Debatt

Öka ekomaten

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

En ökad andel ekologiskt odlade livsmedel är nödvändigt för att möta de enorma klimat- och miljöutmaningar vi står inför. Kommunpolitiker i Skåne har stora möjligheter att bidra genom att ställa krav på ekologisk mat i förskolor, skolor och äldreomsorg.

Kommuner som prioriterar ekologisk mat har medborgarna med sig. Två av tre svenskar vill att kommunerna ska ställa krav på ekologiska livsmedel i de egna verksamheterna, enligt en Sifoundersökning som KRAV beställt. Bland anställda i offentlig sektor är andelen hela åtta av tio.

När svenska bönder producerar ekologiska livsmedel väljer de bort kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. I stället används naturlig gödsel och odlingsmetoder som minskar utsläppen av växthusgaser. Det ger en bördigare jord och ökad biologisk mångfald.

Regeringen har satt upp målet att 60 procent av all mat som serveras i offentlig sektor ska vara ekologisk senast 2030. Men förra året vara bara 39 procent av den offentligt upphandlade maten ekologisk.

I Skåne är andelen 43 procent, så det är långt kvar till regeringens mål. Variationen i landet är stor, och de kommuner som ligger längst fram visar att målet är fullt uppnåeligt. Lund, Malmö och Örebro ligger alla redan över 65 procent. Samtidigt ligger några kommuner fortfarande under 10 procent, enligt en kartläggning av Ekomatcentrum.

Kommuner som har en tydlig strategi för inköp av ekologisk mat tenderar att köpa mer svenska råvaror. Det innebär minskade transporter och lägre utsläpp, samtidigt som det gynnar svensk livsmedelsproduktion.

Måltiderna i skolorna kan fylla en viktig funktion för att öka intresset för hållbara livsmedel och för att äta hälsosamt. Ökad kunskap om sambandet mellan mat, hälsa, klimat och miljö kan ge mer kvalitetsmedvetna konsumenter, bättre matvanor och bidra till ett långsiktigt hållbart svenskt jordbruk.

I Sverige serveras varje dag cirka 3 miljoner måltider i vård, skola och äldreomsorg. Det är viktigt att den maten är både hälsosam och producerad utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.

Livsmedelsproduktionen spelar en avgörande roll för att lösa de globala utmaningar som klimatkrisen, minskad artrikedom och spridning av miljögifter utgör. Svenska folket förväntar sig att politikerna tar sitt ansvar. Det är dags för alla kommuner i Skåne att ställa högre krav på ekologisk mat i förskolor, skolor och äldreomsorgen – för barnens, de äldres och miljöns skull.

Anita Falkenek,

vd på KRAV

Debatt

Moderaterna och grön teknik

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Om Sverige ska klara klimatmålen måste vi öka takten i klimatarbetet. Därför genomför vi rekordstora satsningar på elektrifiering, tillgång till ren el och inhemska gröna bränslen för att ställa om transporterna och industrin.

I sex år har vi bara sett måttliga utsläppsminskningar. Mycket beror på att omställningen av industri och transporter inte går tillräckligt fort. Samtidigt är svenska företag ledande och satsar stora summor på att utveckla teknik som helt ska få bort utsläppen. Faktum är att vi just nu ser miljarder i gröna investeringar och stora forskningsprojekt. Klimatpolitiken måste fokusera mer på teknikutveckling för att vi ska lyckas med omställningen.

Vi prioriterar därför de två största utsläppssektorerna i Sverige – transporterna och industrin. I vår budget föreslår vi de största satsningarna i moderna tid på reformer för en effektiv omställning inom dessa båda sektorer.

Industrin står idag för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Därför vill Moderaterna skapa långsiktiga förutsättningar för industrins omställning. Vi mer än fördubblar regeringen satsning på ”Industriklivet” för företag som utvecklar nya tekniker för att minska utsläppen. Vi storsatsar på infångning och lagring genom CCS och bio-CCS för att åstadkomma stora utsläppsminskningar, eller till och med negativa utsläpp.

Transporter är nödvändiga för både människor och företag, men de måste bli renare. Vi vill se ett nätverk av laddstationer över hela Sverigeför person- och lastbilar. För personbilar handlar det främst om att täcka de vita fläckar där det idag saknas laddpunkter. För tunga transporter vill vi driva på för regionala nätverk och sammanhängde stråk av laddinfrastruktur mellan de större städerna. Även elvägar för lastbilar kan var ett alternativ.

Sverige behöver mer el för att klara omställningen av transporter och industri. Elanvändningen väntas öka med upp till 60 procent på 25 år. Om omställningen ska göra klimatnytta måste elen vara ren. Moderaterna anser därför att Sverige behöver ett mål om 100 fossilfri elproduktion, då kan vi värna och bygga ut kärnkraften samtidigt som vi även satsar på vattenkraft och vindkraft.

Om vi ska klara omställningen måste bilar och lastbilar köra på allt renare drivmedel. Vi vill därför få igång storskalig inhemsk produktion av biobränslen och vätgas samt forskning och utveckling av flyget. För att stötta utvecklingen satsar vi på ett stort grönt bränslestöd.

Sverige kan öka tempot och bli ett ännu bättre föredöme. Tekniken finns och kan användas i stor skala om politiken och näringslivet samarbetar. Men då måste man förstå det internationella värdet av ny teknik som skapas här. Så når vi vårt eget klimatmål och gör störst nytta för hela världens klimat.

Lars Hjälmered (M)

Näringspolitisk talesperson

Maria Stockhaus (M)

Trafikpolitisk talesperson

Jessica Rosencrantz (M)

Klimat- och miljöpolitisk talesperson

Debatt

Planera för klimatanpassning

org-5128558b-db39-4ab5-b16b-cca93463876b.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

2019 finansierades klimatanpassning genom statsbudgeten för 173 miljoner kronor, för i år är 124 miljoner kronor budgeterade och för åren 2021 och 2022 vardera 78 miljoner kronor – anslaget mer än halveras samtidigt som behovet snabbt ökar. Det är en kraftfull signal till kommuner och företag att de i allt väsentligt måste hantera klimatanpassningen själva.

Runt om i världen ser vi förfärande effekter av ett förändrat klimat, med våldsamma bränder, intensiva tropiska stormar och häftiga skyfall. Det sker också på nära håll; i augusti var dricksvattnet i kranen fysiskt slut i Köpenhamn i flera dagar, och i Sverige har vi fortfarande 2018 års rekordtorka, bränder, nödslakt och missväxt i färskt minne. Eftersom vi hittills inte förmått minska utsläppen i tillräckligt snabb takt, behövs ett massivt arbete att anpassa oss för ett förändrat klimat – och det är bråttom.

Många av Sveriges kommuner har en stor yta men få invånare och begränsad budget. Att klimatanpassa hela kommunen är därmed en stor utmaning, särskilt som statsanslaget för klimatanpassning alltså mer än halveras på ett par år. Att så stor del av ansvaret läggs på kommunerna kan nog ses som en smula orättvist – det är ju stater som med otillräckliga klimatmål och svaga ekonomiska incitament för utsläppsminskningar har skapat behovet av klimatanpassning.

Att så mycket av ansvaret hamnar på kommunerna får också ses som något av en kursändring; i hela landet har staten genom länsstyrelserna tidigare tagit fram regionala handlingsplaner för klimatanpassning, exempelvis löper Västra Götalands plan ut nu till årsskiftet medan Skånes gäller till och med år 2024.

En för kommunerna trots allt positiv konsekvens av att behovet av klimatanpassning blivit alltmer uppenbart är ett ökat engagemang i frågan från näringslivet. Här finns ett behov av anpassning av råvarutillförsel, leveranskedjor, lokalisering av fabriker, kontor och lager och mycket annat. I detta har lokala näringar och kommunen gemensamma intressen och bör kunna agera mer samfällt än man gjort hittills.

Ett måttligt och i ekonomiska termer minskande engagemang från statligt håll för klimatanpassning, betyder också att andra aktörer får steppa upp. Vi som arbetar med en lång rad kommuner och företag bör mer systematiskt bidra till kunskapsspridning och innovativa samarbeten. Det gör vi bland annat med vår senaste Urban Insight-rapport, som sammanställer konkreta exempel från städer i Europa på hur klimatanpassning utformas kostnadseffektivt och attraktivt, med konkreta råd för den som står i begrepp att ta fram en klimatanpassningsplan för sin kommun eller sitt företag.

Att anpassa oss till ett förändrat klimat är förstås i grunden ett misslyckande. Men görs det på rätt sätt kan det bidra till mer attraktiva städer, bättre boende, ett tryggat jord- och skogsbruk och en stärkt konkurrenskraft för näringslivet. Här kan vi alla bidra!

Mattias Goldmann

hållbarhetschef Sweco

Debatt

Kompetensföretagen måste vara med

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Region Skåne har tagit beslut om att delta i en nationell upphandling av vårdbemanningstjänster för att minska kostnaderna för inhyrd personal. Kompetensföretagens budskap till Region Skåne är att våra medlemsföretag måste vara med i utformandet av upphandlingsunderlaget. Först då blir det ett optimalt resultat för medborgarna, patienter som skattebetalare. Regionerna går i rätt riktning när de börjar fokusera mer på kvalitet och utförd vård än bara kronor och ören när det kommer till inhyrning.

Faktum är att inhyrd personal behövs, och inte bara under det svåra läge vården befinner sig i nu. I en artikel i Dagens Medicin säger Region Skånes HR-direktör Karin Melander att behovet alltid kommer att finnas vid arbetstoppar eller när nya verksamheter ska öppna.

Melander har helt rätt: varje dag är tusentals frånvarande från sina jobb i regionerna, av fullt naturliga orsaker som byte av yrke eller arbetsplats, sjukskrivning, föräldraledighet, studier, semester och så vidare. Bristen på medarbetare inom vården ger stora uttag av övertid, vilket skapar arbetsmiljöproblem som leder till mer sjukfrånvaro. Därmed uppstår kvalitetsproblem i vården som långa vårdköer och problem med att överhuvudtaget kunna få träffa en läkare.

Nu ska regionerna troligtvis samverka för gemensam upphandling. Melander nämner fokus på kvalitet, patientsäkerhet och kontinuitet i kontakt med vården. Det välkomnar vi. Om regionerna tar med oss leverantörer i det arbetet kan vi tillsammans uppnå en mer patientsäker vård utan stegrande kostnader.

Kompetensföretagens medlemsföretag har i många år arbetat för att leverera mot behoven hos såväl regioner som patienter, med ständigt förbättrad kvalitet, kostnadseffektivitet och leveranssäkerhet. Samarbetet med regionerna har stärkts de senaste åren, vilket bekräftas i Konkurrensverkets rapport Regioners upphandlingar av vårdpersonal.

Om regionerna inte budgeterar för inhyrning uppstår också problem. Då hamnar de i direktupphandlingar där de har svårare att påverka både kvalitet på, och kostnad för inhyrningarna. Dessutom har det fokus på pris som regionerna har idag i upphandlingar öppnat marknaden för leverantörer som inte lever upp till Kompetensföretagens höga krav, med företag som är auktoriserade enligt våra villkor. Auktorisationen innefattar bland annat kollektivavtal med försäkringar och andra förmåner, helt enligt den svenska modellen.

Vi välkomnar Region Skånes och SKR:s önskan att driva ned kostnaderna för inhyrning, och vill bidra till det genom att stötta i utformandet av välfungerande ramavtal för upphandling av inhyrd vårdpersonal. Våra medlemsföretag är viktiga för kompetensförsörjningen, och ser till att vård kan ges där den annars riskerar att utebli.

Vår förhoppning är därför att vi bjuds in till samarbete för en bättre, säkrare och mer kostnadseffektiv vård.

Eva Domanders

Ordförande Kompetensföretagen

Patrik Eidfelt

Förbundsdirektör Kompetensföretagen

Debatt

SD:s krisstöd inte trovärdigt

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det talas allt mindre idag om den kultur- och demokratigärning Januaripartierna antog efter regeringskrisen hösten 2018. I och med höstens budget växlar vi upp det kulturpolitiska samarbetet med historisk budget om ytterligare 3,4 miljarder till kulturen.

S, MP, L och C är överens om att kulturen behöver särskilda insatser eftersom man fortfarande drabbas hårt av pandemins konsekvenser. Nyligen meddelade regeringen att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kommer att begränsas till lägsta juridiskt möjliga nivå om maximalt 8 personer. Smittspridningen har tagit sådan fart att många åtgärder kommer bli nödvändiga om inte allmänheten tar till sig de råd och rekommendationer som ges.

Detta innebär samtidigt ett hårt slag mot kulturen och idrotten. Många kulturarbetare har förlorat sin försörjning, idrotten tappar sponsring och egenföretagare inom kulturnäringen har sett sina intäkter försvinna. För socialdemokrater är det viktigt att tillgången till kultur, mötesplatser, idrott och folkbildning finns i hela landet samt att den kulturella ojämlikheten trycks tillbaka. Tidiga insatser ska nå barn och unga med fokus på språk, läsning, musik och estetik. Alla ska ha rätt till kulturella upplevelser och bildning.

Även om SD förhärligar bilden av satsningar på kulturområdet, är den bistra sanningen att de skär ner och avser att stöpa om kulturen mest av allt. Mitt i coronapandemin, då Sveriges scenkonst drabbats historiskt illa, vill SD dra bort 16 miljoner från scenkonsten och ytterligare 16 miljoner från teatern, dansen och musiken. Inom litteraturen och tidskrifterna drar man bort 30 miljoner. Bild och formområdet får en minskning om 6 miljoner samtidigt som ersättningarna till de drabbade konstnärerna minskar med hela 133 miljoner kr. De centrala museernas verksamhet skärs ner med 94 miljoner och filmstödet med 100 miljoner.

Vi har prioriterat trygghet för idrotten, kultur- och konstskapare och satsat på att växla upp arbetet med den regionala kulturen. Vi inför ett nytt krisstöd om 1,5 miljard till kulturlivet och 1 miljard till idrotten. En extra stimulansmiljard ska till kulturlivet år 2021. Vi förstärker regional kultur genom samverkansmodellen, fördubblar stödet till den kommunala musikskolan, avsätter över 80 miljoner till kulturskapares villkor och 150 miljoner till folkbiblioteken.

Med fortsatta restriktioner kommer vi att växla upp arbetet med förlängda stöd och fortsatta krispaket. Det finns all anledning att vara glad över att det inte är SD som leder Sveriges kulturpolitik.

Lawen Redar,

Kulturpolitisk talesperson (S), Stockholm

Anna Wallentheim,

Idrottspolitisk talesperson (S), Skåne

Lars Mejern Larsson,

ledamot (S) Kulturutskottet, Värmland

Azadeh Rojhan Gustavsson,

ledamot (S) Kulturutskottet, Stockholms Län

Hans Hoff,

ledamot (S) Kulturutskottet, Halland

Åsa Karlsson,

ledamot (S) Kulturutskottet, Västerbotten

Debatt

Markanvändning och människor

Kvinnor äger nästan en tredjedel av alla företag på landsbygden, skriver Peter Hillve, ny krönikör på tidningens ledarsida.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debatt
Krönika I diskussionen om landsbygdens utveckling pratar vi ofta om produktion (timmer, spannmål etc). Mer sällan frågar vi oss vad som krävs för att skapa drivkraft på landsbygden, också en regnig novemberdag i Hörja. Det resonemanget börjar knappast med ett skogskonto.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I ett forskningsprojekt som drivits under fyra år av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), konstaterar forskarna att det är kvinnor som äger nästan en tredjedel av alla företag på landsbygden. Kvinnligt företagande spänner i statistiken över 572 branscher. Utöver skog och lantbruk syns restaurang, hårvård, redovisning och en stor mängd ”övriga konsumenttjänster”. I verkligheten betyder det caféer, frisörsalonger, lanthandlar. De flesta kvinnliga företagare har små företag utan anställda, men du hittar också större företag, med flera anställda, och de jobbar med allt från getost till produktion av nipplar&rörböjar för de större marknaderna. Studien konstaterar att det huvudsakligen är kvinnors företag som står för serviceutbudet på landsbygden. I detta ryms också ett aktivt, socialt ansvar. Mina tankar går till lanthandelns Lisbet, som kämpade på med handlandet tills hon slutligen tog ned skylten, antingen av åldersskäl eller krass realism – för mig okänt vilket. Vad är det då som får dessa kvinnor att leva och verka härute? Vilka incitament nämner de själva?

Kanske är det inte så svårt att klura ut vilka faktorer som är viktiga för våra kvinnliga företagare. Studien visar att de företagar på landet därför att de har en bild av vad som är ett bra liv, de är knutna till platsen och det finns en idé som behöver förverkligas. Viktigast av allt är dock något annat och det har med det fördomsfullt kvinnliga att göra. För att dessa hjältar skall fortsätta hålla landsbygden levande, krävs en fungerande infrastruktur. Det betyder att sådant som huvudsakligen ligger inom stat, region och kommuns fögderi; bredband, postutdelning, sjukvård, skolor etc, måste funka. Alltså det som huvudsakligen har med närhet och trygghet att göra. Detta har också Nordiska ministerrådet kommit fram till i en helt annan rapport, så det borde stämma. Studien konkluderar att det kan finnas en tydlig ”poäng med en offentlig finansiering av sådant som inte är uppenbart lönsamt”. Läs en gång till.

I programmet Klotet i P1 (21 okt) intervjuades en skogsprofessor som funderade över hur vi skall klara av både naturvården och landets snabbt växande behov av bioenergi. Vi måste få till en ”smartare markanvändning” och vi behöver åstadkomma detta utan att göra våld på naturvärdena. För detta behövs, menade professorn, en nationell diskussion om hur vi skall hantera resurserna. Stor och viktig fråga. I ljuset av det ovanstående, kan man dock fundera över om vi inte också borde föra en nationell diskussion om livsförutsättningarna för dem som skall göra jobbet. Det är lätt att stirra sig blind på de stora (produktions-)frågorna, men det är fortfarande människorna som står för utförandet. Och de lever inte biomassa.

Peter Hillve

peter@hillve.se

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Casino spel online nu jämfört med innan den nya spellagen - så har casinospelen förändrats

Casinopro.se I samband med utbrottet av den pandemi som just nu härjar, beslutades att göra vissa tillfälliga ändringar i den svenska spellagen. Dessa skulle i första hand gälla 2020 ut - men har nu förlängts till att gälla ytterligare ett halvår till.

Ändringarna har medfört ytterligare restriktioner i en redan sträng spellag, och rösterna kring ändringen har varit många. I denna artikel ska vi gå närmare in på skillnaderna i spellagen som den var innan ändringarna - och hur den ser ut nu.

Så såg spelen ut då

Innan ändringarna av den svenska spellagen stod det vart och ett spelbolag fritt att utforma sina bonusar i vilken storlek de ville. Varje spelbolag fick endast dela ut en enda bonus per spelare och licens - något som fortfarande gäller.

Denna fick dock vara hur stor som helst, och det var upp till spelbolaget att välja den maximala gränsen för denna.

Det innebar att många spelbolag konkurrerade med varandra genom att erbjuda så höga bonusar som möjligt - och många av dessa kunde vara på flera tusentals kronor.

Dessa bonusar kom i stort sett alltid tillsammans med omsättningskrav, och även om dessa varierade något låg kravet ofta runt 30-35 gånger. Detta kunde man med fördel försöka omsätta på någon av de lågvolatila slots som var väldigt populära tidigare.

Så ser spelen ut nu

I och med den nya - tillfälliga - spellagen, har vissa ändringar skett. Några av dessa är större än andra - och den allra mest utmärkande skillnaden är att en maxgräns om 100 kr införts på välkomstbonusar.

Inget spelbolag får alltså dela ut en bonus värd mer än 100 kronor - något som faktiskt medfört vissa positiva effekter för spelarna.

En positiv egenskap med de nya bonusarna är att många av dessa kommer utan krav på omsättning. Det innebär att de vinster du får när du spelar för din bonus får du behålla direkt.

Detta gör att spelare inte blir låsta till ett och samma casino på samma sätt - samtidigt som fler spelare tjänar bättre på dessa bonusar eftersom de inte riskerar att spela upp bonusen på grund av omsättningskrav innan de kan plocka ut den.

Eftersom trenden just nu verkar vara att släppa högvolatila slots är därmed det slopade omsättningskravet goda nyheter för de spelare som gillar att spela nya spel.

Mer om detta kan du läsa på sidan casinopro.se.

De största skillnaderna

De största skillnaderna i spellagen ligger framförallt i bonusarna, samt i de insättningsgränser som införts. Det är som spelare - åtminstone bonusmässigt - mer fördelaktigt att spela casino spel online nu jämfört med innan den nya spellagen. Så här har casinospelen förändrats:

Bonusarna som tidigare inte hade något tak, har nu fått ett maxtak om 100 kr per spelare och bonus

Insättningsgränserna som tidigare inte hade något tak, har nu fått ett maxtak om 5 000 kr per spelare

När det gäller skillnader på nysläppta spel är det kanske främst volatiliteten som skiljer, då den just nu främst är hög på de slots som släpps idag.

5 nya speltrender

Nya speltrender dyker upp hela tiden. Detta är för att vi spelare inte ska tröttna på spelandet - och naturligtvis uppskattar vi lite omväxling mellan varven.

Köp bonus feature - många casino spel har börjat med att erbjuda spelaren möjlighet att köpa sin väg direkt in i bonusspelet. Denna trend passar väldigt bra nu som många spelutvecklare verkar satsa främst på högvolatila spel - något som inte tilltalar alla spelare på grund av den ibland mycket långa väntetiden på vinster. Att köpa sin väg in i bonusspelet är förenat med en kostnad, vilket du inte är garanterad att ta igen i bonusspelet, även om chansen är stor. Hur stor summan för inköpet är varierar på spel och på hur mycket du satsar i varje spinn. Kostnaden brukar nämligen tas ut i ett visst antal gånger din insats - ofta runt 100 x insatsen.

Blitz spel - när du spelar med Blitz spel, eller i Blitz mode, spelar du samma slots som vanligt - men helt 6 gånger snabbare än normalt. Det är inte alla casinon som tillhandahåller detta spelsätt idag, utan det finns bara hos några få aktörer. Blitz mode är för dig som inte har tålamod att vänta när du spelar. Här ser du inte hjulen som snurrar som när du spelar på vanligt vis - istället ser du storleken på dina vinster som är samlade mitt på spelplanen, och dessa ändras i realtid i takt med att du vinner.

Megaways spel - något som kommit riktigt stort i det sista är megaways slots. Dessa ger dig långt fler vinstvägar än normalt, och det vanligaste antalet vinstlinjer megaways slotsen har är 117 649 stycken - även om det finns slots med både fler och färre vinstvägar. En annan rolig grej med just megaways slotsen är att de brukar innehålla kaskader, vilka ger dig möjligheten att vinna flera gånger på samma spinn.

Dagliga jackpottar - casino spel med dagliga jackpottar är en speltrend som många spelare älskar. Detta handlar om de progressiva jackpottarna som vi känner till på grund av dess enorma vinster, men som i gengäld ofta låter vänta flera månader på sig innan de faller ut. Dessa har nu fått en daglig motsvarighet, vilken fungerar tvingande och som måste falla ut innan en viss förutbestämd tid varje dag. Även om dessa inte kommer upp i samma enorma summor som de jackpottar som väntar flera månader innan utdelning, kan de ändå bli riktigt stora många gånger - och jackpottar över miljonen är inte ovanligt alls.

Omsättningsfria bonusar - bonusar utan krav på omsättning är den senaste trenden i casinovärlden, vilken blev riktigt stor när den svenska spellagen fick sin tillfälliga ändring. Dessa bonusar har funnits redan innan, men eftersom fokus för många aktörer då låg på större bonusar - något som är minst sagt ofördelaktigt för ett casino att låta vara omsättningsfritt - var de då väldigt ovanliga. Idag finner du dem hos vart och vartannat casino.

Debatt

2.8 miljoner är en satsning, inte en nerskärning

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Replik på ”C skär ned i skånsk sjukvård” av Carina Svensson (S), Marianne Eriksson (S), Irene Nilsson (S) och Özer Mecide (S) 9/11

Fyra socialdemokrater skriver att Centerpartiet skär ner på de skånska sjukhusen. Men 2,8 miljarder extra till hälso- och sjukvården är ingen nerskärning, även om S-företrädarna för retorikens skull gärna vill klistra den etiketten på oss. Centerpartiet gör skillnad för Skåne.

Det är ett allvarligt läge som vi befinner oss i. Den rådande coronapandemin innebär stora påfrestningar på både skånsk och svensk sjukvård. Pandemin har också påverkat näringslivet: flera företag riskerar att gå omkull och många riskerar att förlora sina jobb.

Därför har vi sett till att den skånska hälso- och sjukvården får en extra stor satsning. Aldrig tidigare har den fått så mycket medel som nu. Jämfört med budgeten för 2020 får hälso- och sjukvården 2,8 miljarder kr mer. Totalt rör det sig om 40 miljarder kr under 2021. Det blir då lite märkligt att prata om nerskärningar. Men vi förstår att det som oppositionspolitiker känns bättre att kalla Centerpartiets och Allians för Skånes politik för något annat än satsningar.

Det är alltid lätt att hävda att man själv satsar mer när man höjer skatten. För Centerpartiet är det inte aktuellt att höja skatten mitt i en pandemi, samtidigt som både konkurser och arbetslöshet ökar. En skattehöjning just nu slår extra hårt mot de som precis förlorat jobbet, småföretagaren som inte kan ta ut någon lön och mot återhämtningen av den skånska ekonomin.

I samarbetet på riksnivå mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har historiskt stora stöd lämnats till Sveriges kommuner och regioner. Det är något som vi centerpartister är stolta över och det har gjort det möjligt för Skåne att i sin tur ge extrapengar till den skånska vården. För att få full effekt har också de nationella skatterna sänkts, något som påskyndar återhämtningen av ekonomin. ”Sossepolitik när den är som bäst.”, kallade finansminister Magdalena Andersson (S) det för. Socialdemokraterna i Skåne verkar inte ha lyssnat på sin egen finansminister.

Annette Linander (C)

regionråd och gruppledare

Lennart Pettersson (C)

vice ordförande, regionfullmäktige

Ann Hörnebrant-Sturesson (C)

ledamot, regionfullmäktige

Debatt

Usla lärarlöner

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Legitimerade och behöriga lärare är det som spelar störst roll för elevernas kunskapsresultat. Därför borde samtliga kommuner ta sitt ansvar för att bekämpa lärarbristen. Dessvärre visar Lärarnas Riksförbunds nya lönestatistik att alltför många kommuner, inklusive Lund, smiter undan ansvaret. Det är förödande för svensk skola.

Trots att lärarlönerna har haft en svagt positiv utveckling de senaste åren, har det inte på långa vägar förmått rubba det orimliga faktum att lärarutbildning är en olönsam investering. Sacos senaste livslönerapport bekräftar återigen att hälften av lärarutbildningarna fortsatt innebär en ekonomisk förlustaffär för individen. Efter att studielånen är betalda har lärare lägre lön än många yrken som endast kräver gymnasieutbildning. Ska lärare återigen få en livslön som gör det mödan värt att utbilda sig så måste uppvärderingen av lärarlönerna fortsätta. Det är viktigare än någonsin för att vi ska få fler att välja, stanna i och även återvända till läraryrket.

Med tanke på de historiskt stora satsningarna på kommunsektorn i regeringens budget borde kommunernas kassakistor inte eka helt tomma. Men att de inte öppnas för höjda lärarlöner är uppenbart när man granskar löneutvecklingen bland Lärarnas Riksförbunds kommunalt anställda medlemmar under 2020. Årets utfall på 2,4 procent i snitt är det sämsta sedan 2012. Ynka snittökningar på en procent i en del kommuner är direkt nedslående. Och inte bara med tanke på lärarbristen men också med tanke på lärarnas extra ansträngningar under Coronapandemin.

Av de drygt 160 kommuner som hittills rapporterat in lönerna hamnar Lund i den skamliga bottenligan. Här får lärare och studie-och yrkesvägledare en snittökning på endast 1,9 procent. Det är ett riktigt uselt utfall. Kommunen kan inte bara abdikera från sitt ansvar eller stå frågande inför lärarbristen, utan måste göra något åt den.

Ta istället efter Karlskrona kommun som föredömligt ger lärarna och vägledarna en löneökning på 4,2 procent i snitt. Det är sådana siffror som vi skulle behöva se i hela landet. Det är där alla behöver hamna om vi på allvar ska kunna bekämpa lärarbristen.

Lärarutbildningen måste löna sig. Endast så kan vi mota lärarbristen och säkra elevernas rätt till god utbildning. Samtliga kommuner måste ta sitt ansvar för att uppvärdera läraryrket. Så även Lunds kommun.

Åsa Fahlén

förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Robert Jivegård,

ordförande Lärarnas Riksförbund, Lund

Debatt

Dumpa Arriva, inte lönerna

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Med pandemin som förevändning hotar tyskägda Arriva pågatågspersonalen med sparken om de inte skriver på ett nytt anställningsavtal. Det innebär kortare arbetstid och lönesänkning, så kallad hyvling. Fackförbundet SEKO utesluter inte strejk i vinter. Om företaget bryr sig mer om vinsten än om skånsk kollektivtrafik är det dags att dumpa Arriva, istället för tågpersonalens löner. Region Skåne bör hitta en seriös entreprenör som respekterar de anställda. Alternativt ta över tågtrafiken i egen regi.

Redan för två år sedan ville Arriva kraftigt sänka lönerna för pågatågens tågvärdar genom en ny anställning kallad “kundvärd”. En avgörande skillnad var att kundvärden inte längre skulle sköta avgångsproceduren. Det vill säga kontrollera att alla har gått av och kommit på, att barnvagnar och rullstolar inte sitter i kläm och så vidare, vilket facket menade äventyrade passagerarnas säkerhet. Konflikten ligger ännu olöst hos Arbetsdomstolen.

Nästa problem gäller tågvärdarnas kisspauser. En inspektion i november förra året visade att det inte finns några schemalagda toalettpauser för personalen. Även här har SEKO tvingats gå till domstol - och fått rätt. Förvaltningsrätten beslutade nyligen att personal på Pågatågen ska få toalettpauser efter högst två och en halv timmes jobb.

Arrivas senaste “erbjudande” till personalen om att gå ner i arbetstid till 80% och få en samtidig lönesänkning är otänkbar ur ett arbetstagarperspektiv. Bara en av drygt 300 anställda tackade ja till Arrivas hyvlingsförslag. Nu riskerar frågan att komma upp i den pågående avtalsrörelsen, där facket inte är bundet av fredsplikt.

Bakgrunden till de återkommande konflikterna ska inte sökas i en virussjukdom utan i boksluten hos tyska Deutsche Bahns sorgebarn. Dotterbolaget Arriva har länge gått med förlust. Genom att bjuda under konkurrenter vinner de upphandlingar, men för att göra siffrorna i bokslutet gröna skär man ner på personalens löner och arbetsvillkor. De moderata och socialdemokratiska regionråden Sonesson och Fritzon bär ett tungt ansvar för den uppkomna situationen. Att inte ställa krav på socialt ansvarstagande i en upphandling värd flera miljarder av våra skattekronor får räknas som politisk inkompetens på högsta nivå.

Resenärerna ska vara trygga med att personalen ombord är utvilad, utbildad och har säkerheten i fokus. Seko har erbjudit ett schysst alternativ, som i korthet innebär 80% arbetstid mot 90% lön och full pensionsinbetalning. Om Arriva är rädda om sitt anseende bör de ta budet. Återkommande konflikter, missnöjda anställda och i värsta fall strejk rimmar illa med Skånetrafikens policy: välkomnande, drivande, omtanke, respekt.

Nils Littorin

Malmölistan

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL