Annons

"Återfödelse" – ja till ny grundlag i Chile

En förkrossande majoritet i Chile har röstat för att riva upp den grundlag som skrevs under Augusto Pinochets diktatur. Chilenarna beslutar även att hålla etablerade politiker borta från processen att skriva en ny författning.
Publicerad 26 oktober 2020 • Uppdaterad 25 november 2021
Chilenare firar på gatorna i Santiago.
Chilenare firar på gatorna i Santiago.Foto: Luis Hidalgo/AP/TT

Tiotusentals strömmade ut på gatorna i huvudstaden Santiago för att fira resultatet i den historiska folkomröstningen. Med nästan alla röster räknade står det klart att över 78 procent röstat för att ta fram en ny grundlag.

På det centrala torget Plaza Italia – en samlingspunkt för fjolårets massiva protester där ett av huvudkraven var just att göra upp med arvet efter Pinochet – ekade sång och fyrverkerier.

Annons

Samtidigt lyste budskapet "Återfödelse" i kvällsmörkret, projicerat på huvudstadens högsta skyskrapa.

– Jag vill att ni minns den här dagen, detta är historiskt. Jag var bara fem år när det blev nej till Pinochet (i folkomröstningen 1988) och jag minns det fortfarande tydligt, säger Katy Hernández, som håller sina två små döttrar i händerna, till nyhetsbyrån Efe.

– Jag är här för mina föräldrars skull, för min son och för att saker och ting ska förändras, säger 32-åriga Paulina Poblete med tårar i ögonen.

Valdeltagandet, på strax över 50 procent, var det högsta i ett val i Chile på många år.

Folkliga representanter

Befolkningen hade även att välja på vilka som ska få sitta med i det råd som ska ta fram den nya konstitutionen: antingen en blandning av parlamentsledamöter och vanliga medborgare, eller uteslutande den andra kategorin. Över 79 procent röstade för det senare alternativet.

De 155 folkliga representanterna, hälften kvinnor och hälften män, kommer att utses i val i april nästa år. De har därefter ett år på sig att utarbeta den nya texten.

– Denna folkomröstning är inte slutet, det är början på en väg som vi måste gå tillsammans för att komma överens om en ny konstitution för Chile, säger president Sebastian Piñera, som varit hårt pressad av proteströrelsen.

De fyra högerpartierna i hans regeringskoalition har varit splittrade i frågan om en ny konstitution, medan vänsteroppositionen tagit tydlig ställning för en förändring.

Smäll för eliten

Resultatet kommer som en smäll för Chiles politiska elit, enligt Marcelo Mella som är statsvetare vid universitetet i Santiago.

– Ett så starkt resultat för en ny konstitution bör läsas som att man tar avstånd från de politiska partierna, vilka i stor utsträckning har tagit hand om Pinochets grundlag och om det styre som vi ärvde av honom, säger Mella till AFP.

Annons

Oron, som ledde fram till omröstningen, tog fart när studenter för ett år sedan protesterade mot en prishöjning i huvudstadens tunnelbana. Det blev den tändande gnistan till landsomfattande protester mot ojämlikhet och sociala orättvisa.

Röstandet på söndagen ska i stort ha gått lugnt till men polis använde tårgas mot ett femtiotal demonstranter i centrala Santiago.

Ekonomisk ojämlikhet

Den befintliga grundlagen trädde i kraft 1980, under den tidigare militärjuntans och diktatorn Augusto Pinochets översyn, och har befäst ett kapitalistiskt system där skola och välfärd är i privat ägo.

Chile har den största ekonomiska ojämlikheten inom OECD och en procent av landets befolkning beräknas äga mer än en tredjedel av dess tillgångar.

Kritiker menar att den gamla grundlagen är hinder för sociala reformer och att en ny är nödvändig för att ge en mer rättvis tillgång till sjukvård, utbildning och pensionssystemet.

– Jag hoppas att vi i och med detta återerövrar vår värdighet och att vi får tillgång till de rättigheter och den välfärd som bör vara universell, säger 37-åriga Francisca Palacios till Efe.

Mattias Mächs/TT

Emma Gyllestad/TT

Polis använde tårgas mot demonstranter vid folkomröstningen i Chile.
Polis använde tårgas mot demonstranter vid folkomröstningen i Chile.Foto: Luis Hidalgo/AP/TT
Bakgrund: Största krisen som demokrati

Bakgrund: Största krisen som demokrati

Det senaste årets protester startade den 18 oktober förra året, när studenter plankade i Santiagos tunnelbana i en protestaktion mot höjda biljettpriser. Inom loppet av en vecka hade det utvecklats till en större demonstration mot sociala orättvisor och ekonomisk ojämlikhet, som kokade över i våldsamma drabbningar med poliser.

Bara några dagar innan protesterna bröt ut hade landets konservative president Sebastian Piñera lyft fram sitt Chile som en stabil oas i ett i övrigt svajigt Sydamerika.

Efter bara en vecka samlades 1,2 miljoner människor för en demonstration i huvudstaden. Presidenten införde först undantagstillstånd och soldater fick ta plats på Santiagos gator för första gången sedan diktaturens dagar. Sedan bad han i stället om ursäkt och utlovade stora välfärdssatsningar och höjd minimilön, men protesterna fortsatte att eskalera.

Kongressen enades om att hålla en folkomröstning om grundlagen. Den skulle ursprungligen ha hållits i april, men försenades med anledning av pandemin.

Den internationella klimatkonferensen COP25 skulle ha hållits i Chile, men ställdes in med anledning av oroligheterna. Sebastian Piñera har vid fem tillfällen stuvat om i sin regering och därtill reformerat polisväsendet.

De stora missnöjesyttringarna mojnade av när pandemin nådde Chile och stora restriktioner infördes, men återupptogs igen i augusti.

Omkring 30 människor har mist livet i samband med protester det senaste året. Den nationella, paramilitära polisstyrkan Carabineros har vid återkommande tillfällen anklagats för att ha tagit till övervåld.

Källa: AFP

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons