som lika fort försvinner. Är det på riktigt eller är det ett utslag av den sorg och den skuld de känner efter dotterns död? När de försöker förklara för de socialarbetare som sköter deras ärende möts de, självfallet, av skepsis. Råttor i väggarna, kanske? När Bol och Rial börjar tala om häxor och en förbannelse övergår skepsisen till huvudskakningar. Paret får inte lämna huset, om de gör det kan de riskera utvisning.

”His house” är en riktigt bra skräckfilm med fötterna placerad stadigt på jorden (så mycket nu en film om det övernaturliga kan stå med fötterna på jorden). Intressant är hur Rial första gången hon möter rasism gör det i form av några svarta ungdomar som hånar henne för hennes dåliga engelska.

Filmen utspelas mestadels inne i huset, och Weekes vet hur man ska pricka in jump scares i lagom mängd och i övrigt bibehålla en alltmer krypande spänning. Mot slutet i denna effektivt berättade film kommer en twist som till viss del vänder upp och ner på berättelsen och gör den ännu sorgligare än tidigare.

De båda huvudrollerna spelas av Sope Dirisu (stor roll i kommande C More-serien ”Gangs of London”) och Wunni Mosaku (stor roll i HBO-aktuella ”Lovecraft Country”). Båda är oerhört bra i en film som framkallar de rysningar den avsett, men som åskådaren också lämnar med en känsla av stor sorg över hur världen i dag ser ut.

Gunnar Rehlin/TT

Rial (Wunmi Mosaku) och Bol (Sope Dirisu) får bosätta sig i ett slitet hus när de kommer som flyktingar till England. Pressbild.
Rial (Wunmi Mosaku) och Bol (Sope Dirisu) får bosätta sig i ett slitet hus när de kommer som flyktingar till England. Pressbild.
Foto: Aidan Monaghan/Netflix

FAKTA

Fakta: His house

Genre: Skräck

Premiär: 30 oktober 2020 på Netflix.

I rollerna: Sope Dirisu, Wunni Mosaku, Bradley Banton med flera.

Regi: Remi Weekes.

Speltid: 1 timme 33 minuter

Betyg: + + + +

Kultur och nöje

Tv-recension: Hemsökt hus som ger rysningar

Flyktingarna Bol och Rial försöker börja om i England. Men något är inte som det ska i deras slitna bostad. Pressbild.
Foto: Aidan Monaghan/Netflix
Kultur och nöje
Kultur och nöje I en lyckad debutfilm används skräckgenren för att säga något om världens tillstånd. Det blir krypande läskigt och ger mersmak.

Skräckfilmen är en bra genre om man vill ta upp ämnen som rasism – från USA har vi de senaste åren sett bland annat ”Get out” och ”Us”. Nu får de filmerna sällskap av den engelska ”His house”, skriven och regisserad av långfilmsdebuterande Remi Weekes, och det har blivit en debut som verkligen ger mersmak.

Bol och Rial är flyktingar från Sudan. Under båtfärden drunknar deras dotter. I England blir de tilldelade ett mycket slitet radhus i ett slitet område någonstans i landet. Men det är ändå ett hem, det är en plats där de kanske kan försöka komma över alla de traumatiserande upplevelser de varit med om.

Men något är inte som det ska i huset. Mystiska ljud, snabba skymtar av någon eller något som lika fort försvinner. Är det på riktigt eller är det ett utslag av den sorg och den skuld de känner efter dotterns död? När de försöker förklara för de socialarbetare som sköter deras ärende möts de, självfallet, av skepsis. Råttor i väggarna, kanske? När Bol och Rial börjar tala om häxor och en förbannelse övergår skepsisen till huvudskakningar. Paret får inte lämna huset, om de gör det kan de riskera utvisning.

”His house” är en riktigt bra skräckfilm med fötterna placerad stadigt på jorden (så mycket nu en film om det övernaturliga kan stå med fötterna på jorden). Intressant är hur Rial första gången hon möter rasism gör det i form av några svarta ungdomar som hånar henne för hennes dåliga engelska.

Filmen utspelas mestadels inne i huset, och Weekes vet hur man ska pricka in jump scares i lagom mängd och i övrigt bibehålla en alltmer krypande spänning. Mot slutet i denna effektivt berättade film kommer en twist som till viss del vänder upp och ner på berättelsen och gör den ännu sorgligare än tidigare.

De båda huvudrollerna spelas av Sope Dirisu (stor roll i kommande C More-serien ”Gangs of London”) och Wunni Mosaku (stor roll i HBO-aktuella ”Lovecraft Country”). Båda är oerhört bra i en film som framkallar de rysningar den avsett, men som åskådaren också lämnar med en känsla av stor sorg över hur världen i dag ser ut.

Gunnar Rehlin/TT

Rial (Wunmi Mosaku) och Bol (Sope Dirisu) får bosätta sig i ett slitet hus när de kommer som flyktingar till England. Pressbild.
Rial (Wunmi Mosaku) och Bol (Sope Dirisu) får bosätta sig i ett slitet hus när de kommer som flyktingar till England. Pressbild.
Foto: Aidan Monaghan/Netflix

FAKTA

Fakta: His house

Genre: Skräck

Premiär: 30 oktober 2020 på Netflix.

I rollerna: Sope Dirisu, Wunni Mosaku, Bradley Banton med flera.

Regi: Remi Weekes.

Speltid: 1 timme 33 minuter

Betyg: + + + +

Kultur och nöje

Filmrecension: Lätt att orka med Bornebusch

Matilda (Josephine Bornebusch) åker till Madrid på konferens, mitt under pandemin i 'Orca'. Pressbild.
Foto: Ragna Jorming
Kultur och nöje
Kultur och nöje Föräldrar, barn och nära relationer – ja det som är viktigt på riktigt – skildras med fint handlag i Josephine Bornebuschs "coronafilm".
PREMIUM

Allra först är det på sin plats med en stor eloge till hela detta filmteam, som kollektivt lyckats skaka liv i en på förhand så segt klingande premiss: en "coronafilm", inspelad med "isolerade skådespelare".

Men "Orca" sätter fokus på nära relationer och hur ensamma vi alla i grund och botten är – sånt där som egentligen alla bra relationsfilmer handlar om men som förstås blivit en återkommande och tydlig läxa under den rådande situationen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Kommer casino att fortsätta vara lika populärt?

kasionhai.com Under de senaste åren har casinobranschen tagit enorma steg framåt när det kommer till teknologisk utveckling. I och med dessa framsteg har det också kommit att bli alltmer populärt att spela casinospel hos casinon online.

Den största förändringen som har skett under de senaste åren är kryptovalutornas framfart och att de idag är accepterade betalningsmedel hos många onlinecasinon. Idag tror många att 2020 och de kommande åren också kommer att innehålla ett antal stora förändringar för casinobranschen. Fortsätt läsa om de områden som vi ser som viktiga tendenser under de kommande åren.

Kryptovalutorna kommer att öka sin närvaro i casinovärlden

Kryptovalutorna kommer att fortsätta att dominera casinobranschen då fler och fler spelbolag accepterar kryptovalutor för varje år som går. Från insättningar, uttag och spel med Bitcoin och andra digitala valutor, många tycker om och föredrar dessa transaktioner på grund av säkerheten och anonymiteten. Traditionella betalningar kommer fortfarande att vara ett populärt alternativ för de största spelbolagen, men kryptovalutorna byter nu långsamt ut dessa gamla metoder eftersom många helt enkelt föredrar att vara anonyma och att inte kunna spåras med något så känsligt som spel på casino och betting. Därutöver gör den ökade säkerheten med krypto att spelarna känner sig mer bekväma eftersom risken för identitetsstöld och hacking minimeras. Krypto har därmed vuxit till att bli det främsta och föredragna valet för många spelare och det kommer att fortsätta att vara det under de kommande åren. På kasinohai.com Netticasinot kan du läsa mer om vilka som är de bästa onlinecasinon att spela hos.

Tillgång till begränsade spelområden

Eftersom krypto förde anonymiteten till casinovärlden och det praktiskt taget inte är spårbart då människor inte kopplar sin personliga information till den här digitala valutan, har detta gjort det möjligt för många spelare från hela världen att få tillgång till och spela i onlinespel på platser som ursprungligen var begränsade och förbjudna. Det är ganska enkelt att tänka sig att det har skett en ökning av casinospel online i länder där det är förbjudet med landbaserade casinon tack vare kryptovalutornas framfart. Denna växande efterfrågan kommer att fortsätta att öka under de närmaste åren när onlinecasinon växer och marknadsför sig och expanderar till dessa områden.

Spelarnas vanor förändras snabbt

Då varje person har en mobil enhet har både mobilt och socialt spel en enorm inverkan på spelvärlden online. Det har skett en väldigt stor ökning i människors vilja att använda sin telefon för att spela på casinospel och andra liknande spel. Som ett resultat av det har det skett en väldigt stor ökning i spel som är gratis att spela över hela världen. Även om dessa gratisspel inte ger direkta vinster och inkomster och ses som mer som underhållning, kan intäkter fortfarande göras på andra sätt. Ofta betalar casinospelare en liten avgift för att uppgradera sitt favoritspel för att få åtkomst till vissa speciella funktioner. De är också ofta villiga att betala ett minimibelopp när de köper olika typer av virtuella erbjudanden och spelprodukter för att förbättra deras spelupplevelse. Detta visar att människor är villiga att spendera på pengar underhållning, och att till och med något som anses vara gratis inte alltid är helt gratis. Casinonoperatörer arbetar hårt för att utnyttja denna information till sin fördel eftersom dessa spelare är potentiella kunder och de har styrka i antal, vilket betyder att de kan öka sina intäkter rejält om de lyckas ta sig in på denna marknad.

Fler live dealers

Det visar sig att spelare föredrar onlinecasinon som har ett realistiskt live casino. De tycker om att spela med en engagerande ”verklig, levande” dealer, vilket är det främsta skälet till att de startade med denna spelvana, samtidigt som de aldrig behöver lämna sitt hem. Därför använder fler onlinecasinon denna information för att locka fler kunder till sina casinon. Man kan även se en förändring i hur landbaserade casinon jobbar med sina dealers. Till exempel är användningen av dynamiska, livliga dealers i spel som Blackjack och Baccarat populära hos onlinekasinon och många landbaserade casinon anstränger sig för att erbjuda engagerande dealers på casinogolvet. Ända sedan casinobranschen startade har spelarna alltid dragits till charmiga och snabbtänkta dealers. Det är helt enkelt något med denna mänskliga interaktion som gör det frestande för människor att spela mer och stanna längre. Med avancerad teknik ser dealers verkliga och lika engagerande ut online.

Landbaserade casinon på nedgång

Landbaserade casinon känner stressen från sina konkurrenter online och står inför en snabb nedgång med tanke den senaste tidens popularitet för casinosidor online. Det har skett en minskning i intäkterna under det senaste året, särskilt eftersom människor måste anstränga sig för att ta sig till till ett landbaserat casino. Dessa casinon kan ofta ligga långt bort ifrån många spelare. Det finns till exempel bara fyra stycken i hela Sverige. Detta innebär att människor måste spendera mycket pengar för att ta sig till dessa landbaserade casinon. Mängden pengar och tid som slösas bort innan en kund ens kan spela ett casinospel är redan för högt innan han eller hon ens har kommit fram till det faktiska casinot.

Kultur och nöje

Malmö bryter med Arabiska bokmässan

Malmö stad avbryter samarbetet med Arabiska bokmässan som just nu pågår i Malmö. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Malmö stad avbryter samarbetet med Arabiska bokmässan som just nu pågår i Malmö. Orsaken är att besökare på mässans webb har erbjudits att köpa antisemitisk litteratur, enligt Malmö stad.

"Vi ställer in planerade samarrangemang med Arabiska bokmässan och hoppas att andra bidragsgivare såsom Statens Kulturråd gör detsamma. Vi är oerhört besvikna på företrädarna för bokmässan och kräver att de omedelbart tar bort åtkomsten till den här sidan", säger Malmö stads kulturdirektör Pernilla Conde Hellman i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Då har "LasseMaja" premiär

Ellen Sarri Littorin, Anders Jansson och Elis Nyström spelar huvudrollerna i 'LasseMajas detektivbyrå' som får premiär på C More den 4 december. Pressbild.
Foto: Oscar Lovnér/C More/TV4
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den 4 december blir premiärdatum för C Mores familjesatsning "LasseMajas detektivbyrå", skriver TV4 i ett pressmeddelande.

Sedan tidigare är det känt att Elis Nyström, Ellen Sarri Littorin och Anders Jansson spelar huvudrollerna i serien som är baserad på sex stycken "LasseMaja"-böcker som hittills inte har filmatiserats. I sex avsnitt löser de unga detektiverna Lasse och Maja Brandkårsmysteriet, Skolmysteriet, Modemysteriet, Kyrkomysteriet, Sjukhusmysteriet och Kärleksmysteriet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Tv-recension: Mystisk sjö i kort skräckserie

'Cryptid' utspelas i den fiktiva lilla orten Odenfors, där explosiva dödsfall börjar inträffa. Pressbild.
Foto: Kalle Ahti/Viaplay
Kultur och nöje
Kultur och nöje De 20 minuter korta avsnitten av skräckserien "Cryptid" piggar upp. Men den lovande känslan bär inte hela vägen.
PREMIUM

Det är självfallet mycket positivt att det görs en svensk tv-skräckserie. Det är också självfallet mycket positivt att den görs i avsnitt som är runt 20 minuter långa och att man inte, som alltför ofta inom tv-världen, segar ut på berättelsen för att det "måste" vara tio 45-minutersavsnitt.

Det finns ett embryo till någonting bra i ”Cryptid”, ändå lämnar jag den med en känsla av besvikelse. Blev det inte mer?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL