Svensk kritik mot förslag om minimilön

– Jag kommer inte att ropa hurra förrän vår lönebildningsmodell är garanterad, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

EU-kommissionären Nicolas Schmit motiverar förslaget med att EU inte kan ha en union delad i lågkostnads- och högkostnadsekonomier.

– Låglönemodellen är inte rätt sätt på lång- och medellång sikt. Vi måste ha en annan balans, förklarar Nicolas Schmit på en särskild pressträff via webben med TT, danska nyhetsbyrån Ritzau och finländska STT.

Förslaget har två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter – det som kallas "den svenska modellen" i Sverige, "den danska" i Danmark och så vidare. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner.

Kommissionen anser att man därmed stärker de nordiska modellerna.

Från Norden har skepsisen ändå varit stark från de politiska partierna, fack och näringsliv.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark säger att det visserligen är unikt att kommissionen ger Sverige och andra kollektivavtalsdominerade länder ett slags undantag. Men hon vågar inte ta gift på vad det i slutändan innebär.

– Vi har ju erfarenhet från tidigare där kommissionen har sagt att förslag inte ska påverka den svenska modellen. Men vi fick Laval-domen. Efter en prövning i EU-domstolen slog domstolen fast att de svenska facken inte kunde vidta stridsåtgärder för alla svenska kollektivavtal, noterar hon.

Nicolas Schmit har under året haft otaliga diskussioner med oroliga svenskar och andra nordbor, som legat på för att förslaget ska ges som en rekommendation och inte ett bindande direktiv.

Han hoppas att de är lugnade nu.

– De tror att ett direktiv skulle bli ett intrång i hur arbetsmarknaden sköts (i Norden). Men så är det inte. Det här direktivet fastslår tydligt att det systemet inte ska ändras, säger Schmit.

LO:s första vice ordförande Therese Guovelin är inte lugnad.

– När röken skingras visar det sig att undantaget inte är tillräckligt, jag är djupt oroad för vår arbetsmarknadsmodell, säger Guovelin till TT.

– Det är i farans riktning, att vi inte som vanligt kan förhandla om kollektivavtalens innehåll och sedan ta det till Arbetsdomstolen om vi är oense. Nu riskerar vi att det blir byråkrater i Bryssel och i sista hand EU-domstolen som får sista ordet.

Från Svenskt Näringsliv hörs samma farhågor.

– Den springande punkten är att nu kommer EU-domstolen, om det här blir verklighet, att bli den yttersta utposten om vad som ska gälla enligt svenska kollektivavtal i de här frågorna, säger John Wahlstedt, arbetsrättschef på SN.

Wahlstedt understryker att det är allvarligt att EU-kommissionen går fram med förslag på ett område, löner, som EU:s grundfördrag säger att kommissionen inte ska lägga sig i.

EU-kommissionären anser att ett direktiv ger starkare skydd för kollektivavtalen vid eventuella prövningar i EU:s domstol, än en lösare rekommendation.

– Om det inte finns en tydlig lagtext så kan domstolen göra tolkningar. Men i det här precisa direktivet slår vi fast klara villkor. Det är något som inte gjorts förut, säger Schmit – och jämför med det brev som företrädaren Padraig Flynn använde på 1990-talet för att försäkra de nordiska länderna om bibehållen arbetsmarknadsmodell.

– Nu ger vi inte ett brev, utan klara bestämmelser i ett direktiv. säger Nicolas Schmit på pressträffen.

EU-kommissionens förslag ska i vanlig ordning behandlas och godkännas av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet innan det kan genomföras.

Lars Larsson/TT

Wiktor Nummelin/TT