GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Årets Nobelpris i litteratur vill vi ge till ...

Vem som får årets Nobelpris i litteratur är än så länge en väl förborgad hemlighet. Kulturredaktionens medarbetare vet i alla fall vilka författare de skulle ge priset till om de fick bestämma. Kanske får någon sin vilja igenom ...
Nobelpris • Publicerad 6 oktober 2020 • Uppdaterad 24 november 2021
Javier Marías.
Javier Marías.
Foto: LEIF R JANSSON / TT

Javier Marías (Spanien)

Motivering av Thomas Almqvist: Den första roman av Javier Marías som översattes till svenska var I morgon under striden, tänk på mig. Livet är för Javier Marías en enda lång berättelse, och världen är beroende av alla berättare för att hålla livet igång. Livet är en illusion, alla levande människor bär döden inom sig. Alla själar är egentligen en sorgsen ballad om den förbjudna och olyckliga kärleken. Tidens mörka rygg är en fortsättning på den. I Förälskelser balanserar han på den tunna gränsen mellan verklighet och illusion och inte bara hans olika berättare är opålitliga, utan hela hans litterära värld. I storverket Ditt ansikte i morgon, som är en trilogi bestående av romanerna Feber och lans, Dans och dröm och Gift och skugga farväl, är han mörkare än någonsin. Människan är och förblir ensam, trots eller på grund av kärleken. Förutom att han är en suverän berättare är Marías en språkbegåvning av guds nåde.

Chimamanda Ngozi Adichie.
Chimamanda Ngozi Adichie.
Foto: Dominic Lipinski

Chigozie Obioma.
Chigozie Obioma.
Foto: Pontus Lundahl/TT

Chimamanda Ngozi Adichie och Chigozie Obioma (Nigeria)

Motivering av Lennart Bromander: Inget skulle göra mig gladare än om Nobelpriset i litteratur i år delades mellan två nigerianska författare Chimamanda Ngozi Adichie och Chigozie Obioma. Adichie är redan den afrikanska kontinentens mest kända författare och har skapat fascinerande romaner som En halv gul sol och Americanah. Obioma är ännu inte lika känd, men hans debutroman Fiskarmännen väckte berättigad sensation i den litterära världen, och hans andra stora roman Minoritetsorkestern är ännu bättre, rimligen en blivande klassiker. Adiche och Obioma är sprungna ur samma igbo-kultur i östra Nigeria, varifrån också den härom året avlidne store pionjären Chinua Achebe härstammade. Ett delat pris till Adiche och Obioma skulle ge en mäktig påminnelse om var en av världens starkaste litterära regioner ligger idag.

Friederike Mayröcker.
Friederike Mayröcker.

Friederike Mayröcker (Österrike)

Motivering av Helena Lie: Denna 95-åriga levande legend har skrivit och verkat på alla möjliga sätt i över sjuttio år. Hennes gärning bör spridas så vitt och brett som möjligt och det är banne mig dags att ge henne priset. Snart kan det vara för sent.

Donna Tartt.
Donna Tartt.
Foto: Alessandra Tarantino

Donna Tartt (USA)

Motivering av Gunilla Wedding: I en tid när allt bara snurrar snabbare och snabbare vore det underbart att dela ut ett Nobelpris i litteratur till en författare som aldrig tvekar inför det som tar tid. Donna Tartt har kommit ut med tre romaner hittills sedan debuten 1992 med kultförklararde Den hemliga historien. Och även om spänning definitivt är en ingrediens som hela tiden ligger precis under ytan och håller läsaren i ett fast grepp så är så väl debuten som uppföljaren Den lille vännen och den senaste romanen Steglitsan stora, sagolika och omsorgsfullt och vackert skrivna berättelse som får ta den tid de behöver när de obönhörligt borrar sig ner i livsviktiga teman som vänskap, kärlek, besatthet och att försöka leva på sitt eget sätt i vår komplicerade värld. Ett Nobelpris till Tartt vore ett Nobelpris som hyllar läsningen när den är som allra bäst och ett författarskap som aldrig böjer sig för förväntningar.

Margaret Atwood.
Margaret Atwood.
Foto: Arthur Mola

Margaret Atwood (Kanada)

Motivering av Pernilla Ekdahl: Sedan den litterära debuten 1961, med diktsamlingen Double Persephone, har Margaret Atwood gång efter annan visat hur hon behärskar hela spektrat, från samhällskritiska romaner till barnböcker och poesi – ja, till och med serieromaner om en superhjälte finns med på hennes cv. När framtidsdystopin Tjänarinnans berättelse (1985) blev tv-serien A Handmaid’s Tale 2017 nådde hon långt utanför den litterära världen och har säkert lockat ännu fler människor att läsa. Att hon vid sidan av sitt författarskap engagerat sig i bland annat frågor om mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljön och genom sitt engagemang i PEN arbetat för andra författares rätt och möjligheter att göra sin röst hörd, gör hennes insats ännu mer imponerande. Kanadensiska Margaret Atwood är en synnerligen välförtjänt mottagare av Nobelpriset i litteratur 2020.

Jamaica Kincaid.
Jamaica Kincaid.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Jamaica Kincaid (USA)

Motivering av Nora Wurtzel: Att önska priset till en utomeuropeisk kvinna är kanske att ha för höga förhoppningar, men Jamaica Kincaid är helt klart en av samtidens främsta litterära röster med sin ständiga vilja att undersöka relationer både inom familjen och mellan koloni och kolonialmakt. Hennes karaktärer är fantastiskt uppkäftiga och envisa – alltsammans mot en bakgrund av magisk realism och ett mästerligt språk. Eller så lyssnar vi till vad Kincaid själv har sagt och ger Nobelpriset i litteratur till ”alla som vill ha det”.

Gerald Murnane.
Gerald Murnane.

Gerald Murnane (Australien)

Motivering ac Clemens Altgård: Gerald Murnanes prosa är klar och distinkt, med små, fint utmejslade detaljer. Murnane är besatt av kartor och att systematiskt samla upplevelser, men likväl inte någon resenär i vanlig bemärkelse. I stället reser han i det inre, ungefär som vissa av 1800-talets och det tidiga 1900-talets dagdrömmande romanförfattare. I stället för att förlita sig på det konventionella tidsbegreppet så framhåller han platsens betydelse och väljer att se det andra kallar tidsflödet som en kedja av platser. Det australiska slättlandskapets gränslösa utbredning och aboriginernas kultur med begrepp som drömtid och sånglinjer utgör viktiga referenser för detta särpräglade och storartade författarskap.

Kjell Askildsen.
Kjell Askildsen.
Foto: Heiko Junge

Kjell Askildsen (Norge)

Motivering av Matilda Arborelius: Denna novellernas gigant som med små medel skriver fram stämningar som ingen annan. Med sina 91 år har han definitivt åldern för att Nobelprisas, och väl författarskapet. Med ett dussintal verk i bagaget har Askildsen utmärkt sig som en av Norges största författare. Med sin enkla, förtätade stil och förhållandevis korta noveller präglas hans texter av ironi, oro, medmänsklighet, närhet och svek. Just enkelheten – inga bombastiska utsvävningar eller sirliga formuleringar – får berättelserna att stå för sig själva, nakna och ärliga – och med fullständig tillit till läsaren. Varje novell är en känsla, en smak i munnen, en upplevelse och en njutning.

Nobelpriset i litteratur

Årets Nobelpris i litteratur avslöjas på torsdag den 8 oktober 13.00 i Börshuset i Stockholm.

Prissumman är på tio miljoner kronor och priset delas ut på en prisceremoni med efterföljande fest 10 december. I år är dock prisceremoni och fest inställda på grund av coronapandemin.

Nobelkommitéen, som arbetar med att korta ner den så kallade långa listan med nominerade pristagare har inför detta års Nobelpris bestått av: Akademiledamöterna Anders Olsson, Per Wästberg och Jesper Svenbro, Svenska Akademiens ordförande Mats Malm (adjungerad) samt tre externa sakkunniga som är Mikaela Blomqvist, Rebecka Kärde och Henrik Petersen.

Det första Nobelpriset i litteratur delades ut 1901 och gick till den franska författaren Sully Prudhomme.

Nobelpristagare i litteratur de senaste 20 åren:

2019: Olga Tokarczuk (Polen), Peter Handke (Österrike)

2017: Kazuo Ishiguro (Storbritannien)

2016: Bob Dylan (USA)

2015: Svetlana Aleksijevitj (Vitryssland)

2014: Patrick Modiano (Frankrike)

2013: Alice Munro (Kanada)

2012: Mo Yan (Kina)

2011: Tomas Tranströmer (Sverige)

2010: Mario Vargas Llosa (Peru)

2009: Herta Müller (Tyskland)

2008: Jean-Marie Gustave Le Clézio (Frankrike)

2007: Doris Lessing (Storbritannien)

2006: Orhan Pamuk (Turkiet)

2005: Harold Pinter (Storbritannien)

2004: Elfriede Jelinek (Österrike)

2003: J. M. Coetzee (Sydafrika)

2002: Imre Kertész (Ungern)

2001: V.S. Naipaul (Storbritannien)

2000: Gao Xingjian (Frankrike, född i Kina)

Källa: Svenska Akademien

Thomas Almqvist
Lennart Bromander
Helena Lie
Gunilla WeddingSkicka e-post
Pernilla EkdahlSkicka e-post
Clemens Altgård
Matilda ArboreliusSkicka e-post
Nora Wurtzel
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.