Utrikes

Man död i hajattack i Australien

En 55-årig man har avlidit efter att ha attackerats av en haj i Western Australia på söndagen. Arkivbild.
Foto: Rick Rycroft/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En man har avlidit efter att ha attackerats av en haj på Cable beach i Broome i nordvästra Australien

Polis och räddningstjänst larmades strax före klockan 9 på söndagsmorgonen om att den 55-årige mannen blivit angripen. Han togs upp på stranden, men hans liv gick inte att rädda och han dödförklarades på plats, rapporterar ABC News.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Khamenei: "De ska straffas"

Irans president (bilden) samt landets högste ledare anklagar Israel för att ligga bakom mordet på kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter mordet på kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh anklagar Iran öppet ärkefienden Israel.

I fredags dog den framstående forskaren efter ett angrepp mot en bil han färdades i utanför huvudstaden Teheran. Fakhrizadeh har i väst pekats ut som hjärnan bakom de försök att bygga atombomber som Iran har anklagats för.

Mordet utfördes av Israel, med stöd av USA, säger president Hassan Rohani enligt statlig tv i Iran.

"Än en gång har den globala arrogansens händer, med den sionistiska regimen som inlejd usurpator, fläckats av blodet från en av våra söner", säger Rohani i ett skriftligt uttalande, enligt sändningen.

Hittills har Israel avböjt att kommentera mordet. Inte heller relevanta myndigheter i USA har uttalat sig – men den avgående presidenten Donald Trump har retweetat flera Twitterinlägg om händelsen.

"Iran kommer att svara"

Iranska ledare hotar med hämnd för attentatet mot kärnfysikern, som enligt iranska medier avled på sjukhus efter att ha blivit skjuten.

– Var så säkra, Iran kommer att svara på vår forskares martyrskap vid ett lämpligt tillfälle, säger Rohani i ett tv-sänt tal, rapporterar västerländska nyhetsbyråer från Teheran.

Landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, efterlyser skipad rättvisa och säger att kärnfysikerns värv kommer att fortgå. Han uppmanar att:

"Brottet ska följas upp. Gärningsmännen och de ansvariga ska straffas. Martyrens vetenskapliga och tekniska insatser ska fortgå, inom alla områden han var verksam", enligt Khameneis officiella sajt.

Israels ambassader har höjt beredskapen efter hoten, enligt den israeliska nyhetstjänsten N12. Utrikesdepartementet vill inte kommentera den uppgiften.

Risk för konfrontation

Fakhrizadehs död befaras kunna provocera fram en ny konfrontation i Mellersta östern under Donald Trumps sista tid som president i USA. Detta kan i sin tur komplicera den tillträdande presidenten Joe Bidens hopp om att återskapa den bättre relation med Iran som fanns under Barack Obamas presidentskap.

Rohani säger att dådet inte får hindra landets utveckling.

"Mordet på martyr Fakhrizadeh visar våra fienders förtvivlan och djupet i deras hat. Hans martyrskap ska inte bromsa våra prestationer", säger han i det skriftliga uttalandet, enligt statlig tv i Iran.

Jesper Karlsson/TT

Bilden, som publicerats av statliga medier, ska föreställa bilen som Mohsen Fakhrizadeh färdades i när han attackerades.
Bilden, som publicerats av statliga medier, ska föreställa bilen som Mohsen Fakhrizadeh färdades i när han attackerades.
Foto: AFP/TT
Foto från 2019 på Mohsen Fakhrizadeh. Bilden har offentliggjorts av medarbetare till Ali Khamenei.
Foto från 2019 på Mohsen Fakhrizadeh. Bilden har offentliggjorts av medarbetare till Ali Khamenei.
Foto: Ali Khameneis stab/AP/TT

FAKTA

Fakta: Misstänkt kärnvapenprojekt

De senaste årtiondena har Iran varit utsatt för skarpa sanktioner eftersom omvärlden misstänkt att Teheran har försökt att utveckla kärnvapen.

2015 slöt en grupp stormakter ett kärnenergiavtal med Iran. Det gav insyn i landets atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt, i utbyte mot hävda ekonomiska sanktioner. USA:s president Donald Trump lämnade dock avtalet 2018, vilket omigen väckt liv i motsättningarna.

Källa: Landguiden/UI med flera

FAKTA

Fakta: Iran

Den islamiska republiken Iran är i praktiken en religiös diktatur – trots att där finns ett folkvalt parlament och en folkvald president. Regeringschef är president Hassan Rohani medan den högste religiöse auktoriteten, ayatolla Ali Khamenei, är statschef och landets ledare.

Landet har drygt 82 miljoner invånare, de allra flesta är shiamuslimer.

Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en "gudsstat", utropades. 1980–1988 befann sig Iran i krig med grannlandet Irak, och spänningarna har ofta varit stora mellan Teheran-regimen och i första hand USA och Israel.

Landet viktigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av BNP.

Iran har drabbats hårt av det nya coronaviruset. Hittills har drygt 47 000 människor dött av covid-19, enligt officiell statistik, en siffra som dock misstänks vara friserad nedåt. Över 900 000 har bekräftats smittade.

Källa: Landguiden/UI, Johns Hopkins-universitetet

Utrikes

Uppgifter: Kraftiga flygbombningar i Tigray

Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Utrikes Den etiopiska regimen har inlett flygbombningar mot Tigrayregionens huvudstad Mekele, uppger ledaren för Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) och flera andra.
Enligt Billene Seyoum, talesperson för landets premiärminister, kommer styrkorna inte att bomba civila områden.

Bombningarna för att ta över Mekele är kraftiga, säger TPLF-ledaren Debretsion Gebremichael enligt nyhetsbyrån Reuters. Han uppger även att eritreanska soldater utför räder mot flyktingläger i Etiopien för att hämta hem eritreaner som flytt sitt land.

Militären "har börjat slå till med tung beväpning och artilleri i Mekeles centrum", säger den lokala regeringen i ett uttalande som publiceras i flera medier i Tigray. Uppgifterna om bombningar bekräftas av hjälparbetare på plats och diplomater som har direktkontakt med invånare i området.

"Intern fråga

I torsdags meddelade Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed att militären inledde "slutfasen" i offensiven i Tigray efter att ett ultimatum mot TPLF löpt ut.

Under fredagen träffade han sändebud från Afrikanska unionen (AU) och sade då att hans regering kommer att skydda civila i regionen. Han meddelade dock att han ser konflikten som en intern fråga och har avvisat försök till medling.

Talespersonen Billene Seyoum uppger att etiopiers säkerhet i Mekele och Tigrayregionen även i fortsättningen är en prioriterad fråga för den federala regeringen.

Kommunikationen till Tigray är avskuren och tillträdet hårt kontrollerat, vilket gör det svårt att bekräfta parternas uppgifter om striderna.

Tusentals har flytt

Människorättsgruppen Amnesty International har vädjat till de federala styrkorna att inte sätta in artilleri och flygbombningar mot Mekele och har uppmanat båda sidor att skona stadens omkring en halv miljon invånare.

Tusentals människor tros ha dödats under tre veckors strider i Tigray och över 43 000 människor har flytt över gränsen till Sudan. FN bedömer att 1,1 miljoner etiopier kommer att behöva hjälp som en följd av konflikten.

I fredags kväll avfyrades minst en raket från Tigray mot grannen Eritrea i norr, uppgav flera diplomatkällor för nyhetsbyrån AFP.

Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) har anklagat Etiopien för att använda sig av eritreanskt militärt stöd i striderna i regionen, något som Etiopien tillbakavisar.

TPLF har tagit på sig liknande anfall mot Eritrea för två veckor sedan, men har hittills inte kommenterat fredagens attack.

Utrikes

Massakerns offer blev brickor i ett maktspel

En man står vid ett dike i utkanten av Mai-Kadra i norra Etiopien, där döda kroppar ligger i väntan på att begravas.
Foto: Eduardo Soteras/AFP/TT
Utrikes
Utrikes I ett dike vid vägkanten ligger döda kroppar och ruttnar i den gassande solen, märkta av ohyggligt våld.
Offren har slaktats som djur, med knivar, macheter och skjutvapen.
Frågan är av vem.

Bland de nygrävda gravarna ligger sprejburkar med citrondoft som ska dölja stanken av lik.

Drygt två veckor har gått sedan hundratals personer mördades i en massaker som FN beskriver som ett krigsbrott, förutsatt att någon av de stridande parterna ligger bakom. Begravningen av alla offer har dragit ut på tiden, och nyhetsbyrån AFP:s reporter i staden Mai-Kadra i norra Etiopien vittnar om gräsliga scener med tiotals döda människor kastade på hög.

Så vem var det som höll i vapnen? Frågan har blivit en del i ett maktspel.

Brist på information

Sedan inbördeskriget i den upproriska regionen Tigray i norra Etiopien bröt ut i början av november har premiärminister Abiy Ahmeds budskap till omvärlden varit tydligt: Håll er borta. Med tillträdesförbud för utländska observatörer och få journalister och hjälparbetare på plats är det svårt för medier och människorättsorganisationer att skildra vad som händer på marken då regeringsstyrkor avancerar in i Tigray för att kämpa ned soldater från Tigreanska folkets befrielserörelse (TPLF).

Blockerade telefonlinjer och internetuppkopplingar har ytterligare bidragit till bristen på pålitlig information. I vakuumet har vitt skilda berättelser tagit form om vad som egentligen hände i Mai-Kadra natten mellan den 9 och 10 november.

"Definitivt en massaker"

– Det rör sig definitivt om en massaker. Vi har fått rapporter om att folk, främst män, slagits eller knivhuggits ihjäl under loppet av flera timmar, säger Laetitia Bader, ansvarig för Afrikas horn på Human Rights Watch (HRW).

Etiopiens människorättskommission (EHRC), med band till regeringen, har besökt staden, och anklagar i sin rapport en tigreansk ungdomsmilis för att ha utfört massmordet i maskopi med den lokala polisen. Enligt kommissionen dödades så många som 600 personer.

En rad vittnen som Amnesty International har pratat med talar om tigreanska styrkor lojala mot TPLF, som ska ha dödat amharer i staden. Rapporten blev snabbt upplockad av regeringen, som använt massakern som en del i att rättfärdiga offensiven i Tigray.

Annan bild

I flyktinglägren i Sudan är bilden en helt annan. Där vittnar tigreanska flyktingar som flytt Mai-Kadra om hur regeringstrogna styrkor gått till attack.

– Etiopiska soldater och amharamiliser kom till staden och öppnade eld, i luften och mot människor, säger den 29-årige jordbrukaren Marsem Gadi, som nu befinner sig i läget Um Raquba i östra Sudan, till AFP.

– Jag såg civilklädda män attackera folk med knivar och yxor. På gatan låg döda kroppar, fortsätter han.

I Mai-Kadra vittnar amharer i stället om hur deras tigreanska grannar vänt sig mot dem då striderna kom närmare.

– Milismän och poliser attackerade oss med skjutvapen, och civila med macheter. Hela staden är inblandad, säger den 23-årige drängen Misganaw Gebeyo, som ligger i en sjukhussäng med bandagerat huvud.

Halshögg hans vän

Han beskriver för AFP hur han gömde sig i sitt hem, och tvingades bevittna hur mördarna högg huvudet av hans vän med en machete. Till sist hittade de även honom. Trots svåra skärsår överlevde han.

– De ville utrota amharerna, säger han.

På Human Rights Watch är man än så länge försiktig med att slå fast skuldfrågan, men konstaterar att förövarna troligen tillhörde en lokal milis.

– Det måste till en oberoende internationell utredning av vad som hänt. Det här är inte första fallet av våld mellan olika etniska grupper, säger Laetitia Bader.

Kan förvärras

De synbart motstridiga vittnesmålen från amharer och tigreaner kan båda vara sanna, enligt Amnestys utredare Fisseha Tekle. Mycket tyder på att massakern var en i en rad av etniskt motiverade attacker och motattacker, och människorättsgruppen varnar nu för att situationen i konfliktområdet kan förvärras ytterligare.

– Vi har inte hela bilden klar för oss, säger han, och tillägger att händelserna i Mai-Kadra mycket väl kan utgöra ett krigsbrott.

Pontus Ahlkvist/TT

Tigreaner i Pretoria i Sydafrika protesterar mot kriget i Tigray.
Tigreaner i Pretoria i Sydafrika protesterar mot kriget i Tigray.
Foto: Themba Hadebe/AP/TT

FAKTA

Fakta: Tigray

Regionen Tigray ligger i Etiopiens norra delar och befolkningen utgör omkring 6 procent av landets 109 miljoner invånare. Regionen utgjorde tillsammans med regionen Afar och delar av Eritrea kärnlandet i det äldsta Etiopien.

Huvudstad är Mekele.

Stommen i den gerilla som störtade diktatorn Mengistu Haile Mariams regim 1991 utgjordes av tigreaner vilka sedan kom att dominera den etiopiska politiken. Men deras inflytande har minskat under premiärminister Abiy Ahmeds styre och i slutet av förra året lämnade partiet TPLF, som domineras av tigreaner, den styrande koalitionen.

Sedan Abiy Ahmed kom till makten 2018 har en rad tigreanska befattningshavare blivit avsatta, sparkade eller åsidosatta – något som enligt den federala regeringen skett som ett resultat av insatser mot korruption. Tigreaner har å sin sida sett regeringens åtgärder som ett sätt att minska deras inflytande.

Utrikes

Pandemins dödligaste vecka hittills i Europa

Fler än 36 000 européer har dött med covid-19 den senaste veckan.
Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Utrikes
Utrikes Drygt 36 000 människor har dött med covid-19 i Europa den senaste veckan – kontinentens dödligaste sjudagarsperiod sedan pandemins utbrott, enligt nyhetsbyrån AFP:s sammanställning.
PREMIUM

Totalt har fler än 400 000 människor dött med covid-19 i Europa. Världsdelen, som är den värst drabbade efter Latinamerika–Karibien, har över 17 miljoner bekräftade fall.

Latinamerika och Karibien har hittills cirka 700 dödsfall per miljon invånare i sjukdomen, medan motsvarande siffra i Europa är 500.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tiotals saknas efter gruvolyckan i Zimbabwe

En gruvarbetare i Kwekwe i Zimbabwe efter en annan gruvolycka som inträffade där i februari. Arkivbild.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT
Utrikes
Utrikes Runt 30 människor saknas fortfarande efter den svåra olyckan i en guldgruva i Zimbabwe i onsdags. Sex har räddats.
PREMIUM

Den olagliga gruvverksamheten i Zimbabwe är riskabel och följer sällan säkerhetsreglerna. I samband med att många invånare har hamnat i svåra situationer under landets ekonomiska kris, som förvärrats ytterligare av coronapandemin, har fler vänt sig till den riskfyllda branschen.

Gruvolyckor orsakas inte sällan av explosioner och översvämningar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Utrikes

Arga bönder försöker sätta Delhi i blockad

Fordon av många slag står på en av de viktigaste vägarna mot Delhi. Bild från fredagen.
Foto: Altaf Qadri/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nya sammandrabbningar befaras i Indien, där tusentals bönder protesterar mot en avreglering av jordbruket genom att blockera viktiga vägar till huvudstadsområdet Delhi.
PREMIUM

Hundratals poliser och personal ur säkerhetsstyrkorna har skickats till gränsen mot delstaten Haryana, där bönderna har samlats. De befarar att avregleringen av jordbruket kan göra att de inte längre får garanterade minimipriser för sina produkter.

Under fredagen använde polisen tårgas och vattenkanoner för att skingra demonstranterna. Nu har båda sidor satt upp barrikader för att förhindra att samma sak händer igen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kontolös Carrie Lam: "högar med pengar hemma"

Hongkongs högste ledare Carrie Lam har 'högar med pengar hemma', säger hon i en intervju. Arkivbild.
Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s sanktioner mot Hongkongs högste ledare Carrie Lam påverkar hennes privatekonomi i hög grad. Hennes väl tilltagna lön betalas numera ut i kontanter.

På grund av sanktionerna som infördes i somras har hon nu "högar med pengar hemma", säger hon i en intervju med tv-kanalen HKIBC.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ovanliga protester mot myndigheterna i Kuba

Protester utanför Kubas kulturdepartement.
Foto: YAMIL LAGE/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Omkring 150 personer protesterade vid Kubas kulturdepartement under fredagen till stöd för en grupp konstnärer, en ovanligt stor protest för det kommunistiska landet.
PREMIUM

Demonstranterna krävde dialog kring begränsningarna för yttrandefriheten i landet efter ett tillslag mot det regimkritiska konstnärskollektivet Movimiento San Isidro (MSI) tidigare i veckan.

Nederländernas och Tjeckiens regeringar, liksom Amnesty och andra rättighetsgrupper uttryckte på fredagen oro för de mänskliga rättigheterna i Kuba.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL