Glödhet bostadsmarknad slår rekord

De som har klarat trösklarna in på bostadsmarknaden täljer guld med smörkniv just nu – till synes oberörda av BNP-raset i andra kvartalet, högre arbetslöshet och den stora osäkerheten kring covid-19-pandemin.

Antalet sålda bostadsrätter ökade med 14 procent till ett nytt historiskt rekord på drygt 12 800 i september.

– Det är det högsta antalet bostadsrätter som har sålts under en månad sedan den här typen av mätningar började, säger Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik.

Det tidigare rekordet sattes i oktober i fjol, då antalet låg på 11 700 sålda bostadsrätter.

I Storstockholm ökade antalet sålda bostadsrätter i september med 26 procent till över 5 400 sålda lägenheter. Och tittar man på hela landet under perioden januari–september i år har antalet bostadsrättsaffärer ökat till 89 000, upp från 84 000 under motsvarande period i fjol. Även det är ett historiskt rekord.

Den högfrekventa bostadshandeln är bingo för landets bostadsägare.

– De som gör affärer är ju i hög grad de som redan befinner sig på insidan och har arbetat upp vinster som de kan göra sina nya affärer med, säger Joakim Lusensky, analyschef på branschorganisationen Mäklarsamfundet.

Med prisökningen på 2 procent i september ligger prisökningen i årstakt för villor på 10 procent och för bostadsrätter på 5 procent.

För en villaägare som köpte sitt hus för fem miljoner för ett år sedan innebär det i genomsnitt en värdeökning på en halv miljon på ett år.

– För många representerar det en ganska god årslön, säger Per-Arne Sandegren.

Med undantag för bostadsrätter i centrala Göteborg, vars priser i snitt var oförändrade i september, stiger bostadspriserna i princip överallt – oavsett vilken typ av bostad det gäller.

I vissa kranskommuner till Stockholm, som Tyresö och Nacka, har villapriserna i september stigit med över 19 procent på ett år. Runt Stormalmö pekar det också brant uppåt på kommunnivå. Ett exempel på en annan het kommun är Skellefteå, där villapriserna lyfter med 14,8 procent i årstakt i skuggan av etableringen av Northvolts batterifabrik.

Köpfesten på bostadsmarknaden eldas på av att allt fler jobbar hemifrån i covid-19-pandemin, tror Sandegren. En annan coronafaktor som slår igenom är att suget efter fritidshus ökar kraftigt, vilket han tror hänger ihop med alla reserestriktioner och inreseförbud på många av svenskarnas mest populära turistmål.

Historiskt billiga lån och begränsat utbud, särskilt av villor, driver också på utvecklingen. Ränteläget pressas av Riksbankens reporänta, som väntas ligga kvar på noll i flera år till. Därtill bidrar Riksbankens stödköp av bostadsobligationer.

Finansinspektionens slopade amorteringskrav i coronakrisen är en annan faktor. Och som grädde på moset kommer den rödgröna regeringen och stödpartierna C och L uppgörelse om slopad uppskovsränta vid årsskiftet – en åtgärd som skulle trycka ned räntekostnaderna med tiotusentals kronor per år för de största vinnarna på bostadsmarknaden från och med 2021.

Enligt Per-Arne Sandegren är prisökningar på 10 procent per år inte en uthållig trend, när löneökningar och inflation ligger på enstaka procent.

– I närtid ser vi inga stora skäl för trenden att brytas just nu. Men över tid kommer det naturligtvis vara perioder med lägre prisuppgångar eller stillastående priser, säger han.

Joakim Lusensky på Mäklarsamfundet är inne på samma spår.

– Naturligtvis, ser man över större cykler är det ju så att bostadspriserna går upp för att sedan falla tillbaka och stabiliseras.

Joakim Goksör/TT